Hjälparbetare som räddar människor på Medelhavet åtalas och bankkunder ifrågasätts för att de skänker pengar och prenumererar på tidningar. Solidariteten är under attack och vi behöver alla försvara den.
I vintras åtalades 24 hjälparbetare och volontärer på den grekiska ön Lesbos. De tillhörde den grekiska civilsamhällesorganisationen Emergency Response Centre International, ERCI, vars verksamhet handlade om att spana efter båtar med människor på flykt och bistå med nödhjälp, filtar och medicinsk vård.
Regler försvårar och fördröjer räddningsarbete
Räddningspersonal satt häktade hundra dagar i väntan på rättegång. Gruppen anklagades först för spioneri, men åtalet lades ned efter kritik från FN. Brottet gällande människosmuggling och penningtvätt kvarstår dock, och om volontärerna fälls riskerar de upp till 25 års fängelse. Bland de åtalade finns den syriska människorättsaktivisten Sarah Mardini, som själv kom till Europa som flykting och vars farliga resa över havet skildrats i Netflixfilmen “The Swimmers”. Även i Italien finns liknande åtal riktade mot människor som kört båtar över Medelhavet och nu riskerar höga straff på upp till 50 år.
Polisutredningen i Grekland är en del i en utveckling där solidaritet och hjälparbete kriminaliseras. Det är numera ett brott att undsätta någon på flykt. Det blir även allt svårare för räddningsbåtarna på Medelhavet att verka fritt och rädda liv.
I det här numret publicerar Arbetaren ett viktigt reportage från räddningsbåten Ocean Viking. ”Det var allt, en räddning och vi packar ihop. Förut brukade vi göra sju åtta räddningar i rad”, säger en besättningsman i reportaget.
Ett nytt lagpaket har införts av den sittande högerradikala Meloniregeringen i Italien, som innebär att räddningsfartyg är skyldiga att omedelbart anmäla räddningsinsatser till ansvariga myndigheter för att sedan tilldelas en hamn att lägga till vid. Hamnarna ligger ofta långt bort norrut från sökområdet och de långa resorna är extremt kostsamma. Efter en räddning måste fartyget styra direkt till den tilldelade hamnen, oavsett hur många larmsamtal som kommer från närområdet.
Bryter räddningsbåtarna mot förbuden kan böter utfärdas på upp till 500 000 kronor och båten blir beslagtagen under en längre period. Bara under de senaste månaderna har flera räddningsbåtar beslagtagits, till exempel Läkares utan Gränsers fartyg Geo Barents och street art-artisten Banksys räddningsfartyg Louise Michel. Senast i juni hindrade den italienska kustbevakningen det tyska räddningsfartyget Sea Eye 4 från att lämna sin hamn i 20 dagar.
Anledningen till kvarhållandet var att Sea Eye räddat 17 personer, och sedan efter ett larmsamtal räddat ytterligare 32 personer – utan att efter den första räddningsinsatsen omedelbart försökt nå den tilldelade hamnen i Ortona. En hamn som ligger långt bort norrut i Adriatiska havet.
Räddningsbesättningen på Sea Eye bestraffades alltså för att ha räddat ytterligare 32 människor från att drunkna.
I onsdags hände det igen. En fiskebåt med 750 människor på flykt sjönk i Medelhavet utanför Greklands kust. Hundratals har dött, många är barn. Det är den dödligaste olyckan på flera år. Grekland har utlyst tre dagars landssorg men fortfarande är Medelhavet tomt på räddningsbåtar, fortfarande åtalas räddningspersonal.
Oroande utveckling också i Sverige
Det finns en oroande utveckling när det kommer till misstänkliggörandet av solidaritet även här i Sverige. Nu också inom bankvärlden, som vi alla är beroende av för att kunna sköta våra dagliga liv.
I Sverige har en ny lag trätt i kraft, som syftar till att motverka penningtvätt och som ger högre befogenheter åt banker att fråga efter sina kunders transaktioner. Föreningar som skänker bistånd till så kallade högriskområden har plötsligt fått sina konton nedstängda, rapporterar Blankspot.
Nu har det även hänt en läsare av Arbetaren och ETC. Personen är inte aktiv i föreningslivet, men skänker regelbundet pengar till organisationer som till exempel Ingen människa är illegal och läser tidningar.
Banken, i det här fallet Länsförsäkringar, frågade även efter transaktioner gällande flera års prenumerationer på tidningen Arbetaren för 59 kronor i månaden. Det är otroligt oroväckande att pressfrihet och åsiktsfrihet hotas på detta sätt.
Solidaritet är på väg att bli något straffbart, som ska fördömas och genom lagar kriminaliseras eller försvåras genom regleringar. Att vända den här utvecklingen är inte bara ett kollektivt ansvar utan allas plikt.