En av de viktigaste frågorna borde vara de utrikespolitiska konsekvenserna av att Finland, och antagligen snart Sverige, allierar sig med länder som Turkiet, Ungern och USA. Det skriver Janne Wass, chefredaktör för den finlandssvenska vänstertidskriften Ny Tid.
När Finland den 4 april 2023 blev medlem i Nato var atmosfären en av seger och framsteg – ”äntligen”, var det många som jublade. Det som glömdes bort var att bara några år tidigare var Finland skarpt delat, med en bred majoritet som motsatte sig ett Natomedlemskap.
Det här förändrades naturligtvis i och med Rysslands angrepp mot Ukraina. Vänsterförbundet, som mest högljutt motsatt sig ett Natomedlemskap, välsignade som regeringsparti till slut beslutet att ansöka om medlemskap.
Hur riksdagsledamöterna kastade sig på röstningsknapparna
Finland leddes av en center-vänsterregering, med den socialdemokratiska rockstjärnan Sanna Marin som statsminister. För lilla regeringspartiet Vänsterförbundet var det ett unikt tillfälle att driva centrala frågor inom utbildning, social trygghet och miljö. Och mitt i pandemin var det sista Finland behövde en regeringskris.
Alla andra riksdagspartier förordade ett Natomedlemskap, så ett nej från Vänsterförbundets sida hade inte stoppat ansökan. Det enda det hade lett till var att partiet hade förlorat sin regeringsställning och ställt till med politiskt kaos.
Vänsterförbundets agerande hade kunnat bli annorlunda om Finland hade tagit det lilla lugna. Medier målade upp en bild av att den ryska armén bara väntade på att få rulla pansarvagnar över den finska gränsen. Konsensusen tycktes vara att trots alla problem med ett Natomedlemskap, måste vi nu bli medlemmar bums för att hindra ett ryskt anfall.
En statligt beställd rapport som användes som grund för omröstningen i riksdagen visade sig vara grovt vinklad i och med att den överhuvudtaget inte tog ställning till de eventuella riskerna och problemen med ett Natomedlemskap. I brådskan viftades kritiken ändå bort, och utan att Finland haft en riktig samhällelig diskussion om Natomedlemskapets implikationer och följder, kastade sig riksdagsledamöterna på röstningsknapparna, och förordade ett Natomedlemskap med siffrorna 188-7.
Avsaknad av seriös diskussion
Vad Finland förlorar genom att gå miste om sin alliansfrihet och ställning som neutral stat var inte något som diskuterades inför Nato-omröstningen. Inte heller diskuterades vad Ryssland anser om att förlora sin neutrala buffertstat mellan sig och Nato, eller om ett Natomedlemskap i själva verket höjer säkerhetshotet i landet. Och det fördes ingen seriös debatt om de utrikespolitiska implikationerna av att Finland allierar sig med länder som Turkiet, Ungern och USA.
I Nato bör de nordiska länderna kunna stå enade – till exempel i frågor som gäller Israel och Palestina eller kurdernas rättigheter – och inte ge efter för påtryckningar.
När Sverige nu går med stormsteg mot ett medlemskap i Nato är det viktigt att framför allt den sistnämnda frågan inte glöms bort. Erdoğan har redan visat hur skickligt han kan manipulera hela Nato för sin egen politiska vinning, och man bävar för vad som händer om Donald Trump än en gång blir president i USA.
I Nato bör de nordiska länderna kunna stå enade – till exempel i frågor som gäller Israel och Palestina eller kurdernas rättigheter – och inte ge efter för påtryckningar. Det bör finnas en enad nordisk linje om att Nato måste förbli en försvarsallians och inte bli en geopolitisk maktapparat.
Utmaningen blir inte lätt. I skrivande stund går vi i Finland mot presidentvalets andra omgång – och det är USA-ivraren och högermannen Alexander Stubb som är segertippad.
Janne Wass är chefredaktör för den finlandssvenska vänstertidskriften Ny Tid.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.