I Tidöavtalet finns förslag om att den som behöver tolk i vården ska behöva bekosta den själv.
– Det skulle vara bekymmersamt både för patienten och vårdpersonalen och riskera leda till ökade kostnader när det uppstår missförstånd, säger Sofie Bäärnhielm överläkare och sektionschef vid Transkulturellt centrum i Region Stockholm till Arbetaren.
I dag har patienter med vissa funktionsnedsättningar, till exempel hörselskadade och blinda, alltid rätt att få en tolk vid ett vårdbesök. Rätten omfattar också patienter som behöver språklig tolk.
Men det vill alltså regeringspartierna och SD ändra på. Enligt skrivningar i Tidöavtalet föreslås rätten till tolk begränsas och kostnaden läggas på den som har vårdbehov. Något som tidöpartierna förväntas tillsätta en utredning kring. Moderaterna i region Stockholm har ett liknande förslag.
I Danmark har införandet av tolkavgifter minskat användandet av tolk med omkring 30 procent, skriver SvD med hänvisning till danska TV2. Situationen har lett till både sjukare patienter och dyrare sjukvård, enligt det danska läkarförbundet.
Sofie Bäärnhielm, överläkare och sektionschef vid Transkulturellt centrum – som utbildar vårdpersonal i hur man arbetar med tolk – ser flera risker med förslaget.
Tolk för att undvika missförstånd
– När man märker att man inte har tillräckligt bra språklig förståelse så är det oerhört viktigt att kunna få en tolk, eftersom det lätt uppstår risksituationer om man inte kan göra sig förstådda med varandra. Och då blir tolken jätteviktig, säger hon till Arbetaren på telefon.
Utan tolk kan det bli problematiskt både för patienter och vårdpersonal, menar hon.
– För patienterna blir det problematiskt om man blir missförstådd, vilket kan leda till felaktiga bedömningar och behandlingsförslag och för vårdpersonalen är det också väldigt problematiskt om hen gör fel – feldiagnostiserar eller ger fel behandling.
Språket påverkas vid sjukdom
Bäärnhielm säger att hon tycker att det är viktigt att lära sig svenska om man bor i Sverige, men det motsäger inte rätten till tolk i mötet med hälso- och sjukvården.
Dessutom, säger Bäärnhielm, kan det ofta vara så att när man blir sjuk så kan även den som har väldigt bra språkkompetens bli påverkad.
– Det är inte ovanligt att även om man har en bra svenska i vanliga fall, så påverkas språket och den språkliga förmågan när man blir sjuk eller hamnar i en krissituation. Det kan vara bra att komma ihåg och kan hända vem som helst, särskilt på ett språk som inte är ens modersmål.
I praktiken kan användandet av tolk i vården i dag se lite olika ut.
– Praxis har blivit att tolk framför allt används vid läkar- och psykologbesök och i mindre utsträckning i kontakt med övrig vårdpersonal.
Språklig tolk garanterar patientsäkerhet
– Ibland räcker det med en svenska som inte är jättebra, men i andra situationer behöver man verkligen en tolk, dels för att förstå vad den patient man möter beskriver men också för att själv kunna förklara exempelvis förslag på behandling, säger Bäärnhielm och fortsätter:
– Både inom den kroppsliga- och den psykiatriska vården är det oftast så att det är nyanser som man behöver förstå för att kunna tolka besvär och en sjukdomsbild.
Att inte använda tolk riskerar att leda till ökade kostnader, förutser Bäärnhielm eftersom det kommer leda till missförstånd, feldiagnoser och felbehandlingar.