En ny lag håller på att förberedas i Ryssland som innebär att utlänningar som reser in i landet måste skriva under ett avtal om att de ska vara ”lojala” med Putins regim. Lagen kan bli dödsstöten för utländska journalisters arbete i Ryssland.
– Numera ser Ryssland oss som företrädare för stater och inte som oberoende journalister, säger grävreportern och tidigare mångåriga Rysslandskorrespondenten Maria Georgieva.
Det ryska inrikesministeriet förbereder just nu en ny lag som ska tvinga utlänningar att skriva under ett ”avtal om lojalitet” när de reser in i landet. Lagen kan slå hårt mot utländska journalister verksamma i Ryssland.
Maria Georgieva, frilansjournalist som arbetat som utrikeskorrespondent i Ryssland i många år, menar att det ryska civilsamhället i exil varnat för utvecklingen i månader.
– För regimen handlar det om att visa att man gör något inför det ryska presidentvalet 2024, och man väljer då att ta i med hårdhandskarna. Det här är ett förslag som snart kan bli verklighet och som drastiskt försämrar möjligheten för utländska korrespondenter att rapportera oberoende från Ryssland, säger hon.
Redan i mars 2022 antogs en drakonisk lag som innebär att en journalist som enligt Ryssland sprider ”falska” nyheter om den ryska arméns krig i Ukraina riskerar upp till 15 års fängelse.
Kriget i Ukraina får till exempel inte kallas för krig, utan ska benämnas “specialoperation”.
Avtalet ska skrivas på vid gränsen
Enligt det nya förslaget ska utlänningar tvingas skriva under ett förbud mot att ”blanda sig i ryska myndigheters aktiviteter”. Man ska också lova att inte ”misskreditera Rysslands utrikes- eller inrikespolitik”. Inte heller får man ”misskreditera statliga institutioner och deras representanter”, som till exempel politiker. Det rapporterar det finska public service-bolaget Yle.
Utlänningar får heller inte ”propagera för icke-traditionella sexuella relationer” eller ”förvränga den historiska sanningen” om det sovjetiska folkets seger över fascismen i andra världskriget.
Enligt det nya lagförslaget ska avtalet skrivas under av alla utlänningar vid gränsen.
Det finns ingen rysk journalist i landet som kan opponera sig mot regimen. Att attackera den utländska journalistiken är nästa steg i samma riktning.
Maria Georgieva, journalist
En stor mängd journalister lämnade landet vid krigsutbrottet. Maria Georgieva berättar att även hennes pressackreditering inte förlängdes. Hon säger att ryska journalister redan i dag inte får rapportera fritt om historieskrivningen.
– De får exempelvis inte säga att Stalin mördade 20 miljoner människor under andra världskriget. Det handlar om att hela tiden ha en lojal inställning till hur regimen beskriver historien, säger hon.
Hon menar att med det nya avtalet kommer den oberoende journalistiken inifrån Ryssland – som ofta kan nå ut tack vare just utländska korrespondenter – strypas.
– Jag såg ett Ryssland så sent som 2020 där man fick säga ganska mycket fritt inom strikta ramar. Men nu gör alla journalister verksamma i Ryssland det antingen anonymt, eller har sin bas i Riga eller någon annan grannstad. Det finns ingen rysk journalist i landet som kan opponera sig mot regimen. Att attackera den utländska journalistiken är nästa steg i samma riktning, säger Maria Georgieva.
“Svårt att arbeta med säkra kanaler”
Utan att vara på plats är det svårt för Maria Georgieva att rapportera om situationen i Ryssland.
– Det är svårt att arbeta med säkra kanaler över internet, och jag måste ofta resa till andra länder för att möta mina källor, säger hon.
Flera nya lagar har också direkt drabbat utlänningar från länder som Moskva numera klassar som fientliga. Nämligen USA, Storbritannien, Australien, Kanada, Sydkorea, Japan, Monaco och alla länder i hela Europeiska unionen.
– Vi utlänningar kan inte resa in i Ryssland utan pressackreditering eller visum. Det är tack vare ackrediteringen som vi vet vad som pågår. Numera ser Ryssland oss som företrädare för stater och inte som oberoende journalister.
Den krigscensur som råder i Ryssland har redan avsevärt försvårat utländska journalisters arbete. Många har lämnat landet, medan andra har gripits. Just nu sitter amerikanska Wall Street Journals korrespondent Evan Gershkovich fängslad i Moskva sedan över ett halvår, anklagad för spioneri.
– Den här typen av auktoritära lagar fanns inte ens på sovjettiden, och sist någon journalist greps för spioneri var 1986.
Stora mediebolag kan sätta press på Ryssland
Evan Gershkovich häktningsperiod förlängs ständigt. Nästa förhandlingsdatum är satt till den sista januari.
– Vi skriver brev till varandra. Han skriver att han är mätt och att han försöker hålla sig frisk. Jag hänvisade till en dikt i mitt senaste brev, och han svarade med att citera en annan klassisk dikt. “En dag kommer jag vara som en gås och flyga härifrån.” Vi kan inte skriva kritiskt om det som händer i Ryssland i breven, men vi kramar varandra, säger Maria Georgieva.
Hon tror att det nu blir viktigt för stora mediebolag som BBC och New York Times med pressackreditering i landet att sätta press på Ryssland.
– Det är fortfarande svårt att förutspå hur avtalet kommer att tillämpas i praktiken. Men nu gäller det att mediebolag som har muskler och som får pressackreditering sätter press på Ryssland. Vi måste värna den fria journalistiken.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.