Sverige har 16 miljömål som ska uppnås till 2030. Hittills har bara ett uppnåtts. När det kommer till målet ”Levande skogar” är utvecklingen negativ. Varför ser det ut så, och vad görs för att vända utvecklingen? Det här är del tre av Arbetarens läsarfinansierade gräv: Skogen de ärvde.
De globala utsläppen ökar och 2023 tycks bli det varmaste året som någonsin uppmätts. Fortsätter utsläppen att öka i samma takt som nu varnar FN för att den globala uppvärmningen kommer att landa på närmare 3 grader, och därmed överskrida 1,5-gradersmålet från Parisavtalet.
Enligt SCB består 68 procent av Sveriges yta av skogsmark. Skogen fungerar som en viktig kolsänka genom att den tar upp kol från atmosfären, och är därför central för att begränsa Sveriges klimatpåverkan.
Men under de senaste två åren har tillväxttakten i skogen minskat samtidigt som avverkningen ökat. Överskrider avverkningen tillväxttakten riskerar skogen att bli en utsläppskälla i stället för en kolsänka.
– Skulle vi i stället skydda skog med höga naturvärden skulle kolsänkan öka på kort sikt, säger Stefan Karlsson, utredare på Skogsstyrelsen.
Den svenska skogspolitiken karaktäriseras sedan 1990-talet av frihet under ansvar. Det innebär bland annat att markägaren har det juridiska ansvaret att följa skogsvårdslagen och miljöbalken. Devisen ”frihet under ansvar” innebär bland annat att storskogsbruk, som äger mer än 5 000 hektar skog, har haft mandat att inventera och registrera nyckelbiotoper i sina skogar.
Frihet under ansvar
Sedan 1999 har Sverige haft 16 miljökvalitetsmål som varit styrande för det svenska miljöarbetet. Då var det menat att målen skulle vara uppnådda till 2020, men målen sköts upp till 2030.
Endast ett av målen, ”Skyddade ozonskikt”, är uppnått. Enligt den senaste utvärderingen från Naturvårdsverket kommer tolv av målen inte uppnås till 2030 och för fyra av dessa mål går utvecklingen i fel riktning. Ett av dessa mål är ”Levande skogar”, som ligger på Skogsstyrelsen bord.
– Det största problemet med att nå miljömålet är att det avverkas skogar med höga naturvärden i en större takt än tillväxten av naturvärden. Därför är trenden negativ, säger Stefan Karlsson, utredare på Skogsstyrelsen.
Enligt honom kan det dröja flera hundra år för arter att återetablera sig och naturvärden växa in i skog som avverkats.
– Det är ett högt tryck och skogsbolagen har en stor efterfrågan på virke. Det är marknadsekonomin som styr. Det finns lagstiftning i form av skogsvårdslagen och miljöbalken, men de reglerar inte skogar med höga naturvärden utan andra aspekter av biologisk mångfald, säger han.
Regeringen ger dubbla signaler
Han menar på att regeringen har gett Skogsstyrelsen dubbla signaler. Å ena sidan skriver de i budgetpropositionen att skog med höga naturvärden inte ska avverkas, å andra sidan att äganderätten ska stärkas och att det är upp till skogsägarna om ett visst skogsområde ska skyddas eller inte.
– Vi har bett om ett förtydligande eftersom det är svårt att förena de här två linjerna. Det bästa för den biologiska mångfalden hade varit att förbjuda avverkning av höga naturvärden, men det finns inte någon politisk vilja för det, säger han.
Arbetaren har försökt nå landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), vars pressekreterare via mejl svarar att ministern avböjer medverkan på grund av ”stort inflöde av förfrågningar”.
Biologisk mångfald hotas
Enligt Naturvårdsverket är den pågående förlusten av naturvärden som inte går att återskapa ett ”brådskande problem” och det saknas styrmedel och åtgärder för att säkerställa en biologisk mångfald i skogen.
– Ur ett ekologiskt perspektiv är läget katastrofalt, säger Sebastian Kirppu från den ideella miljöorganisationen Skydda skogen.
Majoriteten av landets skog brukas. Den avverkas för virkesproduktion, nya träd planteras, ofta gran, som sedan avverkas när de vuxit till sig. Enligt en kartläggning som Skydda skogen gjort är över 40 000 hektar skog med höga, eller troliga, naturvärden anmäld för avverkning just nu.
– Majoriteten av skogen i Sverige har kalhuggits minst en gång. I dessa skogar finns inte lika mycket biologisk mångfald som i ur- och naturskogarna som aldrig kalhuggits, säger han.
Så stor del av skogen skyddas
Bara 6 procent av den svenska produktiva skogsmarken är formellt skyddad, enligt Naturvårdsverket. Lägger man till de skogsmarker som inte är produktiva, som myrar med träd på, fjällbjörkskog eller hällmarker med spridda små träd, landar det formella skogsskyddet på 8,9 procent. Det kan handla om nationalparker, naturreservat, Natura 2000-områden och biotopskydd. En majoritet av den skyddade skogsmarken är i landets fjällnära områden. När det kommer till urskog, gammal skog som är opåverkad av människan, finns bara 0,3 procent kvar, enligt Sebastian Kirppu.
Källa: Naturvårdsverket; Skog, formellt skyddad.
När det kommer till biologisk mångfald är just nyckelbiotoperna viktiga. Det visar en rapport som myndigheten skrev 2017, vilket var den första uppföljningen av biologisk mångfald i landets nyckelbiotoper.
– Uppföljningen visar att nyckelbiotoperna innehöll betydligt fler arter som signalerar höga naturvärden, så kallade signalarter, och rödlistade arter än vad vi tidigare kände till. Det är ett kvitto på att nyckelbiotoperna är viktiga för att arter ska bevaras, säger Sture Wijk, projektledare på Skogsstyrelsen, i pressmeddelandet när rapporten släpptes.
Brita Asplund, sakkunnig inom skog på Naturskyddsföreningen, delar den bilden.
– Nyckelbiotoper är miljöer som ett stort antal arter är beroende av för sin överlevnad. Ska vi lyckas bevara den biologiska mångfalden så måste vi bevara skogarna, och ska vi bevara skogarna måste vi veta var de finns, säger hon.
Sedan den 21 december 2021 har Skogsstyrelsen helt slutat registrera skyddsvärd skog. I samband med beslutet fick även skogsägare möjlighet att avregistrera nyckelbiotoper.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
