I dag den 1 augusti är det fem år sedan strejkrätten begränsades. Arbetaren har pratat med fyra fackförbund om hur inskränkningen har påverkat deras fackliga verksamhet.
Svenska Hamnarbetarförbundets ordförande Martin Berg
Hur har ni påverkats av att strejkrätten begränsades 2019?
– Nu kan man bara vidta stridsåtgärder för ett nytt kollektivavtal. Den största förändringen för oss inträffade egentligen redan innan lagändringen då vi ingick kollektivavtal med arbetsköparen. Nu hanterar man verkligheten som den ser ut i dag med allt vad det innebär.
Har lagändringen lett till att den fackliga verksamheten ändrats på något sätt? Om ja, hur?
– Det är inga problem att anpassa sig till verkligheten som den är nu, det är bara frågan hur rimlig den är.
Att ingå ett kollektivavtal gjorde Hamnarbetarförbundet alltså redan innan lagändringen, berättar Martin Berg. I Sveriges hamnar finns både Transportarbetareförbundet och Hamnarbetarförbundet. Majoriteten av de fackanslutna är medlemmar i Hamnarbetarförbundet. Men arbetsköparen skriver fackliga avtal med Transport. Det gäller alltså även vid lokala förhandlingar.
– När det gäller en schemaändringar räcker det att arbetsgivaren förhandlar med oss. Avtalet skriver de sen med Transport. Det är anmärkningsvärt, eftersom vi har majoriteten av medlemmarna, det kan vara uppåt hundra procent, men ändå är det Transport som kommer in. Det blir konstigt när man skriver avtal för medlemmar som man inte har. Det är inte rimligt egentligen.
Har chanserna att få igenom medlemmarnas vilja påverkats sedan begränsningen?
– Ja, det är klart. Det kan handla om allting som rör din lokala arbetsplats. Centralt har vi likalydande avtal som Transport, men lokalt så tecknar de de lokala avtalen även där vi har flest medlemmar, säger Martin Berg och tillägger att de har rätt att påverka genom medbestämmandelagen, men att det inte säkrar att Hamnarbetarförbundets medlemmar får gehör för sina åsikter när avtalet skrivs med Transport.
–Vi hade kunnat ha ett gemensamt avtal, eller en ordning där arbetsköparen hade kunnat förhandla med oss båda.
Har maktbalansen på arbetsmarknaden påverkats av lagändringen? Om ja, hur?
– Det har säkert funnits en förskjutning, men den har inte varit avgörande.
Inför lagändringen lyftes farhågor om bland annat så kallade gula fack – organisationer som är lojala med arbetsgivaren på bekostnad av löntagarnas intressen – och avtalsshopping. Är det något ni märkt av?
– Nej, jag kan inte komma på att det har skett hos oss. Men det gjordes försök; det första som hände var konflikten med installationsfirman som arbetade för Verisure. De tog Unionens avtal, vilket var billigare än Elektriker-avtalet.
Sett i backspegeln, vad tycker ni om lagändringen?
– Den är ganska odemokratisk. Den ger lokala fackföreningar problem att föra sina medlemmars talan på arbetsplatsen. Generellt har det inte drabbat oss så mycket, det är bara sättet att agera som är ganska odemokratiskt. Det gynnar de stora drakarna med central styrning, som LO och TCO. Nu kan du strejka för kollektivavtal, men det finns begränsningar för hur mycket det kan ge dig i praktiken.
– Vi hade möjlighet att göra saker, så blev vi intvingade i ett kollektivavtalsförhållande som inte ens är likställt, men det är inte strejklagstiftningen utan tolkningen av kollektivavtalen av parterna och Arbetsdomstolen som gör det.
Hur tänker du kring att ni gick in i ett kollektivavtal nu i efterhand?
– Det fungerar i mångt och mycket utmärkt, med MBL och förtroendemannalag att förhålla sig till. Men det saknas också en hel del. Vissa hamnar fungerar bättre än andra: Vi har hamnar som är väldigt måna om att ta in oss och höra vad våra medlemmar tycker. Men det blir inte demokratiskt när vi inte kan företräda medlemmar när det gäller arbetstider eller lönesättning, utan att det blir någon annan som ska sköta det.
Byggnads tillförordnade ordförande Lars Hilding
Hur har ni påverkats av att strejkrätten begränsades 2019?
– I stora drag har det inte påverkat oss. Vi har alltid använt konfliktvapnet ansvarsfullt och med stor respekt, redan innan. Många av de nya reglerna påverkar därför inte oss jättemycket. Sedan får vi vara lite nogrannare när vi gör varsel, men i stort sett har vi kunnat köra vidare som innan, säger Lars Hilding.
Har lagändringen lett till att den fackliga verksamheten ändrats på något sätt? Om ja, hur?
– Nej, det tycker jag inte att den har gjort för vår del. Sen tycker vi inte om några inskränkningar i konflikträtten. Allting kan ju få en påverkan och en förskjutning mot arbetsgivarens sida.
Har chanserna att få igenom medlemmarnas vilja påverkats sedan begränsningen?
– Nej, det tycker vi inte.
Har maktbalansen på arbetsmarknaden påverkats av lagändringen? Om ja, hur?
