De senaste åren har det blivit allt svårare för journalister att verka fritt i Filippinerna. Pressfriheten är under attack och journalister i landet har mördats på öppen gata till följd av att de kritiserat det rådande styret.
– Det betyder oerhört mycket med stödet från omvärlden, säger Michael Beltran.
Under den globala grävkonferensen för undersökande journalistik, GIJC, som hölls i Göteborg i mitten av september samlades drygt 2 000 journalister i Göteborg för diskussioner, seminarier och utbyte av erfarenheter.
Flera diskussioner handlade om digital övervakning i samhället och hur granskande journalister kan skydda sig mot attacker på nätet, vare sig det handlar om spionprogram eller att undvika stämningar.
Pressfriheten är under attack på många håll i världen. Även censuren av oberoende media är ett utbrett problem, och i flera länder har lagstiftningar införts som syftar till att inskränka pressfriheten.
En av de tidningar vars sajt censurerades förra sommaren i landet var den filippinska nyhetstidningen Pinoy Weekly. Förra sommaren blockerades den av militären efter anklagelser om att ha kopplingar till kommunistiska terroristgrupper.
– Du kan läsa Pinoy Weekly i Sverige, sidan är endast censurerad i Filippinerna, men det viktiga för oss handlar om att så fort som möjligt tillgängliggöra journalistiken för de som bor i landet nu, säger Michael Beltran.
Han var en av 2 000 grävande journalister, som deltog i den globala konferensen för grävande journalistik förra helgen i Göteborg. Michael Beltran frilansar även för större internationell press, vilket ger honom en viss trygghet som journalist.
Granskningar om klimatet känsliga för regimen
Angreppen mot den fria journalistiken har intensifierats i Filippinerna sedan en ny terrorlagstiftning infördes i landet sommaren 2020. Landet ligger idag på plats 132 i det pressfrihetsindex som publiceras av Reportrar utan Gränser.
Veckomagasinet Pinoy Weekly har getts ut regelbundet i över tjugo års tid, och fokuserar framförallt på nyheter som rör den filippinska befolkningen ur ett socialt rättighetsperspektiv.
– Vi skriver till exempel om oljekrisen, inflationen och hur den påverkar människors vardag. Vi granskar även klimatfrågor och ombyggnaden av hamnområdet Manila Bay. Där planerar man att uppföra konstgjord mark för att bygga bland annat en flygplats och en “Smart City”, men projektet kommer att få ödesdigra effekter för bland annat fisket och förstöra åkermarken för lokalbefolkningen, berättar journalisten Michael Beltran.
Han menar att granskningar som rör klimatet, mänskliga rättigheter och ekonomisk ojämställdhet är särskilt känsliga för regimen.
– Det är inte bara journalister som fängslats. De senaste åren har många klimataktivister gripits, särskilt fattiga kvinnor som varit aktiva i jordbrukskooperativ. Och samtidigt är Filippinerna det land i världen som är mest utsatt för klimatförändringar och drabbas av den globala uppvärmningen.
Flera hemsidor har blockerats
Pinoy Weekly är inte den enda tidningen som fått sin webbplats nedstängd. Totalt stängdes 28 andra sajter ned under samma månad i juni 2021, inklusive Bulatlat, Filippinernas äldsta online-publikation, som även den anklagades för att ha kopplingar till kommunistiska terrorgrupper.
Bulatlat, vars namn betyder “nära granskning” på språket tagalog startades 2001 och har spelat en viktig roll i det filippinska medielandskapet.
Bulatlats chefredaktör, som också är generalsekreterare för Journalistförbundet i Filippinerna, tillbakavisar anklagelserna och tidningen har tillsammans med Pinoy Weekly nu lämnat in en överklagan av beslutet till den filippinska rätten.
Red-tagging
Michael Bentham menar att det handlar om så kallad “red-tagging”, en praxis som ärvts från kolonialtiden och det kalla kriget, när journalister som inte följde regeringens linje stämplades som “terrorister” eller “röda”.
– Beslutet om att stänga ned Pinoy Weekly kom som en direkt order från regimens säkerhetsrådgivare Hermogenes Esperon Junior, berättar han.
Genom anklagelser om terrorism blir journalister i Filippinerna föremål för utredningar, fängelsestraff och i värsta fall regelrätta avrättningar. Så sent som i maj mördades journalisten och programledaren Cresenciano Bunduquin utanför sin bostad.
Han var den tredje journalisten som dödats i landet sedan Ferdinand “Bongbong” Marcos Junior tillträdde som president i maj 2022.
– Bunduquin kritiserade polisen i sina lokala radiosändningar, och sköts ihjäl av okända gärningsmän på motorcyklar. Ingen har ännu gripits för mordet, berättar Michael Bentham.
Det finns dock ljusglimtar. Nyligen friades den kända filippinska fredspristagaren och journalisten Maria Ressa, som driver den stora nyhetssajten Rappler, från anklagelser om skattebrott.
– Högsta domstolen i landet har dock en pågående granskning som kan leda till att hon fälls för förtal på internet och därmed kan fängslas i upp till sex år och nio månader, säger Michael Beltran.

