Samtidigt som Sverige höjer försörjningskravet och försvårar situationen för arbetskraftsinvandrare ser den grekiska regeringen ut att ta en annan väg. De planerar att förse 300 000 papperslösa migranter med uppehålls- och arbetstillstånd för att lösa arbetskraftsbristen i landet. Men vad handlar det om egentligen – en fantastisk möjlighet för papperslösa eller förtäckt exploatering? De fackföreningar och migrantorganisatörer som Arbetaren möter ger olika svar.
Greklands ekonomi pekar äntligen uppåt efter krisåren då landet höll på att gå i konkurs. Turismen blomstrar och slår nya rekord samtidigt som företagen expanderar och det byggs för fullt. Men det går sakta, alldeles för sakta, eftersom det saknas arbetskraft. Detta då en stor del av Greklands unga befolkning har valt att migrera och arbeta i andra EU-länder där lönerna och arbetsförhållandena är bättre.
Det har gjort att stora och viktiga byggprojekt nu kraftigt har försenats eller har pausats. Byggföretagen har till och med slutat klaga på den krångliga grekiska byråkratin och långa tillståndsprocess som föregår varje projekt. Utan arbetare kan de ändå inte bygga.
På den pakistanska föreningen Pakistan Community of Greece Unity’s kontor i centrala Aten ringer telefonen oavbrutet. Det har den gjort ända sedan Greklands migrationsminister Dimitris Kairidis avslöjade att han vill förse 300 000 papperslösa migranter med uppehålls- och arbetstillstånd för att lösa arbetskraftsproblemet.
– Alla har frågor om arbetstillstånd och det som migrationsministern sa, men jag vet inte mer än någon annan då beslutet ännu inte har tagits, säger Javied Aslam Arain som är ordförande i föreningen.
I stället för att varje dag besvara hundratals telefonsamtal spelar han in små videor där han svarar på frågorna och lägger sedan ut dem på föreningens sociala medier.
Omsvängning eller image-putsning?
Det var den 26 september som migrationsministern på bästa sändningstid i tv berättade att regeringen planerar ett särskilt åtgärdsprogram för arbetsmarknaden. Detta för att komma till rätta med den stora brist på arbetskraft som råder inom främst turism, jordbruk och bygg. Tanken är att ungefär 300 000 papperslösa migranter, samt migranter vars uppehållstillstånd snart går ut, ska erbjudas arbets- och uppehållstillstånd under en begränsad tid.
– På köpet kommer man till rätta med problemet med svart arbetskraft och får även in skattepengar, sa migrationsminister Dimitris Kairidis i tv.
Uttalandet blev snabbt en världsnyhet då det innebär att Grekland delvis kommer lägga om sin migrationspolitik. Landet har annars, sedan Ursula von der Leyens uttalande om att ”Grekland är Europas sköld”, varit synonymt med systematiska pushbacks, då kustbevakning och gränsvakter tvingat flyktingar tillbaka till Turkiet.
Fast sedan den tragiska olyckan utanför Pylos i juni, då en fiskebåt med flera hundra migranter ombord sjönk, har flyktingbåtar på nytt börjat nå de grekiska öarna. Varje vecka publiceras det bilder på migranter som räddas av den grekiska kustbevakningen, något som är nytt. Gissningsvis beror detta på den utredning om förlisningen av flyktingfartyget som EU har propsat på. Man behöver helt enkelt jobba på sin image. Även om det är få som tror att utredningen kommer att leda till något och att Grekland kommer att ställas till svars.
Slavliknande förhållanden trots arbetstillstånd
Javied Aslam Arain är positiv till förslaget då han tror att det kommer leda till bättre arbetsförhållanden. Men han tycker att det ska gälla på hela den grekiska arbetsmarknaden då han har många landsmän som också jobbar inom tillverkningsindustrin och i butiker.
Varför ska inte alla arbetsgivare kunna använda sig av vit arbetskraft? I stället erbjuder den grekiska staten en slags laglig flyktingsmuggling för den som kan betala.
