I Senegal används internetblockeringar allt oftare som ett vapen i den politiska maktkampen. Genom omfattande blockeringar i uppkopplingen hindras allmänheten från att yttra sina åsikter fritt online, inte minst på sociala medier. Experter varnar för att det kan få allvarliga konsekvenser på lång sikt. Arbetaren rapporterar från Senegal.
Senegal, som länge framhållits som en av Afrikas stabilaste demokratier, ser ut att alltmer använda sig av begränsningar av yttrandefriheten och kontrollera informationsflödet. Våldsamma politiska protester har avlöst varandra under de senaste månaderna på gatorna i Senegals huvudstad Dakar. Landet står inför ett ödesval i februari och befolkningen är splittrad.
För att lugna situationen har staten tagit kontroll över internetuppkopplingen och bland annat blockerat flera populära kommunikationskanaler som används flitigt vid opinionsbildning. Experter riktar nu skarp kritik mot metoden och menar att det på lång sikt riskerar att urholka landets ekonomi och demokrati.
– De här avsiktliga störningarna i internetuppkopplingen har långtgående konsekvenser för både individer och samhället som helhet, säger IT-experten och aktivisten Bamba Bathily, 30, som menar att tillgången till internet bör ses som en fundamental mänsklig rättighet i dagens digitaliserade samhälle.
– Det är ett försök från statens sida att kontrollera informationsflödet och potentiellt förebygga oroligheter, men begränsningarna inkräktar på individens rätt att uttrycka sin åsikt, fortsätter han.
Blockeringarna ett hot mot demokratin
Senegal har länge pekats ut som en av Afrikas stabilaste demokratier och kan beskrivas som en fredlig oas i jämförelse med sina konfliktdrabbade grannländer. Övergången från fransk koloni till självständig stat år 1960 var relativt odramatisk, och sedan dess har utvecklingskurvan pekat uppåt.
De återkommande begränsningarna i internet har dock gjort att flera larmar för att framgångssagan kan få ett abrupt slut. Som representant på den ledande organisationen African Cybersecurity Alliance (ACA) pekar Bamba Bathily ut blockeringarna som ett hot mot demokratin.
Han beskriver vidare hur internet spelar en nyckelroll inom samtliga utvecklingsområden i landet, inte minst den ekonomiska tillväxten.
– I en allt mer digitaliserad värld blir sambandet mellan mänskliga rättigheter och tillgången till den digitala sfären en allt viktigare fråga. Internet möjliggör utövandet av yttrandefrihet, ger tillgång till information och är en viktig resurs vid utbildning, förklarar han och fortsätter:
– Många mindre företag drivs idag nästan helt genom internet och sociala medier. Det slår väldigt hårt mot dem och det skadar landets ekonomi långsiktigt.

Stor del av befolkningen uppkopplad
Under de senaste åren har internetanvändningen ökat explosionsartat över hela Afrika. Tidigare var tillgången begränsad till ekonomiskt starka hushåll och större företag.
I dag äger majoriteten av hushållen i Senegal en mobiltelefon och omkring 60 procent av befolkningen beräknas vara online – i jämförelse med för tio år sedan då samma siffra var 13 procent.
– Det är inte som det var tidigare, i dag påverkar det verkligen alla. Utvecklingen har gått framåt och allt blir mer digitaliserat, men det gör också samhället mer sårbart i sådana här situationer, säger Bamba Bathily.
Främst riktas blockeringarna mot olika sociala medieplattformar och kommunikationskanaler som bland annat WhatsApp, Facebook och Instagram. Vid åtminstone ett tillfälle genomfördes dock en total nedstängning av allt trådlöst internet, som pågick i fyra dagar.

Liknande situation under arabiska våren
Startskottet för de oroligheter som initierade nedskärningarna var en rad anklagelser som riktades mot oppositionsledaren Ousmane Sonko tidigare i år. I juni dömdes han i sin frånvaro till två års fängelse för att ha involverat ungdomar i korruption.
Hans anhängare, som till stor del består av ungdomar som drabbats av den ökande arbetslösheten i landet, menar att det hela är ett försök att hindra honom från att ställa upp i det kommande valet i februari nästa år.
Sedan de våldsamma protesterna mot domen bröt ut har minst 23 demonstranter dödats, enligt en rapport från människorättsorganisationen Amnesty.
Att begränsa tillgången till internet för att ta kontroll över den politiska debatten är inte ett unikt fenomen. Första gången metoden användes i Afrika var under den arabiska våren 2011 när ledare i Egypten, Tunisien och Libyen försökte kontrollera spridningen av information.
Sedan dess har regeringar i Gambia, Demokratiska republiken Kongo, Uganda och en rad andra länder gjort samma sak i tider av instabilitet.
– De som påverkas mest i den här situationen är till exempel media, olika företag, studenter och andra individer som på olika sätt är beroende av internet i sin vardag och dagliga kommunikation, säger Bamba Bathily som just nu arbetar med en global kampanj för att stoppa blockeringarna.

“Hela samhället står still och det måste få ett slut”
Innanför grindarna till det välkända universitetet Cheikh Anta Diop syns nästan inga studenter till. Sedan upploppen nådde sin kulmen i somras har samtliga universitet hållits stängda av säkerhetsskäl.
Studenterna har i stället hänvisats till hemstudier och online-lektioner, vilket innebär ytterligare utmaningar på grund av den begränsade uppkopplingen. På en undanskymd bänk utanför skolans politiska fakultet sitter Dr Amadou Jah med en tjock lärobok i knäet och ett anteckningsblock i handen. Han ser upptagen ut, men visar sig ha gott om tid att diskutera det politiska läget som hans land befinner sig i.
– De kränker våra rättigheter genom dessa blockeringar. Hela samhället står still och det måste få ett slut, säger han upprört.
Amadou Jah har studerat på universitetet sedan 2008 och har sedan dess tagit examen inom en rad olika ämnen med koppling till ekonomi och politik. Just nu arbetar han med en uppsats om utländska aktörers privata investeringar i Senegal – en text han skulle varit färdig med i somras.
– Hela mitt arbete bygger på research och kommunikation. Jag står helt handfallen sedan de införde blockeringarna och kan inte slutföra uppsatsen, säger han och fortsätter:
– Dessutom skriver jag arbetet på franska och sedan ska allt översättas. Då krävs tillgång till internet.
Hela mitt arbete bygger på research och kommunikation. Jag står helt handfallen sedan de införde blockeringarna och kan inte slutföra uppsatsen.
Doktor Amadou Jah
Den politiska debatten är infekterad och kritik som öppet riktas mot den nuvarande regeringen kan få allvarliga konsekvenser. När Amadou Jah får frågan om huruvida han anser att Senegal är ett demokratiskt land, svarar han kryptiskt.
– Jag kan inte uttala mig om det. Man vet aldrig. Råkar jag säga för mycket så hamnar jag väl bakom galler.

Studenter exkluderas från debatten
Längre bort sitter 23-åriga Fatou Jange, en ny student på universitetet som har siktet inställt på en examen inom juridik. Även hon känner en stor frustration över situationen och kastar även ljus över en annan aspekt i frågan.
– Det försvårar vardagen för så många och det exkluderar oss från den politiska debatten, som i dag främst sker över nätet och sociala medier. Dessutom drabbar det främst dem som använder sig av trådlöst internet. De med trådbundet internet, exempelvis Wi-Fi, har fortfarande uppkoppling och det är inte många som har tillgång till det, säger hon och flaggar för att åsiktskorridoren i samhället krymper i och med begränsningarna.
– Det drabbar vissa mer än andra, det är inte rättvist, avslutar hon.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.