Den svenska regeringen ska utreda möjligheten att hyra fängelseplatser utomlands. Mot slutet av året ska utredaren presentera förslag på land och avtal och har ombetts titta på erfarenheter från Norge och Danmark. Men den danska modellen sticker ut och har blivit starkt kritiserad av både FN:s tortyrkommitté och andra människorättsorganisationer.
Danmark har problem med överbeläggning på fängelserna i landet. Därför har den danska regeringen beslutat att hyra fängelseplatser utomlands. Efter att ha undertecknat ett bilateralt avtal med Kosovo är det nu bestämt att utvisningsdömda fångar ska sitta av sitt straff i fängelseceller i Kosovo. Utan chans att komma tillbaka till Danmark.

– Regeringen har för avsikt att verkställa det här och har förberett med nödvändiga lagändringar, säger Peter Vedel Kessing, forskare med inriktning på fängelser, vid Institut for menneskerettigheder i Danmark.
Men sedan några månader tillbaka står processen still på grund av att parlamentet i Kosovo inte har godkänt avtalet.
– Det är lite oklart vad det handlar om, men utåt förklaras det med politiskt internt tumult i Kosovo, säger han.
Även Norge och Belgien har tidigare hyrt fängelseplatser utomlands. Då i Nederländerna. Den danska modellen skiljer sig dock från den norska.
Danska regler, lokal personal på fängelse i Kosovo
Farhågorna som danska människorättsorgansationer framhåller kan sorteras i tre kategorier: juridik, praktiska utmaningar och bevakning av mänskliga rättigheter.
Den sista kategorin är ett stort orosmoln, enligt danska människorättsorganisationer. Kosovo är nämligen ett av få europeiska länder som inte har undertecknat Europakonventionen om mänskliga rättigheter.
– Den danska staten är skyldig att skydda de mänskliga rättigheterna för personer som har dömts till fängelsestraff i Danmark, även om de sitter av sitt straff i ett annat land, säger Peter Vedel Kessing.
Det innebär att styret på fängelset i Kosovo kommer att vara danskt, eftersom det inne på fängelset ska vara danska regler och säkerhetsföreskrifter som gäller. Samtidigt som många av fängelsevakterna säkert kommer att vara lokanställda, vilket bara det, enligt Vedel Kessing, innebär mycket komplexa praktiska utmaningar.
– Personalen måste utbildas i danskt regelverk och det är både omfattande och strikt när det handlar om frihetsberövade personer. Personerna måste också lära sig engelska för att kunna utbildas. Ja, det är ingen enkel sak det här, säger han.
Risk för människorättsbrott
När det kommer till mänskliga rättigheter finns det flera scenarier som kan göra det mycket svårt att garantera att dessa efterlevs, såsom att säkerställa att fångarna inte utsättas för omänsklig behandling eller tortyr.
– Det kan uppstå bråk mellan interner eller dylikt som gör att polisen måste tillkallas. Dansk polis får inte använda övervåld eller tortera etcetera. Men fängelset i Kosovo tillkallar så klart deras polis, som inte lyder under samma regelverk och inte omfattas av människorättskonventioner, säger Vedel Kessing.
På så vis menar han att rättigheterna blir satta ur spel, vilket är oroväckande eftersom Kosovo inte har ett särskilt bra rykte när det kommer till mänskliga rättigheter.

En annan aspekt handlar om vad som ska gälla utanför fängelset.
– Inne i fängelset gäller dansk lag. Men vad ska hända när fångar transporteras till sjukhus till exempel, då gäller inte de mänskliga rättigheter som Danmark lyder under.
Fängelsebesök i utlandet
Ytterligare en oro handlar om besöksrätten. Det är en av de praktiskt svåra utmaningarna.
– Det är både dyrt och tidskrävande att besöka en fånge i ett annat land. Men det ska finnas fonder att söka för att kunna resa för att besöka en familjemedlem, säger Vedel Kessing.
En annan viktig aspekt är hur situationen i fängelset ska övervakas.
– Vem ska bevaka hur fångarna behandlas? I Danmark finns det instanser som ansvarar för det, men vad blir deras roll i Kosovo?
Bara utvisningsdömda till fängelse i Kosovo
När det kommer till Norge, som hyrde fängelseplatser i Nederländerna mellan åren 2015 till 2018, visar en rapport från den norska civilombudsmannen att de norska fångarna som satt av sitt straff i nederländskt fängelse var övervägande positiva till upplevelsen.
– Den stora skillnaden från den danska modellen är att det i Norge var flera kategorier av fångar, det vill säga inte bara utvisningsdömda personer, som dessutom haft en viss valfrihet och på frivillig basis kunnat välja att sitta sin tid i norskt fängelse.
Enligt den danska modellen skulle en person som är född i Danmark och har uppehållstillstånd, men saknar danskt medborgarskap, och döms till ett års fängelse både förlora uppehållstillståndet och skickas till Kosovo för att sitta av sitt straff. Efter avtjänat straff ska personen skickas direkt till ursprungslandet.
Det danska systemet innebär därför att ett parallellt asylcenter, som sköts av den danska migrationsmyndigheten, upprättas i anknytning till fängelset. De fångar som vill lämna in en asylansökan efter avtjänat straff när de står inför att utvisas, kommer att kunna göra det och medan den behandlas kommer de troligtvis att sitta kvar i fängelset. Men de kommer inte ha möjlighet att komma tillbaka till dansk mark.
– Det är en ganska extrem variant, att de här personerna inte ens har möjlighet att komma tillbaka till Danmark efter avtjänat straff, säger Vedel Kessing.
En annan skillnad är att det norska projektet pågick under en begränsad tidsperiod då Norge hade extrem överbeläggning på sina anstalter. När de tre åren var över, och fängelsesituationen på hemmaplan var stabiliserad, så upphörde Norge att hyra fängelseplatser.
FN:s tortyrkommitté kritiska
Danmark har skrivit under ett femårigt avtal med möjlighet till förlängning i ytterligare perioder av fem år.
Att det blev just Kosovo finns det inget riktigt svar på. Regeringen har inte gett sin förklaring till beslutet, utan har bara låtit veta att man undersökte flera länder innan man valde Kosovo.
Hela projektet kommer innebära enorma kostnader. Dessutom har Danmark fått kritik från FN:s tortyrkommittée angående projektet i Kosovo.
Men den sittande danska regeringen är bestämd och har för avsikt att driva igenom planerna. När är i nuläget dock oklart. Godkännandet är fast i det kosovanska parlamentet sedan flera månader. Och den danske justitieministerns pressas från olika håll. Från de som oroar sig över vad det kommer att innebära till de som vill att det verkställs.
Vedel Kessing säger att motivet bakom, varför regeringen vill göra så här, är öppet för tolkning. När frågan togs upp till politisk debatt för första gången runt 2016 låg fokus på utrikesfödda kriminella. Fyra år senare var det inramat som ett förslag för att göra något åt den ansträngda situationen på danska fängelser.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.