Sarah Delshads bok blir extra spännande när hon visar hur reformistiska lågor kan tändas inom religionen när vi återgår till att själva forska, läsa och tolka skrifterna, riva strukturer, i stället för att blint följa traditioner som i första hand sammanställdes av män. Yasmine Abdullahi läser Muslimsk feminist? Javisst!
De flesta genres har sina givna former på hur historier ska berättas, även om det självklart finns utrymme för tolkning och kreativitet. Därför känns det extra roligt när det dyker upp en debutant som sticker ut genom att leka med pennan. Speciellt när det handlar om ett så högaktuellt ämne som feminism och muslimsk identitet.
Behöver en sån här bok egentligen vara revolutionär? Jag tror inte det. Sarah Delshads bok är skriven på hennes egna premisser vilket har gett oss en väldigt genomtänkt bok. Förutom att nyansera bilden av den muslimska kvinnan, lutar hon sig mot intervjuer och röster utifrån, varvat med personliga erfarenheter, samtidigt som forskning presenteras. Mycket för att visa att fördomar om muslimska kvinnor är inte något som bara sker i fjärran land i väst, utan även här i Sverige.
Västerländska feminister har länge exkluderat muslimska feminister och tillskrivit den gruppen förvridna egenskaper, vilket är något som Sarah Delshad starkt ifrågasätter under läsandets gång.
Boken tar sin början i Delshads egen muslimska världsuppfattning och hur tidigare pionjärer inspirerat henne till att känna styrka i sin identitet. Senare vecklar bokens dryga 190 sidor ut sig på flera olika sätt som är ögonöppnande och stundvis humoristisk. Särskilt kul läsning blir det i tipsen som riktas till unga muslimska tjejer som ska gå på dejt i kapitlet om sex och Islam.
“Nej, du ska inte behöva dras med en slarvig typ. Du förtjänar bättre. Sträva efter en person som har koll på läget. Det gynnar dig och du eliminerar risken för väldigt mycket huvudvärk i en eventuell relation.”
Även om råden emellanåt blir allvarsamma och handlar om säkerhet och vägledning har Delshad en uttalad vision: att nyansera bilden av den muslimska kvinnan. Ibland upplevs det som att Delshad länge letat efter ett språk som förklarar muslimsk feminism i Sverige, och hon lyckas hjälpa läsaren med att sätta ord på både de systematiska problem som finns. Å andra sidan märks det att Delshad försöker täcka många aspekter i boken, vilket ibland lämnar en känsla att jag hade velat läsa mer av just dessa avsnitt och inte gå vidare så fort.
Ilska, sexualitet, identitet, avslöjanden och djärvhet ges ett stort utrymme i boken, vilket ger en spännande läsning om muslimska kvinnors mångfacetterade verkligheter. Som föreläsare och tidigare nominerad till Raoul Wallenberg-priset är den folkbildande tonläget i boken dominerande.
Men efter att allt fler muslimska kvinnor identifierat sig med intersektionell feminism, har det nu växt en större medvetenhet kring att en av Islams pelare faktiskt är feminism.
Berättelserna är aldrig ofullständiga och intervjuerna och porträtten som avlöser varandra i boken ger ett introspektivt intryck och en hoppfull läsning. Avsnitten förenar varandra, för att både folkbilda men även ge samhörighet till de muslimska kvinnor som läser boken som slutligen får mig att tänka på: varför har vi inte läst mer av Sarah Delshad tidigare?
År 2012 startade Delshad idéplattformen Muslimska feminister – som på hemsidan beskrivs som “en frustrerad reaktion på noteringen av den muslimska kvinnans mediala frånvaro, samt den återkommande problemformuleringen närvarande i talet om henne.” Nu har plattformen visserligen lyst med sin frånvaro senaste åren på sociala medierna, men föreläsningarna har fortsatt – och arbetet med att den muslimska kvinnan ska ha rätt att företräda sig själv som individ.
Det här är något som Sarah försökt upplysa om länge. I många muslimska sammanhang har feminism bemöts som en utomstående “västerländsk ideologi” som kanske till och med kan hota trons grund, något som den kända imamen och sociologen Sherin Khankan varit öppen med i intervjuer och i dokumentärfilmen Reformisten som hade premiär 2019.
Men efter att allt fler muslimska kvinnor identifierat sig med intersektionell feminism, har det nu växt en större medvetenhet kring att en av Islams pelare faktiskt är feminism. Delshads bok blir extra spännande när hon lyfter på det locket, att reformistiska lågor kan tändas inom religionen när vi återgår till att själva forska, läsa och tolka skrifterna, riva strukturer, i stället för att blint följa traditioner som i första hand sammanställdes av män.
Hållningen i debuten förblir medryckande och värmer ens feministiska hjärta. Det finns enorma kunskapsluckor om det här ämnet, vilket märks i samtiden vi lever i idag. Även om författaren sätter punkt för denna gång, hoppas jag att facklan fortlever och att vi får läsa mer om muslimsk feminism och identitet.
I den här debuten råder det ingen tvivel om att den skulle vara för alla läsare, med tanke på det pedagogiska anspråket. Och om det är någon som fortfarande tvivlar så kan jag konstatera att självklart går det att vara en muslimsk feminist!
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.