– Nej, alla inskränkningar av konflikträtten drabbar ju fackliga organisationer mest. På arbetsgivarsidan har de ju blivit lite starkare, i alla fall på vissa områden. Jag ser inte det inom vårt område, men inom andra områden är det sannolikt så att det har skett vissa förändringar.
Inför lagändringen lyftes farhågor om bland annat så kallade gula fack – organisationer som är lojala med arbetsgivaren på bekostnad av löntagarnas intressen – och avtalsshopping. Är det något ni märkt av?
– Inte ännu, men risken finns ju och de farhågorna finns ju givetvis kvar. Men inom våra områden ser jag inte att vi har haft några sådana bekymmer.
Sett i backspegeln, vad tycker du/ni om lagändringen?
– Jag tycker inte om några lagändringar som görs, utan mycket av det här bygger på att vi som ansvarsfulla parter, som ansvarsfulla fackföreningar i Sverige tar ett väldigt stort ansvar. Det är därför vi har så få konfliktdagar också. Men varje inskränkning man gör riskerar faktiskt att göra att det på sikt blir fler konfliktdagar och öka oron mellan parterna. Rubbar man balansen mellan parterna är det klart att det riskerar att bli mer som det är på många andra ställen i Europa. Att det blir mer vilda strejker, och andra bekymmer. I Sverige har vi i stort sett en fungerande arbetsmarknad, men då krävs det att parterna får lösa många av de här frågorna själva utan så mycket inblandning från politiken.
Hur har ni påverkats av att strejkrätten begränsades 2019?
– För vår del har den inte begränsat, vi har kunnat fortsätta precis som förut.
Har lagändringen lett till att den fackliga verksamheten anpassats/ändrats på något sätt? Om ja, hur?
– Nej det har den inte. Vi jobbar på samma sätt som vi gjorde innan.
Har chanserna att få igenom medlemmarnas vilja påverkats sedan begränsningen?
– Alltså, det är ingen begränsning för oss. För vår del är det ingen skillnad, vi har haft de här reglerna hela tiden. Det är ingen skillnad, så begränsning är ingen korrekt beskrivning.
Har maktbalansen på arbetsmarknaden påverkats av lagändringen? Om ja, hur?
– Inte utav den här lagändring, utan det är en längre förskjutning som beror på hur arbetsgivarna agerar. Det är inte lagändringen i sig som förändrar maktbalansen.
Vad skulle du säga har förändrat maktbalansen?
– Dels att vi har haft svårare att organisera, det är nog det som har påverkat maktbalansen mest. Sedan att vi i kölvattnet av det har arbetsgivare som kan motverka organisering. Man försöker att inte släppa in oss så att vi kan få tag på de anställda och prata med dem. Det är inte bara arbetsgivarna, utan också arbetstagarna som inte har samma vilja att gå med som man hade förut och inte ser det man behöver se. Det beror väl på att vi inte har varit tillräckligt duktiga på att berätta vad vi håller på med, hur vi ordnar arbetsvillkoren. Vi har inte varit framgångsrika med vår verksamhet så som vi borde vara.
Inför lagändringen lyftes farhågor om bland annat gula fack – organisationer som är lojala med arbetsgivaren på bekostnad av löntagarnas intressen – och avtalsshopping. Är det något ni märkt av?
– Nej, snarare tvärtom; att under den där diskussionen har vi faktiskt lyckats tränga undan gula fack och få ett riktigt kollektivavtal genom att klara av att organisera arbetsplatsen. Vi hade ett företag som vi ville teckna ett avtal med som precis innan ville tecknade avtal med ett annat förbund. Men efter en längre diskussion och organisering av arbetstagarna där, är det gula facket borta.
Sett i backspegeln, vad tycker du/ni om lagändringen?
– Jag tänker att den påverkade noll och inte, vår styrka bygger på hur duktiga vi är på att organisera. Konflikträtten är tillräckligt stark i Sverige för att kunna hävda våra villkor. Det är organiseringen som behöver stärkas.
Stockholms LS, John Nordmark
Hur har ni påverkats av att strejkrätten begränsades 2019?
–Vi har påverkats på det sätt att vi driver fler saker i domstol. Vi driver jättemycket i domstol i Stockholms byggsyndikat och i Stockholms LS. Ökningen är inte bara på grund av inskränkningen, men det är en del av anledningen till att vi driver så mycket i domstol eftersom det är väldigt lätt för bolag att hindra oss från att vidta stridsåtgärder. Alla frågor som kan klassificeras som en rättstvist får man inte vidta stridsåtgärder mot.
–Även i de fall där det inte rör en rättstvist är det knappt någon idé att rikta en stridsåtgärd mot ett bolag. De kan direkt skydda sig mot att vi tar stridsåtgärder genom att teckna kollektivavtal med ett annat fackförening. Exempelvis ett byggföretag där vi vill någonting och vidtar en stridsåtgärd och så skriver de på ett byggavtal med Byggnads och då får vi inte vidta en stridsåtgärd, förutom för att få ett kollektivavtal. Det är oftast inte vårt mål utan det är att få ut pengar till medlemmar för arbetad tid, exempelvis. I byggbranchen har vi inte haft anledning att kämpa för kollektivavtal ännu.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
