Den tyska extremhögern är på frammarsch. I Östtyskland, där dess parlamentariska gren AfD är som starkast, är det alltmer påtagligt även på arbetsplatserna. Hur utvecklingen ska bemötas har blivit en stor utmaning för fackligt aktiva.
Konstanze Kappell sitter i gräset bland ett 20-tal workshopdeltagare och pratar om antifeminism. På montern bakom henne hänger en stor affisch. Den pryds av ett handmålat träd som föreställer den reaktionära ideologiska miljön. Nere vid rötterna finns bland annat gängse könsstereotyper, trädets grenar representerar kvinnohat, queerfientlighet med mera. Uppe i trädtoppen mognar trädets frukter, såsom mord, manosfären, och AfD.
Trädmotivet är ett av de pedagogiska grepp som Konstanze Kappell och hennes kollegor använder i samtalet med deltagarna. Diskussionen, som sker dels i smågrupper, dels tillsammans, är animerad och workshopen drar ut på tiden. För Konstanze Kappel är den något av en hemmamatch, geografisk men även politiskt.
Den sker nämligen inom ramen för en årlig antifascistisk musikfestival i hennes hemregion, den östtyska delstaten Mecklenburg-Vorpommern. Liksom ett antal andra civilsamhällsorganisationer och initiativ har hon och hennes team blivit inbjudna att presentera sitt projekt på festivalen. Workshopen hålls utanför deras tält.
Projektet, vars något torra tyska namn kan översattas som Arbetsplatsrådgivningen Mecklenburg-Vorpommern (BBTMV), är ett Tysklandsunikt facknära initiativ som stöttar människor i frågor rörande diskriminering, högerextremism och demokratifientlighet på deras arbetsplatser.
Högerextrema AfD:s frammarsch drabbar både skolan och vården
I Östtyskland, där det högerextrema partiet AfD på senare år vunnit runt trettio procent av rösterna, är det ett växande problem, som även gör avtryck i människors vardagliga arbetsmiljö.
– Det finns vissa branschmönster, förklarar Konstanze Kappell efter workshopens slut.
– Inom skolväsendet kommer de förfrågningar vi på sistone fått exempelvis ofta från lärare som kämpar med att queera eller vänsterorienterade ungdomar i deras klasser utsätts för allt mer fientlighet eller till och med övergrepp från elever som sympatiserar med AfD, berättar hon.
Inom vården handlar förfrågningarna, enligt henne, ofta om sexism gentemot kvinnlig vårdpersonal eller rasism mot utomeuropeiskt anställda.
Lär ut metoder för att bemöta vardagsrasism
Det som BBTMV kan erbjuda i sådana fall är kostnadsfri rådgivning och utbildning, i form av digitala eller fysiska workshops, i hur arbetslaget kan förebygga eller motverka den typen av arbetsmiljöproblem. Insatserna går bland annat ut på att förmedla kunskap om den högerextrema miljön och att lära ut metoder för att bemöta vardagsrasism.
Hur produktiva insatserna blir, beror enligt Konstanze Kappell, till stor del på hur kontakten kom till.
– I de flesta fall kommer förfrågningar från den fackliga representationen på arbetsplatsen, och då är mottagandet ofta väldigt positivt, säger hon.
Trots att det även på dessa arbetsplatser kan finnas enskilda anställda som inte ser positivt på deras besök, kanske för att de är en del av den föreliggande arbetsmiljöproblematiken, så behöver det enligt henne inte vara ett hinder för en givande insats.
– Vårt projekt handlar ju inte egentligen om att konvertera någon, utan om att stärka de som vänder sig till oss för stöd, förklarar hon.
Extremhöger stark maktposition i näringslivet
Men på vissa håll i regionens näringsliv har extremhögern etablerat en stark maktposition. Bland annat finns det i delstaten ett helt nätverk av hantverksföretag som samtliga drivs av högerextremister.
– Till sådana arbetsplatser skulle vi förstås aldrig bli inbjudna, och där skulle det ändå inte gå att nå fram till någon, konstaterar Konstanze Kappell.

Hur man ska bemöta de som anammat högerextrem ideologi är en central fråga för fackligt aktiva i delstaten. Speciellt i de mindre städerna i regionen finns det ofta omfattande fascistiska strukturer.
– Det är en del av vardagen här, berättar Bastian Szesny, vid ett annat tält på festivalen. Han är ungdomssekreterare för tyska LO-motsvarigheten DGB i delstaten, och är till vardags kontorsgranne med BBTMV, i Rostock.

På det lilla gymmet i småstaden Wismar där han som tonåring fick sitt första jobb, fanns flera ledande nazister bland stammisarna. Att de vid tillfälliga möten på stan kände igen honom som den trevliga killen på gymmet innebar en viss trygghet för honom, minns han med blandade känslor i dag.
Fackligt och politiskt engagerad blev han först senare, under utbildningen till mekaniker vid det lokala varvet. Som ansvarig för DGB:s ungdomsverksamhet i regionen anser han kampen mot den ökande fascismen i dag som en av fackets viktigaste uppgifter.
– Utifrån det fackliga perspektivet är det jätteviktigt att behålla kontakten med människor, säger han.
Antifascistiska arbetet kräver kraftansträngningar
I Mecklenburg-Vorpommern kräver det enligt honom dock tidvis stora kraftansträngningar.

– När jag besöker vissa arbetsplatser vet jag ibland redan på förhand: Här kommer det bli en viss typ av kommentarer, till exempel om ”utlänningar som ansökt om jobb igen”, berättar han.
Men enligt Bastian Szesny gäller det att försöka se folk och var de verkligen står. För många som tilltalas av högerextrema problemformuleringar är det, enligt hans åsikt, trots allt inte extremhögerns lösningar de egentligen är ute efter.
– Alla bär med sig oro inför framtiden, över sin existens, sitt arbete och sin trygghet. Lyckas man att få med sig folk på att tillsammans göra konkreta förändringar åt det bättre; att i stället för att skylla på andra, få dem att känna att man gemensamt kan förbättra sina livsvillkor, då blir de också mindre mottagliga för konspirationsteorier eller högerns skitideologi, säger Bastian Szesny.
– När man å andra sidan känner av att någon helt har tagits över av hat, då gäller det att dra en tydlig gräns, och i stället investera sin energi där den kan göra nytta, säger han.
Ett tillfälle att markera en tydlig linje, som Bastian Szesny var besluten att inte missa, väntade i hans gamla hemstad, ett par veckor efter vårt samtal. Extremhögern runtom i Tyskland hade mobiliserat för att förhindra Wismars första Pride-manifestationen.
För att visa solidaritet med Pride-evenemanget, reagerade bland annat DGB:s ungdomsavdelning med en egen mobilisering, och de cirka 200 nazisterna som i slutändan samlades i Wismar den 14 september lyckades inte nämnvärt störa det tio gånger så stora Pride-evenemanget.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.