I Sverige är människor mer skuldsatta än någonsin tidigare. Bland unga har betalningsanmärkningarna exploderat.
– Det handlar om personer som befinner sig i en svår situation och som behöver använda sig av kreditlösningar för att få vardagen att gå ihop, säger forskaren Erik Eriksson.
Räkningarna hopar sig, allt fler tar snabblån och Kronofogden larmar.
Aldrig tidigare har människor i Sverige varit så skuldsatta. Och aldrig tidigare har skuldbeloppet för krav om betalningsföreläggande hos Kronofogden varit så stort.
Sveriges invånare är i dag de tredje mest skuldsatta inom EU. Luxemburg toppar listan följt av Danmark och Sverige. I Norrbotten är skuldbeloppet särskilt högt, och har ökat med hela 47 procent i jämförelse med samma tid förra året, rapporterar Svt.
Allt fler unga fast i skuldfällan
Även bland unga i åldern 18 till 24 år har skuldbeloppen ökat lavinartat. Erik Eriksson är doktor i socialt arbete vid Lunds universitet och har tillsammans med kollegan Tobias Davidsson (GU) studerat varför unga hamnar hos Kronofogden och hur detta påverkar dem.
– Snabblån tänker många på som något farligt man bör undvika och som är orsaken till skuldsättningen, men faktum är att många vi intervjuar i studien handlat på kredit. Inkörsporten när det handlar om konsumtion handlar ofta om att de handlat på faktura eller använt Klarna. Det klassiska är att man blir sjukskriven eller arbetslös, och då plötsligt trillar fakturorna in vilket senare leder till att man behöver ta snabblån, säger Erik Eriksson.
Han menar att det i dag är lättare än någonsin att handla på kredit. Detta i takt med att konsumtionen flyttat över till nätet och kreditmarknaden bara är ett knapptryck bort.
Kronofogden får visserligen också in anmärkningar gällande skatteskulder och parkeringsböter. Men de allra flesta fordringarna handlar framförallt om konsumtionslån och e-handel på avbetalning.
“Föreställningen om lyxfällan är falsk”
Det handlar inte om oansvariga personer som köper onödiga saker, utan personer som befinner sig i en svår situation och behöver använda sig av kreditlösningar för att få vardagen att gå ihop.
Erik Eriksson, forskare i socialt arbete
Han menar att snabblånen blir en utväg för unga konsumenter i ett senare skede. Det finns en föreställning att lyxkonsumtion ligger bakom skulder, men ofta handlar det egentligen om fattigdom. Det är framförallt sociala problem som föregått skuldsättningen. I studien har de unga som Erik och hans kollega intervjuat svårt att ta sig in på hyresmarknaden. Ingen av dem har heller tagit ett bostadslån.
– Tvärtom har många i den här gruppen svårt att ta sig in på hyresmarknaden. Vår studie bekräftar inte bilden om lyxfällan. Det handlar inte om oansvariga personer som köper onödiga saker, utan personer som befinner sig i en svår situation och behöver använda sig av kreditlösningar för att få vardagen att gå ihop, säger Erik Eriksson.
Sveriges kreditmarknad sticker ut
Den svenska kreditmarknaden har varit mindre reglerad än andra länder. Det har varit lätt för kreditföretag att etablera sig på marknaden, vilket också inneburit att skuldbeloppen i Sverige är högre i jämförelse med till exempel andra nordiska länder eller internationellt.
– I andra länder, till exempel England, kanske unga skuldsätter sig för att kunna betala dyra terminsavgifter och studera på universitet, men de problemen har vi inte på samma sätt i Sverige. Här handlar det framförallt om att unga fastnar i kreditmarknaden, säger han.
I juni kom en ny utredning som Erik Eriksson välkomnar. Han menar att det sänkta taket för räntor bör sänkas och att avräkningsordningen också borde ändras. Skuldsättningen borde uppmärksammas för de unga i ett tidigare skede.
– När man väl kommer till Kronofogden har skuldbeloppen hunnit bli väldigt stora, vilket för många ofta kommer som en chock. Det borde finnas ett sätt att informera om skulderna tidigare.
“Undervisning om sociala rättigheter behövs”
Erik Eriksson menar att många unga också har dålig koll på hur välfärdssystemet fungerar. De kanske hellre handlar på kredit i stället för att ansöka om bidrag.
– Det behövs mer fokus i undervisningen på sociala rättigheter. Unga har inte alltid koll på att man till exempel har rätt till a-kassa när man är arbetslös, eller rätt till olika former av bidrag.
Erik Eriksson menar att överskuldsättning för en ung vuxen riskerar att bli ett livslångt problem, och att kreditmarknaden i Sverige bör regleras. Skulder och ekonomisk stress leder till ökad fysisk och psykisk ohälsa bland unga.
– Det blir svårare att ta klivet in i vuxenvärlden om man är överskuldsatt. Och de som inte har ett socialt skyddsnät, till exempel familjer eller föräldrar som kan hjälpa ekonomiskt, är de som blir allra mest utsatta.