Regeringens utredare föreslår ökade möjligheter till tvångs- och kontrollåtgärder på förvaren. Migrationsverket ställer sig bakom förslagen, medan bland annat Flyktinggruppernas riksråd tycker de är allt för långtgående. Arbetaren var på plats när aktivister demonstrerade utanför förvaret i Märsta.
– Ska vi stå där vi får stå, eller ska vi stå där vi syns från fönstren? frågar en av aktivisterna som just klivit av bussen från Märsta.
Åtta aktivister befinner sig utanför Migrationsverkets förvar i Märsta för att delta i en demonstration arrangerad av grupperna Ingen människa är illegal och No border boiling pot. De står i en ring och gemensamt tar de ett beslut om att välja en annan plats än den de anvisats till när de demonstrerat utanför förvaret tidigare. De går över vägen och ställer upp sig på rad framför den avlånga tegelbyggnaden, som är förvaret.
Antalet förvarsplatser ska öka
På förvaret i Märsta befinner sig förvarstagna personer som inte har tillstånd att vistas i Sverige och som ska avvisas eller utvisas. Migrationsverkets förvar kan även användas om det är nödvändigt för att utreda någons rätt att vistas i landet eller om någons identitet är oklar.
Enligt regeringens uppdrag har Migrationsverket i dagsläget 567 förvarsplatser fördelade på sex orter i Sverige: Gävle, Flen, Ljungbyhed, Märsta, Mölndal och Åstorp. Och antalet försvarsplatser planeras att utökas de kommande åren. “Det finns en konkret plan för upp till 750 platser och målet är 1 000 platser totalt”, skriver Migrationsverket på sin hemsida.
– No to border, ropar någon i megafonen.
– No, no to border, svarar övriga.
Tre män med lysande gula jackor kommer ut från förvaret. Larmchef står det på en av jackorna. Han vaggar i takt till ramsorna och närmar sig demonstranterna, som fortsätter skandera.
– De hade kunnat stå på andra sidan vägen hur länge som helst. Men eftersom jag sökt kontakt med demonstranterna och inte lyckats ringer jag polisen, säger han till Arbetarens reporter.
Han tillägger att de organisationer som aktivisterna tillhör kommer stoppas från att besöka förvarstagna personer framöver.
Uppgifterna tillbakavisas av Migrationsverkets presschef Jesper Tengroth som säger att det inte tagits något beslut gällande att stoppa någon organisation från att besöka personer inne på förvaren. Däremot är det möjligt för Migrationsverket att fatta ett sådant beslut.
– Om det krävs för ordning och säkerhet på förvaret så kan Migrationsverket neka en enskild person att besöka förvaret. Vi kan också välja att bryta ett samarbete med organisationer. Men vägen dit är lång, då måste det hänt något alldeles särskilt, säger Jesper Tengroth.
Kan deltagande i en demonstration innebära att man inte får besöka förvaret?
– Det får vi titta på från fall till fall. Vi har rätt att förvägra om det krävs för att upprätthålla ordning och säkerhet.
Men sedan demonstrationen genomfördes har inget beslut fattats gällande att avbryta samarbetet med någon organisation som kommer och besöker förvaren.
Förvaret har reflekterande fönster som försvårar insynen, men några förvarstagna använder ficklampor och gör hjärtan. Någon av aktivisterna ser hur de skriver S.O.S. I ett fönster på nedre botten trycks papper mot rutan. ”Tack så mycket” står det, sedan kommer ytterligare budskap: ”Russians against the war”.
Aktivisterna går fram och försöker fota vad som står, men det är svårt på grund av det reflekterande glaset. Därinne skymtar en kvinnlig gestalt. Ytterligare ett papper trycks mot rutan. ”Jag ammar. Jag har inte ätit på fyra dagar.”
Polisen kommer och uppmanar aktivisterna att gå till andra sidan vägen, men de står kvar och fortsätter skrika slagord. Polisen är kvar och bevakar tills demonstranterna bestämmer sig för att ta bussen tillbaka.
Förslag om utökade tvångs- och kontrollåtgärder
På bussen berättar aktivisten Fanny, som inte vill uppge sitt efternamn, att deras demonstrationer började för drygt ett år sedan då flera personer i deras grupp blev förvarstagna, eller hade familjemedlemmar eller partners som blev det.
– Vi försöker hålla regelbundna demonstrationer här utanför migrantfängelset. Vi tycker att det ska stängas ner. Vi vill stoppa eskaleringen av våldet och stoppa normaliseringen av det.
