Ivan Semenov är styrelseledamot i syndikalistfacket Solidariska byggare. Han kommer ursprungligen från ukrainska Mariupol, och jobbar i dag som byggnadsarbetare i Stockholm. På fritiden bedriver han Швеция для чайников (“Sverige för dummies”), en kanal på Youtube och TikTok, där han förklarar livet i Sverige, bland annat med fokus på arbetsrätt. Det här är Ivan Semenovs första krönika i Arbetaren.
Ibland undrar jag vilket bidrag arbetsmigranter egentligen ger till Sveriges ekonomi. Det är ingen hemlighet att det finns hela sektorer där migranter dominerar, särskilt i de större städerna.
Jag arbetar själv inom byggsektorn i Stockholm, där de flesta arbetare antingen är medborgare från andra EU-länder eller migranter från länder utanför EU. Bland många migranter finns en uppfattning att de gör en betydande insats för Sveriges ekonomi. Vid första anblick kan det verka så: billig arbetskraft kan driva fram fastighetsmarknaden.
Jag har bott och arbetat i Sverige sedan 2021 och har varit medlem i facket Solidariska byggare, som är del av fackföreningen Stockholms lokala samorganisation (LS) av SAC syndikalisterna, i över ett år. Genom mitt engagemang i facket ser jag hur stort problemet med exploatering av migranter är.
De som kommer till Sverige från andra länder jobbar under dåliga villkor, ibland får de inte ens betalt. Det är en stor industri där det ibland uppstår rena “karuseller”: arbetare anställs och efter tre månader ersätts de av nya, utan att ha fått någon lön.

När man ser på situationen på den del av arbetsmarknaden i Sverige där migrantarbetarna finns blir det tydligt hur negativ dess påverkan är, såväl på arbetarna själva, som för samhället i stort. Låga löner för migranter leder till låga inkomstskatter. Människor med låga löner kan inte ta bolån, går inte på restauranger och använder inte andra tjänster som genererar intäkter för andra.
Företag som exploaterar migranter arbetar ofta “svart”, de undviker att betala skatter och tvättar pengar utomlands, vilket innebär att de försvinner ur Sveriges ekonomi. Dessa företag skapar en orättvis konkurrenssituation för skötsamma företag som tvingas sänka sina priser och inte kan betala rimliga löner till sina anställda, vilket i sin tur påverkar hela branschen negativt.
Närmande mellan migranternas och ”de andras” arbetsmarknad
När migranter arbetar 50-60 timmar i veckan har de dessutom inte tid för integration, språkinlärning eller andra aspekter av anpassning. Detta leder till att hela diasporor inte integreras i den svenska modellen och inte tar till sig svenska värderingar.
Vårt fackförbund är förmodligen det enda som har lärt sig att påverka arbetsköpare inom denna sektor. Vi hjälper våra medlemmar och försöker sätta press på företag. Men det räcker inte i sig för att få till den förändring jag skulle vilja se: Att de två befintliga arbetsmarknaderna – migranternas och den för infödda – närmar sig varandra, åtminstone något, så att även vi migranter kan hitta vår plats i det svenska folkhemmet.
En viktig aspekt är att utbilda migranter, att hjälpa dem att förstå sina rättigheter som arbetare och vilka lagar som gäller. Det är något som jag själv är engagerat i, genom mina kanaler på YouTube och TikTok.
Genom kontakt med mina följare där ser jag hur lite många migranter vet om arbetskulturen och relationen mellan arbetstagare och arbetsköpare i Sverige, och om deras egna rättigheter. Det kan vara frågor som: Min arbetsköpare kräver att få tillbaka en del av min lön, eftersom han ska ha råkat betala för mycket skatt, är det korrekt?
Men jag tror att det finns fler verktyg som kan påverka. Medierna kan spela en viktig roll genom att belysa den skuggvärld som är vår arbetsmarknad.
En annan lösning kan vara att skapa kooperativ – att migranter går samman för att gemensamt starta egna företag. Detta kanske är en svår uppgift, men det skulle kunna bidra till förändring.
Jag funderar fortfarande på vilka andra verktyg som kan skapa förändring. Ännu är det bara tankar och drömmar, men jag är fast besluten att göra mitt för att Sveriges två arbetsmarknader gradvis ska närma sig varandra, så att även vi migranter kan hitta en värdig plats i samhället.
Översättning: Volodya Vagner