Svensk stiftelse satte upp spegelsajt
I flera år har Bulatlat utsatts för så kallade DDoS-attacker, vilket innebär att hackare försöker krascha webbplatsen genom att överbelasta dess servrar.
En undersökning som utfördes av den svenska digitala forensiska gruppen Qurium Media Foundation kunde visa att hackarnas IP-adresser tillhörde den filippinska armén. Armén har dock nekat till brott och hävdat att man enbart besökt nyhetssajterna.

Qurium Media Foundation har även hjälpt Pinoy Weekly att sätta upp en så kallad “spegelsajt”, så att tidningen ska kunna läsas även i Filippinerna. Det innebär att sidan drivs genom Qurium Media Foundations server. Liknande projekt bedriver stiftelsen i flera andra länder där pressfriheten är under attack.
– Det mesta i tidningen, men inte allt, går att läsa genom en alternativ länk. Vi försöker även använda oss av Facebook och sociala medier för att nå ut brett, och delar ut våra tryckta tidningar gratis till fackföreningar och lokalsamhällen.
Pinoy Weekly har i dagsläget en upplaga på drygt 50 000 ex, men vissa veckor trycker de endast 10 000 exemplar. Samtliga journalister arbetar ideellt och tidningen är beroende av donationer för att överleva.
– Ibland skämtar vi om att vi riskerar att bli Pinoy Monthly, men det som driver oss är att skapa journalistik i ett land där regeringen utnyttjar media för att sprida desinformation till folket, säger Michael Beltran.
Bloggare istället för journalister
Han menar att ett stort problem handlar om att regeringen i Filippinerna vill ersätta journalister med regimvänliga bloggare och influencers.
– Det är en slags whitewashing som pågår, som handlar om att skriva om historien när det kommer till den militärdiktatur som rådde i landet mellan 1972 och 1986. Och alla som är kritiska till den styrande regeringen kallas för terrorister.

Reportrar utan gränser på plats på konferensen
Katarina Carlsson är företrädare för Reportrar utan Gränser och deltog även hon i grävkonferensen i Göteborg.
– Konferenser som den här är väldigt viktiga. Dels för att förmedla arbetssätt och historier, dels för att stärka oss som journalister och journalistorganisationer. När vi träffar ”likasinnade” och bygger nätverk får vi energi och orkar fortsätta. Alla deltagare här vet att journalistik är vägen till en demokrati, och den bistra sanningen av motsatsen – tystade journalister. Den vägen vägrar vi gå, säger hon.
Hon säger att Reportrar utan Gränser i många år stöttat journalister i Filippinerna.
– De för en stenhård kamp. Filippinerna har senaste året klättrat några steg i RSF:s Pressfrihetsindex, men det beror främst på att ekonomin ljusnat något för medier i landet. Rodrigo Duterte har varit skoningslös för många journalister och medier.
Hon menar att situationen för journalister och medier i Filippinerna förbättrats en aning de senaste åren.
– Att Maria Ressa frias från anklagelser om skattebrott är ett exempel på det, men vi ska inte glömma att journalisterna fortfarande har ett både svårt och farligt arbete i Filippinerna, säger Katarina Carlsson.
Behöver stöd från omvärlden
Michael Beltran berättar att Pinoy Weekly och Bulatlat undersöker fler rättsmedel i högsta domstolen i oktober. Risken är dock stor att rättssystemet misslyckas med att upprätthålla pressfriheten, och då blir trycket från pressfrihetsorganisationer internationellt viktigt.
Under grävkonferensen i Göteborg har Michael Beltran spridit information om Pinoy Weeklys kampanj mot censur och knutit kontakter med andra kollegor internationellt.
– Det betyder oerhört mycket med stödet från omvärlden. Under konferensen har vi uppmärksammat den svåra situationen som råder för journalister i Filippinerna, och en sak står klar för alla. Journalistik är inte terrorism.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.