Javied Aslam Arain, ordförande i föreningen Pakistan Community of Greece Unity
– Varför ska inte alla arbetsgivare kunna använda sig av vit arbetskraft? I stället erbjuder den grekiska staten en slags laglig flyktingsmuggling för den som kan betala. Jag syftar på de visum som korrupta ambassadanställda har sålt för 2 000 till 3 000 euro på den grekiska ambassaden i Pakistan, säger Javied Aslam Arain men fortsätter:
– Fast den senaste månaden har något hänt och man har plötsligt börjat underkänna dessa viseringar. Jag vet inte varför, kanske det hänger ihop med att man nu vill prioritera de migranter som redan är i Grekland.
Javied Aslam Arain berättar också om de slavliknande arbetsförhållanden som ofta råder för migrantarbetare, även för de som innehar arbetstillstånd. Han misstänker att exploateringen organiseras av maffia kopplad till den grekiska extremhögern.
Framför honom på skrivbordet ligger flera hundra handskrivna vittnesmål som han har samlat in.
– Det vanliga är att de, så fort de börjar jobba, fråntas sina pass och andra dokument. Detta för att tvingas jobba kvar då de inte kan röra sig fritt i Grekland eller EU utan papper. Arbetsförhållandena är slavliknande. Arbetsdagarna är sällan kortare än tolv timmar och det är bara på söndagar som de inte jobbar. Ofta bor de flera stycken i ett litet rum eller så tvingas de bo utomhus. De får sällan ut sin lön, eller betalas bara en bråkdel av den. Av rädsla för att bli deporterade går de inte till polisen utan kontaktar i stället mig och ber om hjälp, berättar Javied Aslam Arain.
70 procent av byggarbetarna från andra länder
I arbetarstadsdelen Exarchia tar Panagiotis Gakias och Kostas Ziogas emot på byggarbetarförbundets (Συνδικάτο Οικοδόμων Αθήνας) lokalavdelning. Facket är kopplat till det grekiska kommunistpartiet, däremot är inte alla medlemmar kommunister och de är noga med att poängtera att de välkomnar och verkar för alla arbetare, oavsett härkomst och med eller utan arbetstillstånd.
De flesta är här lagligt men vi frågar heller aldrig om de har arbetstillstånd.
Kostas Ziogas, ordförande i byggfacket.
– Något annat vore konstigt då ungefär 70 procent av alla byggarbetare i Aten kommer från andra länder. De flesta är här lagligt men vi frågar heller aldrig om de har arbetstillstånd. Det är oftast när de blir tagna av polisen som vi får reda på att de saknar papper. Fast det händer också att de kommer till oss och ber om hjälp med att ordna arbetstillstånd vilket vi så klart gör, säger Kostas Ziogas.
Både Panagiotis Gakias och Kostas Ziogas är optimistiska men misstänksamma gällande regeringens förslag.
– Det är inte första gången de försöker göra något sådant här. Hittills har de skrivit särskilda avtal med länder som Egypten och Bangladesh som då har skickat hit arbetare. Men handläggningstiden är alldeles för lång och nu vill man i stället pröva att ge de migranter som redan finns i landet arbetstillstånd, säger Panagiotis Gakias.
– Vi är rädda att det blir som med de egyptiska arbetarna som de har tagit hit och som bor i containrar ute vid den gamla flygplatsen där de också ska jobba på bygget. Det ser visserligen fint ut från utsidan och just nu utbildas de. Men de omfattas inte av några fackliga rättigheter då de kom hit på ett direktkontrakt som regeringen förhandlade fram, säger Kostas Ziogas.
Varvsindustrin i Grekland omfattas inte heller av samma rättigheter som arbetare inom bygg och därför har arbetsplatsolyckor länge varit vanligast där. Fast det verkar som att det nu håller på att ändras, då arbetares rättigheter försämras inom allt fler branscher. Siffror som nyligen publicerades av ELSTAT visar att antalet jobbrelaterade dödsolyckor redan har slagit rekord i Grekland för 2023. Fram till september i år har 147 personer dött och 241 skadats på sina arbetsplatser. Men mörkertalet bland skadade tros vara stort då många olyckor, främst bland migrantarbetare, inte rapporteras in.
I september röstade parlamentet också igenom en lag som gör det möjligt för arbetare att jobba sammanlagt 13 timmar om dagen bara de jobbar för olika arbetsgivare. På så vis kan man kringgå EU:s regler om rast och sammanhängande dygnsvila för att delvis komma tillrätta med bristen på arbetskraft, men också för att slippa höja lönerna. Den nya lagen har redan fått flera stora företag att säga upp fast anställd personal för att i stället erbjuda dem timanställning. På så vis kan de lagligt flytta runt dem mellan sina olika filialer och undviker att någon överskrider antalet tillåtna arbetstimmar.
