Det har snart gått trettio år sedan urfolksrörelsen zapatisterna inledde sitt uppror mot mexikanska staten. Revolutionen blev startskottet för självorganisering och självstyre, och kom att inspirera många andra urfolksrörelser över den sydamerikanska kontinenten. Men nu stängs zapatisternas ”caracoles”, de självstyrande områdena, för utomstående besökare.
Runt nyår är det trettio år sedan urfolksrörelsen zapatisterna, från Chiapasbergen i sydöstra Mexiko, gjorde väpnat uppror mot den mexikanska staten i Chiapas. Revolutionen var ett försök att återta värdighet i stället för att sakta och tyst dö i fattigdom. Zapatisterna själva har beskrivit det som en politisk skola för livet.
Även många utifrån har sedan dess besökt zapatisternas ”caracoles”, de självstyrande områdena. Men nu är det slut på det.
Den organiserade brottsligheten gör vardagen allt osäkrare för invånarna i Chiapas. Zapatisterna har därför, av säkerhetsskäl, beslutat att stänga sina caracoles för besökare utifrån.
Situationen i regionen Chiapas i södra Mexiko är både farlig och riskfylld. Det skriver zapatisterna i ett uttalande i november och samma sak bekräftas i ett pressutlåtande från en grupp människorättsobservatörer som nyligen rest runt i landet.
Våld mot och kriminalisering av urfolksaktivister
Chiapas är ett geografiskt område rikt på naturresurser. Det pågår utvinning av bland annat mineraler, vattenkraft och olja och området är bland annat därför hårt militariserat. Människorna, varav många är urfolk tillhörande mayafolket, lever i extrem fattigdom.
De bland urfolken som vågar stå upp mot och protestera mot exploatering, miljö- och människorättsbrott är mycket utsatta och riskerar kriminalisering.
I november var en internationell människorättsdelegation från Mexiko och EU på plats i i de södra delarna av landet för att utvärdera situationen i bland annat Chiapas. De konstaterade att situationen är oroväckande eftersom människorättsbrotten är många. Särskilt utsatta är kvinnliga människorättsförsvarare, urfolken i Chipas samt de människorättsorganisationer som arbetar i området.

I dokumentationen framkommer att människor tvångsförflyttas, försvinner, tas som politiska fångar och mördas. Detta sker i ett geografiskt område som är militariserat och där många människorättsbrott är länkade till megaprojekt inom utvinningsindustrin, såsom gruv-, vattenkraft- och monokulturodling.
I Chiapas och i Mexiko i stort fungerar dessutom rättssystemet mycket dåligt och straffriheten för brott särskilt mot urfolk är i princip hundra procent. Enligt observatörerna är fängelserna i Chiapas fulla med oskyldiga människor.
Situationen kompliceras också av att i stort sett all migration från länder som Guatemala och Honduras i Centralamerika går genom Chiapas, vilket särskilt USA vill få ett stopp på, eftersom de flesta vill söka sig till Nordamerika. Det är också hög närvaro av knarkkarteller och kriminella gäng.
Zapatisterna stänger för att skydda sig
Det är mot den här bakgrunden som zapatisterna nu har valt att stänga sina områden, de så kallade ”caracoles”. Helt enkelt för att skydda sin egen befolkning. Det skriver zapatisterna i ett brev undertecknat av ”Rebellernas underbefäl Moisés”.
Samtidigt pågår en historisk omorganisation av de självstyrda områdena, som sedan det väpnade upproret för trettio år sedan har fungerat som politiska skolor för zapatisterna, och som gjort att de lyckats driva egna skolor på sina egna språk och hälsokliniker utan stöd från den mexikanska staten.
Det innebär att de ”autonoma kommunerna” och ”goda styrelseråden” (Juntas de buen gobierno), där zapatisterna i byarna turades om att sitta och styra bylivet och sköta alla kontakter med externa aktörer, avvecklas.

De här nyheterna från zapatisterna kommer inför firandet av 30-årsdagen sedan det väpnade upproret inleddes, vilket kommer att äga rum runt jul och nyår, och vanligtvis locka hundratals besökare utifrån.
Alla är välkomna, skriver zapatisterna, för att i nästa andetag skriva att de inte förväntar sig att någon ska komma med tanke de många risker det är förenat med att resa i området.
Zapatisterna liknar situationen vid kaos och anklagar det lokala styret för att vara helt i händerna på brottssyndikaten.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.