Hovrätten i Nederländerna avkunnade i tisdags en unik dom mot gigföretagen Uber och Ola Cabs. Dessa måste nu visa hur automatiserade beslut används för lönesättningar och uppsägningar samt ge sina förare tillgång till sin egen data.
I december 2020 stämdes Uber och Ola Cabs i en nederländsk domstol. Chaufförer från Storbritannien och Portugal krävde tillgång till den data som företaget samlat in via applikationer som används i arbetet. Data som gigföretagen hänvisat till när de utan förvarning stängt av förare i appen.
Förarna menade att algoritmerna har ett avgörande inflytande över förarnas ersättning och anställningstrygghet. Stämningen lämnades in i Nederländerna där företagen har sina europeiska huvudkontor.
Domstolen tog upp flera fall där förare blivit godtyckligt avstängda, och även anklagats för bedrägeri. Ett fall handlade om fyra förare som blivit avskedade av Uber genom användning av automatiserade algoritmer. Det andra fallet handlade om sex förare som förvägrades tillgång till sin personliga data trots förfrågningar till Uber. Det tredje fallet handlade om tre förare som på liknande sätt förvägrats tillgång till sin personliga data från Ola Cabs.
Hänvisade till Dataskyddsförordningen
Efter överklaganden segrade förarna i hovrätten i Amsterdam. Domstolen slår fast att Uber och Ola Cab kränkt arbetares rättigheter i samband med avsked. Gigföretagen själva hävdade att utlämnandet av data skulle undergräva plattformssäkerheten och avslöja affärshemligheter.
Men enligt domen måste Uber och Ola Cbas nu tillhandahålla information till förarna, om automatiserade beslut avseende arbetsfördelning, prissättning och lön. Gigföretagens kartläggning av förarna är enligt domstolen personuppgifter som ska lämnas ut.
Gigfacket Appdrivers & Couriers Union i England och organisatinen Worker Info Exhange, hänvisade i domstolen till dataskyddsförordningen, GDPR, när de stämde gigföretagen i rätten.
Dataskyddsförordningen garanterar alla EU-medborgare rätten att kräva tillgång till sina personuppgifter när dessa behandlas av ett företag eller en organisation. Dessutom ger GDPR ett visst skydd mot automatiskt beslutsfattande, när det finns risk för betydande negativa konsekvenser, i det här fallet avstängning från apparna. Gigfacken hänvisade särskilt till artikel 22 i Dataskyddsförordningen.
Viktigt steg i kampen om gigförarnas rätt till sin data
Utöver att Uber och Ola Cabs inte respekterat Dataskyddsförordningen, har de också profilerat förarna utifrån prestation. Detta stödjer påståendet att förarna befinner sig i ett anställningsförhållande – men ändå nekas de anställningsskydd.
Affärsmodellen som företag som Uber baserar sin verkamhet på, handlar om att överlåta ansvaret för arbetsvillkoren på de ”egenanställda” gig-arbetarna själva, medan företaget endast tillhandahåller en infrastruktur.
I februari 2021 vann dock gigfacket ADCU i Högsta domstolen i Storbritannien mot Uber, vilket innebär att företaget måste klassa förare som anställda, vilket ger dem rätt till bland annat semesterersättning, sjuklön och minimilön.
I Sverige klassas däremot inte förare på Uber som anställda av gigplattformen. Arbetaren har tidigare skrivit om hur Uber och andra gigföretag duckar arbetsköparansvar genom att till exempel använda sig av begrepp som “intjäningar” istället för löner.
James Farrar, organisatör på ADCU, menar att domstolsutslaget blir ett viktigt steg i kampen för gigförarnas rätt till sin data – internationellt och även i Sverige. Han menar att domen kommer kunna tillämpas av arbetstagare i hela EU, eftersom den bygger på rättigheter som är inskrivna i den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR).
– I praktiska termer innebär det att ledningsbeslut som fattas av plattformsarbetsgivare måste göras transparenta, och att gigföretagen måste ta ansvar för hur arbetarna påverkas av besluten. Företagen kan inte längre förlita sig att denna information klassas som affärshemlighet och plattformssäkerhet. Det skapas en ny möjlighet för insyn för förarna, säger han.
James Farrar menar att detta blir särskilt viktigt beträffade lönesättning, arbetsfördelning och uppsägning.
– För plattformar som vill dölja ett anställningsförhållande i algoritmer finns det nu verkligen ingenstans att gömma sig, säger han.
Ny dataskyddslag väntar i Storbritannien
Men trots dessa framgångar kan förarna drabbas av ett bakslag i Storbritannien. I slutet av april kommer regeringen i Storbritannien nämligen att presentera ett nytt lagförslag gällande dataskydd och digital information.
Om lagförslaget godkänns av parlamentet kommer arbetarna inte längre i samma utsträckning vara skyddade från automatiska beslutsfattanden. Dessutom kommer anställda att få svårare att få tillgång till sin data och sina personuppgifter.
Lagförslaget ska först genomgå utskottsbehandling och därför är slutresultatet ännu inte givet.
– Det är osäkert vad förslaget kommer att leda till, men vi kan förvänta oss en kraftig försämring gällande anställdas dataskydd, säger James Farrar.
