Mer än tre miljoner svenskar har bidragit till fastighetsbolaget Heimstadens expansion i Berlin genom sitt pensionssparande. Arbetaren har följt investeringarna och besökt Berlin och där hittat uppblåsta hyror, förslummade hus och hyresgäster som kämpar för att stoppa Heimstadens framfart i den tyska huvudstaden.
Vi skjuter upp den olåsta portdörren till huset där lägenheterna ekar tomma. I den illgula trappuppgången flagnar färgen och det gapar stora hål i putsen. Väggarnas inre skymtar fram.
– De här två husen är livsfarliga, bärande väggar revs under renovering. Nu hotas de av kollaps, berättar Berlinbon och politikern Jun Chen.
Eller saboterade hyresvärden husen med flit? Vi återkommer till det.
Arbetaren har följt svenska pensionsinvesteringar till Berlin och hittat uppblåsta hyror, förslummade hus och rädda hyresgäster hos hyresvärden Heimstaden. Själva lovar Heimstaden ett bekymmersfritt boende och bolagets investerare pratar om hållbarhet.
Ovetandes har mer än tre miljoner svenskar bidragit till bostadsbolagets expansion i Berlin genom sitt pensionssparande, i investeringar som misstänks vara olagliga. Och varenda skattebetalande svensk har genom Riksbanken lånat ut pengar till den omstridda hyresvärden.
I vintras meddelade Finansinspektionen att de granskar pensionsbolagens investeringar i Hemstaden från hösten 2021. För pensionsjätten Alecta har det lett till utredningar om mutbrott och grov trolöshet mot huvudman kopplade till individer som hanterat investeringarna i Heimstaden. Om de misstänkta döms kan svensk korruption vara drivande i tvångsförflyttningarna i Berlin.
– Jag ser ingen framtid i Berlin på grund av hyreshöjningarna, säger Katja. Hon är från nätverket StopHeimstaden som tillsammans med Klaus visar Arbetaren runt i Berlin.
Flyttande hyresgäster viktigt för hyresvärdarna
Sociologen Andrej Holm har uppskattat att var fjärde flytt i Berlin beror på stigande hyror. Flytten är alltså ofrivillig och i praktiken handlar det om tvångsförflyttningar av hyresgäster. Metoderna varierar: förslumning av hus, hyreshöjningar som ibland är olagligt höga, renovräkningar, eller stora engångssummor till hyresgäster för att flytta.
Målet är att skriva nya hyreskontrakt. Då kan hyran höjas. Folk i samma trappuppgång kan betala upp till fyra gånger så mycket som sin granne för en likadan lägenhet.
Mellan 2009 och 2021 ökade hyrorna tre gånger så mycket som lönerna i Tyskland. Det utlöste sådan ilska att Berlinborna samlade in namnunderskrifter för att ta tillbaka lägenheterna från bostadsbolagen. Först verkar planen alltför djärv, men den lyckas. En folkomröstning hölls i september 2021.
Så hamnade svenska pensionspengar i Berlin
Med svenskt pensionssparande på fickan gjorde Heimstaden, samma dag som folkomröstningen, sitt stora intåg i Berlin. Med pensionspengarna köpte fastighetsbolaget över 14 000 lägenheter från svensken Roger Akelius, innan ägde de 6000 lägenheter.
I Sverige är Roger Akelius för affärspressen, vad Leif GW Persson är för Aftonbladet – en karaktär och expert. Det skrivs rockstjärneporträtt av den över 80 år gamla miljardären och hans uttalanden blir ofta rubriker. I Berlin fick han i stället en aktivistgrupp uppkallad efter sig: Stop Akelius.
– När de köpte vårt hus förstod jag att Akelius inte var som andra och vi organiserade oss, säger Klaus.
Aktivisterna berättar om ett fall när en hyresgäst skrev “Expropiera Akelius” i trappuppgången med vattenfärg. Akelius tog klottraren till domstol och resultatet blev vräkning – för klotter som kan torkas bort med trasa.