Grekland, och Sverige, kringgår EU-regler
EU har annars nyligen uppdaterat sina regler gällande arbets- och uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare. Reglerna kommer att börja gälla i slutet av 2023 och innebär att sökande bara behöver uppvisa ett anställningsavtal som sträcker sig i 6 månader mot dagens 12 månader, och som uppfyller minimilönen i landet. I Grekland är minimilönen i dag 780 euro i månaden.
Det så kallade blåkortet är giltigt i upp till fyra år och kan förnyas. Innehavaren av blåkortet kommer också få ta med sig sina familjemedlemmar. För dem som inte uppfyller kraven för EU:s blåkort är det kombinerade arbets- och uppehållstillståndet ett alternativ. Det kan utfärdas för upp till två år av det EU-land där tredjelandsmedborgaren i fråga kommer att arbeta och bo.
Den stora nyheten är att det inte längre kommer att vara knutet till en specifik arbetsgivare, vilket gör det möjligt för arbetstagare att byta jobb.
I Sverige har man i stället valt andra regler och det kommer att införas ett höjt försörjningskrav för arbetstillstånd. Det innebär att de som söker eller förnyar arbetstillstånd efter den 1 november 2023 måste ha en lön som uppgår till minst 80 procent av en medianlön, en summa som för närvarande är 27 360 kronor.
Grekland har visserligen skrivit på avtalet, men genom att i stället använda sig av migranter som redan finns i landet kan de frångå avtalet. Den sittande högerregeringen vann också valet i somras på stängda gränser och löften om att inte ta emot fler flyktingar.
I det avtal som den grekiska regeringen nu diskuterar kommer migranter med arbetstillstånd inte tillåtas ta sina familjemedlemmar till Grekland. De måste även återvända till sina hemländer var nionde månad och stanna där under tre månader. Detta för att inte riskera att blir kvar i Grekland och att uppehållstillståndet därmed blir permanent.
Förlorat uppehållstillståndet – tre gånger
I stadsdelen Exarchia har Loretta Macaulay precis röstat för första gången i sitt liv i Atens borgmästarval. Hon kom till Grekland från Sierra Leone för 40 år sedan och fick nyligen grekiskt medborgarskap.
En gång i tiden var också jag en migrant som blev legaliserad, men så ändrade de lagen igen och jag förlorade mitt uppehållstillstånd.
Loretta Macaulay, ordförande för organisationen United African Women
– När jag kom hit på 80-talet kunde jag så klart inte grekiska. Jag fick jobb som hushållerska genom en privat arbetsförmedling som jag även var tvungen att betala en avgift till. Jag sov i husets källare och jobbade i stort sett dygnet runt och fick aldrig betalt, berättar Loretta Macaulay.
Som ordförande för organisationen United African Women arbetar hon i dag med att försöka förhindra att kvinnliga migranter utnyttjas på arbetsmarknaden och av de privata arbetsförmedlingarna, som tjänar stora pengar på att förmedla svartjobb.
– De flesta betalar 200 euro till arbetsförmedlingen för att få ett jobb och tvingas sedan att jobba utan sjukförsäkring och andra sociala förmåner. För bara några dagar sedan blev jag kontaktad av en kvinna som jobbar för en läkare i hans hem där hon tar hand om hans mamma. De betalar henne bara 100 euro i månaden och hon måste själv köpa sin mat, berättar Loretta Macaulay.
Regeringens förslag att dela ut arbetstillstånd till migranter och legalisera svartjobb ger hon inte mycket för.
– En gång i tiden var också jag en migrant som blev legaliserad, men så ändrade de lagen igen och jag förlorade mitt uppehållstillstånd. Tre gånger hände detta mig och all stress gjorde att jag höll på att gå under. Jag vill veta vad som händer med de migranter som förlorar sina jobb, blir de deporterade? För i så fall kommer det inte vara någon som vågar klaga på dåliga arbetsförhållanden eller på att de inte får ut sin lön, avslutar Loretta Macaulay.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
