Oron för att demokratin är hotad i Guatemala är fortsatt hög. På måndagen samlades tusentals demonstranter på gatorna i flera städer runtom i landet för att försvara Arévalos seger i presidentvalet. De krävde stopp för vad de kallar ett pågående kuppförsök.
Den 20 augusti 2023 hölls den andra omgången i presidentvalet i Guatemala. Vänsterkandidaten Bernardo Arévalo vann stort och hade sedan den första valomgången två månader tidigare gått från att vara totalt okänd till att väcka ett spirande hopp hos de guatemalaner som drömmer om ett mer demokratiskt, inkluderande och jämlikt samhälle.
Ingen hade räknat med Arévalos framgångar, allra minst den mäktiga ekonomiska eliten och politiska etablissemanget i landet, som genast reagerade med att försöka smutskasta och ogiltigförklara hans kandidatur och partiet han representerade.
Motståndarna lyckades dock inte stoppa honom från att vinna den andra och avgörande presidentvalsrundan. Men de har ännu inte gett upp – ett hot om statskupp hänger över landet sedan den 25 juni i år.
Massmobilisering mot statskuppsförsöken
Därför uppmanade Arévalo folket som stödjer honom att ansluta sig till fredliga massdemonstrationer måndagen 18 september. Och det gjorde de i tusentals på olika platser i landet.
Det alternativa nyhetsmediet Prensa comunitaria som bevakar det som sker på landsbygden rapporterade från många städer runtom i Guatemala.
Arévalo själv mötte upp sina anhängare i huvudstaden Guatemala City. Detta efter att ha lagt fram en framställan till Högsta domstolen och justitiekanslern och bett dem upphöra med den rättsliga förföljelsen av honom och partiet Movimiento Semilla, Frörörelsen. Arévalo backades bland annat upp av tidigare nobelpristagaren Rigoberta Menchú och biskopen Álvaro Ramazzini.
Landets justitiekansler, María Consuelo Porras, är en av de huvudfigurer som stod i blickfånget för protesterna. Detta efter att hon anses ha gått högerns ärenden när hon den 25 juni inledde en förundersökning mot Arévalos parti Frörörelsen och samtidigt stängde av partiet.
Från sin position har Porras även skickat poliser till partihögkvarteret och till valmyndighetens kontor.
Partiets avstängning har stoppats, men Guatemalas åklagarkontor utreder påstådda oegentligheter när partiet samlade underskrifter i samband med att det bildades. Valdomstolen har meddelat att beslutet gäller tills valperioden officiellt tar slut, den 31 oktober. Guatemalas vallag tillåter inte att ett parti stängs av under valperioden.
Guatemalas högsta valdomstol har tidigare formellt förklarat Bernardo Arévalo som segrare i landets presidentval, vars andra omgång avgjordes den 20 augusti.
Men avstängningsbeslutet har redan lett till att sju parlamentariker inklusive Arévalo stoppats från att vara ordförande i arbetsgrupper eller ha ledande roller i kongressen.
Internationella fördömanden
Kritiker menar att anklagelserna handlar om att underminera möjligheterna för den demokratiskt valda presidenten, med siktet på att bekämpa korruptionen, att tillträda makten.
EU skriver i en resolution att Frörörelsen sedan den 12 juli 2023 har ”varit föremål för selektiva och godtyckliga rättsliga och processuella åtgärder från åklagarmyndighetens sida, som enligt EU:s valobservatörsuppdrag hotade rätten och möjligheten att delta i verkliga val och respektera väljarnas vilja”.
EU kräver vidare ett stopp för alla försök att upphäva valresultatet.
USA uttalade sig på måndagen och anslöt sig till en enad internationell kritikerkår som kallar åklagarmyndighetens förföljelser av Arévalo och hans parti för antidemokratiska.
”I en sund demokrati manipulerar inte landets institutioner valurnorna efter att valmyndigheten har godkänt valresultaten”, sade den amerikanske ambassadören Francisco Mora i ett uttalande på måndagen.
Urfolken trötta på rasism och korruption
Urfolksorganisationen Codeca var en av de många organisationer som anslöt sig till protesterna. De framförde krav på bland annat justitiekanslerns avgång.
Guatemala är ett av världens mest ojämlika länder. Närmare hälften av befolkningen är urfolk och tillhör något av de 22 mayafolken. Rasism mot och exkludering av urfolket präglar samhället och fattigdomen på landsbygden där en majoritet av urfolken lever är extrem och utbredd.
Många guatemalaner vill se en djup politisk förändring i en mer inkluderande och socialt jämlik riktning. Hoppet står nu till Arévalo och det han representerar.
– Guatemala är trött på korruption och det visade vi vid valurnorna, säger en kvinna till Prensa comunitaria vid en manifestation i Chriquimula på måndagen.
Hon hänvisar bland annat till ett påbörjat sjukhusbygge som aldrig färdigställts. Behoven av tillgång till hälso- och sjukvård samt skolor på landsbygden är skriande.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.