Det kritiserade försörjningskravet för arbetare från länder utanför EU som vill söka arbetstillstånd ska höjas ytterligare. Det föreslår regeringens särskilda utredare, som nu lämnat över sitt betänkande till regeringen.
Arbetskraftsinvandrare från utanför EU ska tjäna minst 34 200 kronor, för att få arbetstillstånd. Det är ett av förslagen som regeringens särskilda utredare Ann-Jeanette Eriksson lämnade över till migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) vid en pressträff på torsdagen.
Fram tills förra året behövde arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU tjäna minst 13 000 i månaden för att få arbetstillstånd, men i fjol införde regeringen ett försörjningskrav på 80 procent av medianlönen, vilket motsvarar 27 360 kronor. Att lönegolvet skulle höjas ytterligare var väntat. Förslaget som lades fram idag avser alltså en höjning från 80 till 100 procent av svensk medianlön.
Det nya regelverket har kritiserats från flera håll. Arbetsköparna har varit starkt kritiska. Amelie Berg, arbetsmarknadsexpert på Svensk Näringsliv, kallade dagens förslag orimligt, och menar att det inte hör hemma på den svenska arbetsmarknaden.
Enligt henne frångår regeringen den svenska modellen, när staten bestämmer en minimilön för vissa utländska arbetare, baserat på deras ursprung.
Medan LO har haft en splittrad inställning till åtgärderna, är SAC syndikalisterna ytterst kritiska. Enligt generalsekreteraren Gabriel Kuhn gör de nya reglerna ingen skillnad när det kommer till att bekämpa lönedumpningen som sker när verkligheten, speciellt för migrantarbetare, skiljer sig från vad som står på pappret.
– Det tillhör ju exempelvis vardagen att arbetsköpare följer med sina anställda till närmaste bankomat efter löneutbetalningen, för att direkt få tillbaka hälften av lönen i kontanter, säger han till Arbetaren.
Försörjningskravet gäller även arbetare och familjer som redan etablerat sig i Sverige och som ansöker om förlängning på sitt arbetstillstånd.
I många svenska branscher, speciellt inom kvinnodominerade yrken, ligger de kollektivavtalade lägstalönerna dock långt under medianlönen. För utomeuropeiska arbetare inom dessa yrken innebär lönegolvet därmed i många fall förstörda framtidsplaner och utvisning.
I höstas organiserade Work Permit Holders Association, en förening som samlar migrantarbetare från länder utanför EU med arbetstillstånd i Sverige, flera protestaktioner mot det nya försörjningskravet.
Deltagarna kritiserade bland annat att de och deras barn riskerade att utvisas, trots att de jobbat hårt, betalat skatt, och varit ekonomiskt självförsörjande. När lönegolvet nu föreslås att höjas ytterligare hotas ännu fler arbetare av utvisning.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.