“Att rika människor kan köpa sig ett europeiskt pass väcker säkert indignation hos många. Att miljontals andra, och i synnerhet de som bäst behöver det, helt saknar legala möjlighet att röra sig fritt i världen framstår dock som naturligt eller kanske rent av önskvärt”. Shabane Barot om pass, ofri rörlighet och omdefinierade medborgarskap.
Ulf Kristersson har på sätt och vis rätt: ett pass är så mycket mer än en resehandling. Det visste Adolfo Kaminsky, legendarisk förfalskare i det naziockuperade Frankrike som avled ifjol vid 97 års ålder.
Den självlärde kemisten och fotografen Kaminsky – vid tiden sjutton år gammal – producerade mängder av falska identitetshandlingar som räddade livet på uppskattningsvis tiotusen franska judar.
Efter andra världskrigets slut fortsatte han att tillverka falska papper åt bland annat den algeriska motståndsrörelsen FLN, anti-apartheidaktivister, motståndare till diktaturerna i Spanien och Grekland och latinamerikanska oppositionella, något som framkommer i journalisten Adam Shatz fina porträtt av Kaminsky som publicerades i London Review of Books förra året.
”Mitt liv som förfalskare”, säger Kaminsky till Shatz, ”har utgjort ett oavbrutet motstånd mot nazism, ojämlikhet, segregation, orättvisa, fascism och förekomsten av diktaturer”.
Passet har en central funktion i det maskineri som reglerar den fria rörligheten världen över. Vissa pass är knappt värda pappret de är tryckta på, medan andra har förmågan att öppna dörrar och garantera basala rättigheter. De sistnämnda är hårdvaluta, som designteoretikern och antropologen Mahmoud Keshavarz (i transparensens namn: vi känner varandra) visar i sin forskning.
I boken The design politics of the passport (2019) diskuterar Keshavarz den växande marknaden för ”Citizenship by investment”, där företaget Henley & partners utgör en av de främsta aktörerna. De marknadsför sig mot ”internationellt mobila entreprenörer och investerare” som med företagets hjälp kan köpa sig ett åtråvärt medborgarskap och tillhörande pass i ett land som Malta eller Grekland.
Rörlighet som klassmarkör
Den produkt som Henley och de stater som samarbetar med företaget säljer är fri rörlighet: möjligheten att resa obehindrat för den som kan hosta upp x antal miljoner. Att rika människor kan köpa sig ett europeiskt pass väcker säkert indignation hos många. Att miljontals andra och i synnerhet de som bäst behöver det helt saknar legala möjlighet att röra sig fritt i världen framstår dock som naturligt eller kanske rent av önskvärt.
I ett globalt system utformat för att hålla människor borta från världens rika länder löper den som flyr krig, fattigdom eller klimatförändringar en enorm risk att utsättas för våld och övergrepp. Flyktingar förgås i läger, drunknar i havet eller försvinner på andra sätt vid Europas gränser. Samtidigt prioriteras den inre gränskontrollen. Enligt Tidöavtalet ska alla anställda i offentlig sektor åläggas en anmälningsplikt vilket skulle innebära att Sveriges inre gränser dras på sjukhus, bibliotek och i kollektivtrafiken. Den som saknar ID-handlingar är inte bara utestängd utan också villebråd.
Snaran dras åt även för de medborgare som invandrat hit. Udden i Kristerssons kommentar om att medborgarskapet är mer än en resehandling är ju riktad mot landets invandrare: de måste vara beredda att ”med vapen i hand – och med livet som insats – försvara Sverige, våra värderingar, vårt sätt att leva”. Ytterst öppnar Kristersson för en skiktning av svenska medborgare i två kategorier – de som måste bevisa sin rätt att leva här och de som på ett naturligt sätt är hemmahörande.
När medborgarskapet omdefinieras
Justitieminister Gunnar Strömmer annonserade innan årsskiftet att han tillsatt en utredning av möjligheterna att säga upp personers svenska medborgarskap och därmed göra dem statslösa.
Utredningens slutsatser presenteras i december. Några dagar senare gick Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson ut med ett förslag om att dra tillbaka medborgarskapet för invandrare som ”sviker sina medborgerliga plikter”, en potentiell valfråga år 2026.
Ett pass kan återkallas eller ogiltigförklaras och medborgarskapets innehåll omdefinieras. Kanske befinner vi oss nu i början av en sådan process. Utgången är långt ifrån given: den bestäms av de sociala och politiska styrkeförhållandena i vårt samhälle och av det motstånd vi förmår att mobilisera mot en ordning som syftar till att straffa och kringskära människors livsmöjligheter.