Efter uppköpet slogs Stop Akelius ihop med det redan existerande nätverket StopHeimstaden.
Dagen efter Heimstadens jätteköp kommer folkomröstningens resultat. Berlin har röstat ja till att lägenheterna ska återgå till kommunal ägo, alltså exproprieras. Hur det konkret ska gå till lämnas över till politikerna att hantera.
Raserad hållbarhet
– Vi är glada över att utöka investeringen i Heimstaden Bostad och stödja bolagets hållbara tillväxt, sa Camilla Larsson på KPA Pension, i ett pressmeddelande, då för två år sedan när de investerade i Heimstaden.
Men den “hållbara tillväxten” är nu, förutom aktuell i utredningar, i en akut ekonomisk kris – bolaget kämpar nämligen med betalningar på lån. Värdet på de svenska pensionsmiljarderna har sjunkit som en sten.
Och det är inte första gången Heimstaden spenderat andras pengar. Under pandemin gick Riksbanken in och gav flera fastighetsbolag lån när lånemarknaden kraschade. Svenska skattebetalare bidrog med en kvarts miljard i lån till Heimstaden.
En försäkringsindustri mot hyresvärdar
För boende hos Heimstaden kan kostnaden bli högre än hyran – tyska hyresgäster tar ofta ut försäkringar för att kunna driva processer mot sina hyresvärdar. Rättssalarna har länge fyllts av boendetvister, stora som små.
– Jag ska ta Heimstaden till domstol för att de ska ge mig mina pengar, säger hyresgästen Markus med händerna nedkörda i fickorna och ögonen kisandes mot vårsolen.
Han har förskottsbetalat värme, inte använt allt han betalt för och ska få pengar tillbaka. Men Heimstaden har inte betalat. Det är ett vanligt problem som hyresförsäkringarna hanterar.
– Vi rekommenderar alla hyresgäster i Heimstaden att vara försäkrade, jag själv har två försäkringar. Ifall den ena inte täcker gör den andra det, säger Katja.
Klaus nickar instämmande, han har också två försäkringar.
En del av StopHeimstadens arbete är att följa med hyresgäster till rättssalen, det är ett konkret sätt att visa solidaritet – ingen ska lämnas ensam.
Kompensation – som de inte får prata om
För att minska trycket på domstolarna uppmanas hyresgästerna att hitta en kompromiss utanför domstolarna. Då är det inte ovanligt med tystnadsplikt för hyresgästen. På Heimstadens initiativ skrivs ett avtal där hyresgästen inte får berätta om vad de kommit överens om.
I ett fall motiverar Heimstadens advokat sekretessavtalet med att det finns en risk att det skulle bli “standard” för alla som vill ha en hyressänkning, i detta fall för buller. Genom Stop Heimstadens nätverk sprids erfarenheterna från rättssalarna.
Och arbetet märks, i media har Heimstaden pratat om att stämma organisationen. Men aktivisterna avfärdar det som löst prat.
– Det skulle bara sätta ljuset på dem själva och det tror jag inte de vill, säger Katja.
Tomma hus – många misstankar
Tillbaka till de två husen som hotas av kollaps. Stadsdelspolitikern Jun Chen från Tysklands miljöparti säger att Heimstaden kan dras inför rätta för hanteringen av huset.
– Enligt experter finns det indikationer på att huset förstörts med avsikt. Det hoppas jag kunna bevisa i domstol. Och att någon ska dömas.
Aktivisterna och politikern har flera teorier om varför huset medvetet skulle ha förstörts. De bärande väggarna togs bort av den tidigare ägaren Akelius Fastigheter, när Heimstaden köpte fastigheten blev husen deras ansvar. Kanske vill Heimstaden nu riva det underhållskrävande hundraåriga huset och i stället bygga något lönsammare?
Heimstaden har ansökt om att få de två husen utdömda men har nekats – de ska renoveras. I byggnaderna finns inte ett enda namn på brevlådorna, lägenheterna står tomma. Runt hörnet står ett liknande hus halvtomt.