I januari kom en utredning från regeringen med förslag om att Migrationsverket vid behov ska kunna utföra rumsvisitation, säkerhetskontroller och så kallade glasrutebesök som omöjliggör att föremål överlämnas när de förvarstagna tar emot besök.
Advokatsamfundet anser att det inte går att ta ställning till om lagstiftningen är nödvändig med hänsyn till syftet, eftersom de anser att underlaget som utredningen redovisar är mycket begränsat när det gäller förekomsten av narkotika, vapen och annan brottslighet på förvaren.
Om påståendena om narkotika och vapen på förvaren är korrekta, anser advokatförbundet att man borde fokusera på kontrollåtgärder i samband med ankomsten till ett förvar istället för när en person befinner sig på förvaret. Detta då det borde upplevas mindre integritetskränkande för de förvarstagna.
Enligt advokatsamfundet är avsaknaden av tillförlitliga uppgifter särskilt allvarligt i situationer när tvångsåtgärder riktas mot barn.
FARR: Förvaren påminner alltmer om fängelser
Flyktinggruppernas riksråd, FARR, är kritiska och anser att förvaren alltmer liknar fängelser. Sofia Häyhtiö, som har mångårig erfarenhet av FARR:s besöksverksamhet säger i ett pressmeddelande:
– Vi reagerar starkt på den ensidighet som finns i förslagen i form av tvång och kontroll och efterlyser åtgärder som i högre grad främjar ett förebyggande arbete och ger olika former av stöd till människor som frihetsberövats och som befinner sig i en mycket utsatt situation.
Även aktivisten Fanny är kritisk och lyfter bland annat glasrutebesök.
– Det är en fruktansvärd idé. Många förvarstagna har barn som besöker dem. Vi tycker att det är extremt integritetskränkande och att det säger något om förvarets funktion, som är att disciplinera och visa vem som bestämmer.
Migrationsverket ser ett behov av att få ökade möjligheter att genomföra kontroller på förvaren.
– Det förekommer till exempel narkotika inne på våra förvar, det är en risk både för anställda och för förvarstagna, säger Jesper Tengroth.
Migrationsverket positiva till utredningen
Migrationsverket är positiva till de förslag som utredningen lagt fram.
– Grundläggande är att förvaren ska vara trygga för både personalen och de förvarstagna. De förslag som utredningen lämnat ger bättre förutsättningar för oss att bedriva förvarsverksamhet.
Jesper Tengroth poängterar att de förslag som kom i januari hör till ett delbetänkande som olika aktörer får lämna synpunkter på.
– Sedan är det upp till regeringen att vikta om det är Migrationsverkets eller Advokatsamfundets synpunkter som väger tyngst.
På pendeln tillbaka till Stockholm berättar en av aktivisterna att hon fått ett sms från en vän inne på förvaret.
– ”I am looking at you. I am hearing you”, skriver hon, berättar aktivisten och tillägger: Då känns det som varje minut av demonstrationen var värd.
En annan av aktivisterna säger att det är första gången de kunnat komma så nära och se vad som står på lapparna.
– Första gången vi anordnade en demonstration kom det många som vi inte kände, men som hade en familjemedlem som var inlåst. Då kanske vi var femtio personer. Sedan dess har vi inte varit så många. Men varje gång vi är där får vi liknande respons från personerna som är inlåsta. Då är det tydligt att det viktigt, säger Fanny.
Särskilda regler när barn blir förvarstagna
När Arbetares reporter frågar Migrationsverkets presschef om lappen med texten ”Jag ammar. Jag har inte ätit på fyra dagar.” säger Jesper Tengroth att ingen förvägras äta på förvaret, samt att det serveras flera mål mat och specialkost. Om en person väljer att inte äta finns tydliga rutiner, så att personen inte hamnar i fara.
– Att ett barn hamnar i förvar är ovanligt. Då gäller särskilda regler. Ett barn kan högst vara försvarstaget i 72 timmar, vilket sedan kan förlängas med ytterligare 72 timmar om det finns synnerliga skäl. Barnet har inget ansvar, utan det är vårdnadshavaren som har det fulla ansvaret eftersom man har valt att inte följa det utvisningsbeslut som finns, säger Jesper Tengroth.
Han understryker även att Migrationsverket inte sätter någon i förvar direkt utan först kallar de personen till ett möte och uppmanar hen att själv boka en biljett för att lämna Sverige.
– Även om det låter hårt så är det så att du i förlängningen själv väljer om du vill bli förvarstagen eller inte. Om du valt att inte medverka till din utvisning. Ytterst handlar det om den lagstiftning som finns här och som Sverige, genom fria och allmänna val, har kommit överens om ska gälla, säger Jesper Tengroth.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
