Stockholm LS av SAC har stämt städbolaget som städade hemma hos Magdalena Andersson för brott mot vad de kallar för ”papperslösalagen”. Lagen har bara två tidigare tingsrättsdomar och i båda fallen har domstolen dömt till fördel för den papperslösa.
– De här personerna hade inte fått ut en spänn om inte den här lagen fanns, säger jurist Magnus Jönsson som drev de två tidigare fallen.
Reem, som egentligen heter något annat, flyttade till Sverige från Egypten 2018 med löfte om arbete på bageriföretaget BCF i Stockholm. Han saknade arbetstillstånd och något skriftligt anställningsavtal upprättades inte. Enligt Reem utlovades han ett heltidsarbete med lön på 25 000 kronor i månaden – men fick bara ut en utbetalning på 3 200 kronor.
Reem vände sig till Jurema juridik i Husby, i norra Stockholm. Tillsammans med juristen Magnus Jönsson stämde de arbetsköparen och ärendet togs upp av Södertörns tingsrätt.
Exploaterades på pizzeria
Samma år anställdes en annan man från Egypten på en pizzeria i Hallonbergen, i norra Stockholm. Han hade tillstånd att arbeta i Italien, men inte i Sverige. Mannen, som här kallas för Youssof, arbetade på pizzerian under tre och en halv månad – medan arbetsköparna menar att han provjobbat där utan ersättning.
I själva verket arbetade han långa arbetspass som ensam pizzabagare i restaurangen. För det fick han ut 10 000 kronor kontant, trots att han utlovades en månadslön på 21 000 kronor.
Även Youssof vände sig till Jurema juridik som stämde arbetsköparen genom Magnus Jönsson.
Reems och Youssofs historia är inget unikt i sig. Tusentals papperslösa som har arbetat i Sverige vittnar om samma sak: arbetsköpare som utlovar bra arbetsvillkor och löner som i realiteten visar sig vara hårt arbete till nästan ingen lön alls.

Bevisbördan ligger på arbetsköparen
Det som däremot gör fallen unika är den lag som använts för att ge både Reem och Yousoff rätt: Lag 2013:644, även kallad papperslösalagen. Samma lag som Stockholm LS av SAC nu använder sig av i tvisten mellan papperslösa Chilo som städade hemma hos den tidigare statsministern Magdalena Andersson.
Lagen säger att det är arbetsköparens ansvar att kontrollera att den som anställs har rätt att vistas i Sverige. Om de inte gör det, och lönetvist uppstår, har den anställde rätt till tre månaders heltidslön motsvarande den kollektivavtalade minimilönen inom yrket eller branschen.
Om en arbetsköpare menar på att den anställde arbetat mindre än heltid, säger lagen att bevisbördan ligger på arbetsköparen.
– De här personerna hade inte fått ut en spänn om inte den här lagen fanns. Beviskraven är annars alldeles för höga, vilket är superdåligt för arbetare. Men när det kommer till fall som de här brukar bolagen tro att det är en fördel för dem att säga att personen är illegal och att det var därför personen inte anställdes. Där och då erkänner de en viktig omständighet som krävs för att lagen ska kunna tillämpas, säger Magnus Jönsson.
Papperslösalagen: en “unik” lag
Han menar att lagen är unik, då det finns få lagar som skyddar papperslösa arbetare. Däremot är han tveksam till om lagen kommer att börja användas i större omfattning framöver.
– Det finns för få jurister i områden som har kontaktyta till papperslösa. De flesta jurister vill frottera sig med överklassen och söker sig till innerstan och drömmen om ett överklassliv. Sedan finns det även språkliga barriärer. Här på Jurema juridik har vi personer som pratar bland annat arabiska, säger han.
I både Reems och Yousoffs fall dömde tingsrätten enligt ”papperslösalagen” och bägge fick ut tre månaders heltidslön för arbetet de utfört i Sverige. Utöver det fick de ut semesterersättning, allmänt skadestånd och ersättning för rättegångskostnaderna.
I Reems dom står att ”BFC har inte vidtagit de kontrollåtgärder som åligger en arbetsgivare enligt utlänningslagen. Lagen (2013:644) om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige ska därför tillämpas i målet.”
Hoppas på avgörande i Arbetsdomstolen
SAC:s jurist John Nordmark, som företräder städaren Chilo i tingsrätten, hoppas på att fallet kommer få ett avgörande i Arbetsdomstolen, som sedan kan användas som prejudikat för andra liknande fall.
– Det handlar om att säkerställa att lagen ska kunna användas som den är tänkt, att en papperslös som arbetat i Sverige ska ha rätt till tre månaders lön i enlighet med kollektivavtalsvillkor om arbetsköparen inte vidtagit kontrollåtgärder, sade John Nordmark till Arbetaren förra veckan.