En lön på minst 34 200 kronor ska enligt regeringen krävas för att människor från länder utanför EU ska beviljas arbetstillstånd. Men över tjugo organisationer kritiserar nu utredningen om det höjda försörjningskravet i sina remissvar. Samtidigt vill LO behålla det nuvarande kraftigt höjda lönekravet och stoppa möjligheten till spårbyte.
I höstas höjdes lönegolvet för arbetstillstånd i Sverige. Nu, ett halvår senare, föreslår regeringen en ytterligare höjning av inkomstkravet. Detta krav gäller enbart arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU och drabbar särskilt kvinnor inom städ- och restaurangbranschen.
Arbetaren har noga följt utvecklingen och var också den första tidningen att rapportera om oron och protesterna bland de drabbade.
Enligt regeringens utredning ska lönen motsvara medianlönen i Sverige för att personer utanför EU ska beviljas arbetstillstånd. I dagsläget innebär det en inkomst på 34 200 kronor, vilket är en ökning från det nuvarande kravet som motsvarar 80 procent av medianlönen, alltså 27 360 kronor.
Utredningen föreslår vidare att förändringarna ska börja gälla den 1 juni 2025. För den som redan har arbetstillstånd och ansöker om förlängning ska det höjda lönekravet börja gälla ett år senare.

Samtliga tillfrågade remissinstanser ger tummen ner till lönekravet
Nu har remisstiden för utredningen gått ut och det står klart att samtliga arbetsköpare och fackliga som skickat remissvar till regeringen säger nej till det höjda lönekravet, rapporterar tidningen Arbetet.
Totalt rör det sig om mer än 20 organisationer och några enskilda företag som av olika anledningar sågar regeringens förslag. Det innefattar även organisationer som SKR och Svenskt näringsliv.
Den vanligaste invändningen från både fack och arbetsköpare handlar om att det är parterna som ska bestämma löner på svensk arbetsmarknad och inte politikerna.
Bland annat är hotell- och restaurangfacket, HRF, kritiska till inkomstkravet i remissvaret.
“Den svenska modellen där arbetsmarknadens parter tar ansvar för löner och villkor ska skyddas. I tillägg till detta motsätter sig HRF skiftet från försörjningskrav till lönekrav. Det är en stor förändring i sak och ett ingrepp i partsmodellen”, skriver Malin Alkholt, förbundsordförande på HRF.
Delegationen mot arbetslivskriminalitet gör bedömningen att inkomstkravet kan leda till ökad exploatering och tvångsarbete.
”Förslagen kan få till följd att fler utlänningar kan komma att arbeta i landet illegalt, och att dessa löper större risk att utsättas för människohandel för tvångsarbete eller människoexploatering, bland annat eftersom myndigheterna inte har någon kännedom om dem”, skriver de i remissvaret.
LO vill ha kvar det kraftigt höjda lönegolvet och stoppa spårbyte
LO har dock en annan linje än många av de tillfrågade remissinstanserna. LO säger visserligen nej till en ytterligare höjning av lönekravet, men vill behålla det nya inkomstkravet motsvarande minst 80 procent av medianlönen. LO vill även avskaffa möjligheten till spårbyte, det vill säga att en asylsökande ska kunna få ansöka om arbetstillstånd om hen under processens gång börjat etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige.
Migrantarbetarfack kritiskt till LO:s remissvar
Vi får in en strid ström av ärenden där man har den nya höjda lönen enligt inkomstkravet på papperet, men där man nu ska betala större summor till chefen.
Emil Boss, förhandlingssekreterare
Emil Boss är förhandlingssekreterare på Stockholms LS som organiserar migrantarbetare i Stockholm, bland annat inom städbranschen – en bransch där många arbetare från länder utanför EU särskilt påverkas av det höjda inkomstkravet.
Han menar att det nya lönegolvet redan blivit ett problem för flera medlemmar och att de nu måste betala tillbaka stora delar av lönen till sina chefer. Några medlemmar har dock fått förhöjd lön.
– Vi får in ärenden där man har den nya höjda lönen enligt inkomstkravet på papperet, men där man nu ska betala större summor till chefen. Ofta skickar cheferna tydliga instruktioner till sina anställda. Det kan till exempel stå i ett sms ”du ska betala 3790 kronor”. Exploateringen fortsätter, men summorna som betalas tillbaka är nu lite högre.
Emil Boss menar att LO:s inställning till både det nya inkomstkravet för arbetskraftsinvandrare och det avskaffade spårbytet är högst problematisk.

– Det finns en sorts grymhet i det där. Spårbyte är en konstig konstruktion, samtidigt är det många som har asylskäl som räddas av spårbytet. I ett havererat migrationssystem blir effekten negativ om flyktingar utvisas som annars hade fått stanna. Samtidigt är sammanblandningen mellan uppehållstillstånd och lönetillstånd makaber, säger Emil Boss och tillägger:
– Problemen har aldrig varit dokument eller lagar. Problemen är vanmakt hos arbetare. LO tar sikte på lönegolv och kollektivavtal, men det är inte det som är det avgörande. Det avgörande är om människor får sina löner i verkligheten, och om kollektivavtalet följs i verkligheten. Där ser vi en stor brist i dag.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.