Jubileumspodden – 100 år av bostadskamp
Jubileumspoddens tredje avsnitt har temat 100 år av bostadskamp. Hur har hyresgästernas position förändras gentemot hyresvärd och bostadsbolag, hur har organiseringen sett ut över tid och vad kan vi lära från tidigare kamper? I avsnittet möter vi Jonas Cham från Ort till Ort tillsammans med hyresgäster i Hallonbergen, i norra Stockholm, som organiserar sig mot renovräkningsplaner […]
En av hyresgästerna är på väg ut med sin svarta knähund. Hon berättar att hennes hus råkat ut för en vattenskada.
– Vem vet om den är avsiktlig eller inte. Det är bara jag och en till familj som bor kvar i huset. Heimstaden vill att jag ska flytta, det är de som ska flytta!
Katja säger att egenskapade vattenskador har förekommit tidigare bland Berlins hyresvärdar för att skrämma iväg hyresgäster. Jun Chen säger att en vattenskada rapporterats in för de övergivna husen men att han inte vet vad som orsakat den.
Till saken hör dock att vattenskador generellt är den vanligaste skadan i fastigheter. Och att risken ökar med bristande skötsel, underhåll och kunskap.
Flera vittnar om svårigheter att få tag på Heimstaden för att åtgärda problem och spekulerar i att kundtjänsten verkar uthyrd till ett annat företag.
– När man ringer vet de ingenting, säger Markus som snart ska möta Heimstaden i domstol.
– Det känns som att ingen jobbar där, man får inga svar, säger en annan hyresgäst som har meddelat Heimstaden att hon på grund av problemen i hennes lägenhet inte kommer betala hela hyran. Utan reaktion. Ärendet är registrerat sedan länge men ingen från Heimstaden har tagit kontakt. Kanske ses de så småningom i rätten.
I Heimstadens årsredovisning finns statistik över kundnöjdhet. Diagrammet visar att tyska hyresgästers poäng i kategorierna “Servicegrad” och “Tar kunden på allvar” sjunkit rejält på tre år. Tyska hyresgäster är de mest missnöjda i hela Heimstaden-koncernen.
Kanske har det sin förklaring i en annan siffra, av tyska hyror användes en fjärdedel till direkta fastighetskostnader. Tre fjärdedelar, 77 procent, gick till annat. Samma siffra för Heimstaden i Sverige visar att knappt varannan hyreskrona gick till direkta fastighetskostnader – nästan dubbelt så mycket som i Tyskland. Men svenskarna är också mer nöjda.
En ny folkomröstning
Frågan är om Heimstaden kan bli kvar i Berlin. Där kraftsamlas det för ytterligare en folkomröstning: nu om ett färdigt lagförslag. Förslaget innebär att lägenheterna ska demokratiseras genom att flyttas från privata hyresvärdar till en förening där de boende ska få inflytande.
Men alla berörda kan inte rösta, en tredjedel av Berlins invånare har inte tyskt medborgarskap och därmed inte rösträtt. Kampanjen för en ny folkomröstning gjorde en poäng av att ändå samla in de underskrifterna. Även om namnen inte räknas officiellt, osynliggörs de inte.
Nadia är aktiv i rörelsen för en ny folkomröstning. Hon är från Sverige och har svenskt pensionssparande. När jag frågar hur hon pensionssparar visar det sig att hon äger fonder som investerat i Heimstaden.
– Shit alltså. Det känns inte bra.
Upptäckten blir till en ironi: hon har jobbat ihop ett kapital vars framfart hon lägger sin fritid på att stoppa.
I en annan del av Berlin förklarar Katja hur hon samlar sig för att fortsätta orka kämpa:
– Jag ser det som min plikt som människa, medborgare och förälder. I mina ögon, är konflikten mellan hyresgäster och hyresvärdar klasskonflikten i vår tid.
Hyresgästerna och StopHeimstaden-aktivisterna har alla fingerade namn
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
