Männen som misstänks för terrordådet i Moskva den 22 mars, då minst 140 personer mördades, kommer från Tadzjikistan. Efter dådet har migrantarbetare från Centralasien blivit utsatta för en hetsjakt – både från den ryska staten men även från våldsamma rasistiska grupperingar.
Det var den 22 mars som fyra beväpnade män stormade in i konserthallen Crocus City Hall i Moskva och mördade omkring 140 personer. De misstänkta gärningsmännen, som greps samma natt, är samtliga tadzjikiska medborgare. IS Khorasan, en gren av den jihadistiska terrorsekten Islamska staten, främst bestående av människor med ursprung i Centralasien, har tagit på sig dådet.
Migrantarbetare från Tadzjikistan, samt från grannländerna Kirgizistan och Uzbekistan, utgör en betydande del av arbetarklassen i Ryssland. Det finns ingen pålitlig statistik över hur många de är, men experter uppskattar att det handlar om mellan fyra och tolv miljoner. Enligt Världsbanken är Tadzjikistan det land i världen som är mest beroende av pengarna de skickar tillbaka till sina familjer, så kallade remitteringar.
Rysk polis slår till mot migrantarbetare
I Ryssland arbetar många av dessa migranter under svåra förhållanden, bor i trånga lägenheter och arbetarboenden, och är regelbundet utsatta för rasism och trakasserier från polisen.
Det sistnämnda har ökat i terrordådets kölvatten. Den ryska polisen har genomfört räder mot boenden och arbetsplatser. I Moskva slog polisen, enligt Moscow Times, bland annat till mot ett lager för den ryska Amazon-motsvarigheten Wilberries, och omhändertog dussintals migrantarbetare från centralasiatiska länder.
Den oberoende ryska nyhetssajten Mediazona rapporterar att liknande räder även inträffat i andra ryska storstäder som Volgograd, Tula, Kaliningrad och Jekatarinburg och människorättsaktivister har uppgett att flera hundra människor har blivit gripna och deporterade i Sankt Petersburg.
Många migrantarbetare har gripits
I staden Belgorod slog säkerhetsstyrkor, enligt lokala ryska medier, till mot en moské den 29 mars. Samma dag rapporterades att polisen genomfört räder mot över 2 000 platser i Samara och att över hundra människor var på väg att deporteras.
Till den ryskspråkiga och USA-kopplade nyhetskanalen CurrentTimeTV uppgav en gripen uzbekisk migrantarbetare att kollegor från Tadzjikistan har blivit misshandlade.
Juristen och människorättsaktivisten Valentina Tjupik, som erbjuder gratis rättshjälp åt migranter, har i intervjuer berättat att hon sedan terrorattacken blivit kontaktad i tusentals fall. I flera av dessa har personer vittnat om tortyrliknande behandling efter de har blivit gripna. Hon har även fått uppgifter om flera tadzjiker som har förts till förvar, trots att de har ryskt medborgarskap.
Enligt Valentina Tjupik är de pågående räderna de största av sitt slag på över tio år. Efter terrordådet har flera ryska parlamentsledamöter krävt ännu hårdare tag mot migranter.
Rasistiskt våld har ökat efter terrordådet
Enligt bland annat det Pussy Riot-kopplade nyhetsmediet Mediazona har även trakasserier och rasistiska övergrepp från icke-statligt håll eskalerat. Migrantarbetare har vittnat om att de blivit vräkta av sina hyresvärdar och andra har vittnat om rasistiska trakasserier på sina arbetsplatser.
Då många centralasiatiska migrantarbetare jobbar inom serviceyrken, exempelvis som taxichaufför eller budförare, är de särskilt utsatta för trakasserier och gatuvåld. I sociala medier har taxichaufförer uppgett att kunder har krävt att få veta deras ursprung, och ställt in resor om de svarat att de är tadzjiker.
Enligt Nazi Video Monitoring Project, som granskar ryska nazisters aktivitet i sociala medier, har det publicerats ett flertal videos som dokumenterar våldsamma ”hämndaktioner” på arbetare med centralasiatiskt utseende. De flesta angreppen har riktats mot matbud.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.