Danmarks “gettolagar” har väckt ett motstånd hos de människor som pekats ut som ett samhällsproblem. Under sommaren har aktioner mot tvångsförflyttningar hållits med budskapet: “Skrot ghettoloven”.
Arbetaren möter rörelserna Almen Modstand och Boligaktionen København, som består av anställda, engagerade och invånare som kämpar tillsammans mot bostadsojämlikheten.
Stor kritik mot tvångsförflyttning
Tidigare i somras samlades boende och aktivister i det allmännyttiga bostadsområdet Mjølnerparken i Nørrebro. Stadsdelen är känd för att vara en kreativ hubb med konst, barer och mångkulturell prägel.
Trots att kvarteret sakta gentrifierats är arbetslösheten hög i Mjølnerparken och även om det bor knappt 2000 personer där, har området klassats som ett av de två hårdaste gettona i Köpenhamn. I nästan 13 år har kvarteret funnits på listan.
– Vi tycker att det som händer nu är extremt olyckligt och beklagligt, speciellt för de boende. Det här är något som inte invånarna röstat eller beslutat om, men vi försöker hålla igång ändå.
Det säger Christine Hansen som har varit aktiv i Boligaktionen senaste året.
Nu när arbetet med renoveringen och förflyttningen i området intensifierats beskriver hon att stora beslut fattats över huvudet på de boende. Vissa pensionärer har delat en rädsla om att inte få tillgång till hiss och markplan, barnfamiljer oroar sig för att barnen kommer slitas från närheten till skolan och singelhushåll undrar hur de kommer ha råd med att bo kvar.
– Det finns också en viss hopplöshet i området som vuxit starkare, fortsätter Hansen.
Vad kommer egentligen att förändras? De gör dessa förändringar men lyssnar inte på hyresgästerna.
Tobias Birk Gregory, juridisk rådgivare i Almen Modstand.
Getto-klassificeringen baseras på flera parametrar, som andelen arbetslösa i området och andelen med utrikesfödd bakgrund. Planen är att andelen allmännyttiga familjebostäder ska minska i området med 60 procent år 2030. I skrivande stund pågår ombyggnaden av området.
Boende svävar i ovisshet
Det allmännyttiga fastighetsbolaget Bo-Vita äger lägenheter i Mjølnerparken och har tidigare ingått avtal om att sälja 260 av närmare 500 lägenheter till ett privat investmentbolag. Övertagandet av kvarteren innebär en omfattande renovering av lägenheterna och utemiljön.
Boende som inte går med på renovering tvångsförflyttas
Hyresbolagen har förklarat för hyresgästerna att kvarteret kommer få ett rejält “lyft och en nystart”. Men de boende som inte självmant går med på en renovering eller flytt kommer att tvångsförflyttas, vilket har lämnat många boende i kläm.
Just nu prövas 50 boendes fall i domstol för att se om det är lagligt att vräka dem från sina hem. Tobias Birk Gregory är jurist och anställd på Almen Modstand. I dagsläget är det stora frågetecken gällande förflyttningarna.
– Processen för de som ska flytta och de som ska få sina lägenheter renoverade har varit komplicerad. Hyresvärden har inte pratat med de boende ordentligt eller gått in på vad som kommer att förändras i området och hur det kommer att bli, säger Tobias Birk Gregory.
För de boende som har försörjningsstöd eller andra typer av sociala förmåner har det varit oroligt enligt Tobias. Det finns risk att man kan förlora olika typer av försörjningsstöd om man inte följer de repressiva lagarna. Tobias anser även att ombyggnadsplanerna haft för mycket fokus på just bostäderna.
– Problemet är att hyresbolagen riktat in sig på den fysiska aspekten, inte den sociala strukturen och människorna bakom lägenheterna. Många frågar sig vart de ska ta vägen. Men, det finns många eldsjälar i Mjølnerparken och en stark enighet och motstånd mot det som pågår, fortsätter Tobias Birk Gregory.
Frågan om gettolag diskuteras i EU
Om gettolagstiftningen och tvångsförflyttningarna strider mot EU:s direktiv om likabehandling återstår att se då det ska prövas i EU-domstolen. År 2019 fick Danmark också kritik från FN:s råd för mänskliga rättigheter. Då uttryckte rådet oro över att gettoplanen kan inskränka rätten till att förflytta sig och välja bostadsort.
Tobias önskar en generell mer förståelse för de boendes situation i Mjølnerparken och att de föreslagna utvecklingsprojekten håller vad de lovar.
– De säger att de vill investera i området, men hur gör man det genom att dubbla hyran? Vad kommer egentligen att förändras? De gör dessa förändringar men lyssnar inte på hyresgästerna. Vissa saker kan förändras till förmån för bostadsbolagen. Jag hoppas att fler ser poängen med att ändra den här lagstiftningen om gettolagar, säger Tobias.
Jean Thierry är ordförande för Initiativet For Retfærdig Boligpolitk och Almen Modstand. Han träffar ofta hyresbolagen, aktörer och bostadsföreningar och menar att de som ofta driver på utvecklingsplanerna skjuter ifrån sig ansvaret.
– Ofta försöker hyresvärdarna och de privata fastighetsägarna hävda att det inte ligger i deras ansvar, de skyller antingen på lagen eller politiker. Det är ett sätt att göra det omöjligt för människor att kritisera deras beslut, säger Jean.
Han menar också att det finns en del utmaningar nu när Mjølnerparken ska rustas upp. I andra kvarter som står för hotade rivning föreslår han att det går att omvandla lägenheterna till studentlägenheter eller dylikt, istället för att jämna fullt fungerade bostadshus med marken.
Allmännyttiga bostäder spelar en viktig social roll i det danska samhället. Tanken med boendeformen är att det ska lösa sociala problem och det ska finnas bra, fungerade bostäder i attraktiva områden för alla.
Just den här mångåriga praxisen i dansk boendepolitik har gett stark boendedemokrati i områden som Mjølnerparken. Trots det menar Thierry att gettolagen orsakat oklarhet och inskränker boendedemokratin.
– De flesta striderna pågår inuti systemet.
Theirry har inga planer på att sluta engagera sig i frågan och ser inte lätt på förflyttningarna.
– Varför ska de flytta? Det är deras grannskap och ingen vill flytta bort från sitt hem med tvång. I verkligheten är området mycket fungerande och bra, oavsett vad politikerna försöker säga. I andra länder skulle vi kalla det här för korruption, säger Jean Thierry.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.