Förhandlingarna om det nya plattformsdirektivet, som ska reglera villkoren för gigarbetare i EU, har återigen strandat. Men under det belgiska ordförandeskapet kan en reviderad version av direktivet bli verklighet redan innan sommaren.
En överenskommelse nåddes i december mellan EU-parlamentet, EU:s råd och Europeiska kommissionen, men när medlemsländerna i rådet senare skulle godkänna plattformsdirektivet i januari blev det ett blankt nej från många länder.
Enligt uppgifter till Arbetaren sade minst 12 medlemsländer, bland annat Bulgarien, Tjeckien, Finland, Frankrike, Grekland, Ungern, Irland, Italien och Sverige formellt nej till en överenskommelse, som de ansåg vara för långt borta från rådets version av direktivet.
Det här innebär även ett hårt slag för det spanska ordförandeskapet, som stöttat direktivet och precis skulle gå in i slutliga trepartsförhandlingar.
Kan få stora konsekvenser för gigarbetare
Om direktivet blir verklighet kommer det att få stora konsekvenser för gigarbetare runt om i Europa. I dag arbetar över 28 miljoner människor i Europa inom den så kallade plattformsekonomin, enligt Europakommissionen.
I flera år har förhandlingarna om gigföretagen på arbetsmarknaden pågått och de avslutande diskussionerna kretsade främst kring frågan om anställningsstatus för arbetare på plattformar som till exempel Uber, Deliveroo eller Glovo.
Eftersom många gigarbetare felklassificeras som egenföretagare betyder det att de inte har tillgång till samma grundläggande sociala och arbetsmässiga rättigheter som de skulle haft rätt till som anställda.
Det nya plattformsdirektivet har mött hårt motstånd från Tidöpartierna, men också från de stora gigföretagen.
Nu är det i stället Belgien som har ordförandeskapet, som i ett dokument daterat den 20 januari bett om ett mandat att förhandla med parlamentarikerna i ett försök att få direktivet i hamn innan juni. Om texten godkänns på onsdag kommer en politisk trilog att äga rum den 30 januari.
Sverige röstade mot direktivet
Socialdemokraternas europaparlamentariker Ilan De Basso menar att plattformsdirektivet skulle få för långtgående konsekvenser ur ett svenskt perspektiv.
– Gigekonomin måste regleras, men jag tycker det här plattformsdirektivet är för långtgående ur ett svenskt perspektiv. Att vi utifrån bestämda kriterier ska specificera vem som är arbetsgivare och arbetstagare. I Sverige är det parterna som ska avgöra det, inte EU, säger De Bassi.
Även Sara Skyttedal, europaparlamentariker för Kristdemokraterna, är kritisk till direktivet.
– Plattformsekonomin är på tillväxt och det gäller att ha en dynamisk arbetsmarknad. Vi ser avarter på internationell nivå där man behöver anpassa nuvarande regelverk. Från svensk sida är det den partsmodell vi har som reglerar arbetsmarknaden i stort. Det finns en bred samsyn om att det är parterna som ska sköta det här, säger hon och fortsätter:
– Det här är en stor diversifierad bransch som inte bara omfattar matbud och taxichaufförer, utan också översättare, programmerare och revisorer. Det här skulle undanröja möjligheten för dessa personer att vara egenföretagare och de skulle tvingas in i ett anställningsförhållande. Det är helt absurt, säger Sara Skyttedal, som förra veckan petades som toppnamn från Kristdemokraternas EU-lista.
“Kriterierna är tydliga”
Malin Björk, europarlamentariker i Vänsterpartiet är inte förvånad över att Sverige röstade mot direktivet, och menar att det i huvudsak högerregeringar som stoppat förslaget i rådet.
Hon menar att den fackliga rörelsen får större spelrum att förhandla om bättre arbetsvillkor om gigarbetare klassificeras som anställda. Hon håller inte med Sara Skyttedal om att alltför många yrkesgrupper skulle påverkas negativt av plattformsdirektivet.
– Det stora problemet med plattformsekonomin är inte att en massa frilansande revisorer och översättare felaktigt klassas som arbetstagare. Det stora problemet är alla plattformsarbetare som felaktigt klassas som egenföretagare och därmed går miste om en rad rättigheter, som semester, olycksfallsförsäkring, a-kassa, med mera. I det förslag som bland annat den svenska regeringen nu tyvärr varit med om att stoppa finns en lista med kriterier eller indikatorer för vad en arbetstagare är.
Malin Björk menar att kriterierna i direktivet är tydliga, som att den som arbetar inte själv kan bestämma vad hen ska ta betalt eller välja fritt bland uppdragsgivare.
– Det är sällan som revisorer och programmerare tvingas arbeta under sådana villkor. Och känner sig en egenföretagare felaktigt klassad som arbetstagare kan hen be att få sin anställningsform ändrad, avslutar hon.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.