Anställda på H&M:s kundservice-avdelning i Barcelona har gått ut i strejk på obestämd tid. Strejken för bättre arbetsvillkor och löner har nu pågått i över 90 dagar.
– De kontrollerar alla våra rörelser in i minsta detalj och vi känner oss inte längre som människor, säger Eirini Konstantopolulou som jobbar på kundtjänsten i Spanien.
I snart tre månader har anställda på H&M:s kundservice-avdelning i Barcelona dagligen demonstrerat utanför huvudingången till klädkedjans butik på den stora shoppinggatan Passeig de Grácia.
När Arbetaren besöker strejken har den pågått i 86 dagar.
Det är det syndikalistiska facket CGT som organiserar strejken, i vilken uppemot fyrtio procent av de anställda på arbetsplatsen deltar.
– Det är många som deltar jämfört med tidigare konflikter. Människor brukar orka strejka i kanske max en månad, men nu har det gått närmare tre månader och uppslutningen är fortfarande stor. Människor föredrar att förlora sin inkomst, för det handlar om värdighet. Om bättre löner och rimliga anställningsförhållanden och att kunna ha en balans mellan arbete och fritid, säger Eirini Konstantopolulou.
Hon har arbetat på den svenska klädkedjan i tre år och menar att arbetsvillkoren avsevärt försämrats de senaste åren, i takt med att digitaliseringen ökat på arbetsplatsen och allt fler anställda avskedats.
– De kontrollerar alla våra rörelser in i minsta detalj genom algoritmer och vi känner oss inte längre som människor. De mäter till och med våra toalettbesök. Vi ska uppnå mål som är omöjliga, och detta går även ut över kundservicen, säger hon.
Ersätter personalen med AI
Kundservice-avdelningen i Barcelona arbetar mot H&M-kunder i åtta länder; Grekland, Cypern, Italien, Spanien, Frankrike. Portugal, Finland och Norge. Många av de anställda är flerspråkiga och har migrerat från andra länder. Eirini Konstantopolulou menar att lönerna i Barcelona är lägre jämfört med de som gäller för kundservice-anställda i Maastricht eller Edinburgh.
Samtidigt har H&M de senaste åren kraftigt skurit ned på personalstyrkan, både i de fysiska butikerna och på kundservice-avdelningar. På endast ett år har antalet anställda i Barcelona minskat från 250 till 190 personer.
Eirini Konstantopoulou menar att arbetsplatsen numera förvandlats till ett ”callcenter”.
– Det känns inte som om H&M prioriterar att kunderna ska bli nöjda. I stället skär de ned på personalen och ersätter oss med AI, säger hon.
Lönerna är låga och H&M betalar enligt CGT minimilöner till sina anställda. Samtidigt är det svårt för deltidsanställda att hitta andra parallella jobb eftersom skiften är förlagda på oregelbundna tider.
Eirini Konstantopoulou berättar att hon med den låga inkomsten har svårt att få ihop till hyran i Barcelona och tvingas dela boende med tre andra personer.
– Halva min lön går till hyran. Eftersom vi har roterande skift är det omöjligt för oss att ha ett extrajobb. Jobbet på H&M är vår enda inkomstkälla och det räcker inte för oss att överleva i en stad som Barcelona eftersom inflationsnivån och levnadskostnaderna är skyhöga, säger hon.
Trots att strejken snart pågått i fyra månader har den svenska klädjätten hittills vägrat tillmötesgå kraven.
En annan person som deltar i strejken är Tomas Calvo, som arbetat på H&M i sju år.
– Vanligtvis förhandlar man innan en strejk inleds här i Spanien. Men vi hade inget annat val. H&M vägrar tillmötesgå våra krav och erbjöd endast en lönehöjning med en procent. Det innebär typ fem kronor extra om dagen, säger Tomas Calvo.
Håkan Andersson, presschef på H&M, skriver i ett mejl till Arbetaren att företaget inte har möjlighet att ställa upp på intervju.
“H&M Spanien är öppna för att fortsätta att ha en social dialog med arbetsrådet, i syfte att lyssna på de anställdas behov och arbeta tillsammans för att hitta lösningar. Utöver detta har vi inga ytterligare kommentarer”, skriver Håkan Andersson i mejlet.
Men fackföreningen CGT har inga planer på att avblåsa strejken inom den närmaste framtiden.
– Den här strejken handlar inte bara om oss. Det handlar lika mycket om våra kollegor i butikerna och våra kollegor i Bangladesh som tillverkar kläderna. Vi vill synliggöra hela den kedja av exploatering som pågår, säger Eirini Konstantopolulou.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.