Det högerextrema partiet FPÖ blir störst i Österrike. Organisationen Attac Österrike berättar för Arbetaren om en solidaritetspakt av flera civilsamhällesorganisationer som grundats för att stå upp mot statligt förtryck.
Det högerextrema Frihetspartiet, FPÖ, fick 28, 9 procent av rösterna i valet i Österrike och blir därmed största parti åtföljt av det konservativa Österrikiska folkpartiet, ÖVP, som fick 26, 3 procent.
Partierna har tidigare regerat tillsammans, men den österrikiske förbundskanslern Karl Nehammer (ÖVP) har sagt att han inte kommer att samarbeta med FPÖ:s partiledare Herbert Kickl.
Herbert Kickl är kontroversiell och har bland annat benämnt sig själv som Volkskanzler, vilket nazisterna kallade Adolf Hitler, något flera medier rapporterat om.
Arbetaren har ställt några frågor till David Walch, presstalesperson för organisationen Attac Österrike. En organisation som är del av den internationella Attacrörelsen och bland annat kämpar för klimaträttvisa och ett rättvist världshandelssystem.
Attac grundades i Frankrike 1998 och under början av 2000-talet fanns även en förgrening i Sverige.
– Attacs vision är ett samhälle som garanterar ett gott liv i frihet och trygghet för alla människor. Därför måste vi inte bara konfrontera den nyliberala ideologin, utan också de politiska krafter som nedvärderar och exkluderar människor, skriver David Walch i ett mejl till Arbetaren.

Vad tänker du om att FPÖ verkar bli största parti i Österrike?
– Det är läskigt att ett högerextremt parti som FPÖ har blivit den starkaste kraften i Österrike. FPÖ är en fara för demokrati, mänskliga rättigheter och social säkerhet. Därför kräver vi, tillsammans med flera andra organisationer i Österrike, att inget annat parti ska hjälpa FPÖ att på makt i regeringen. Alternativet borde vara en koalition av tre partier, mellan konservativa, socialdemokrater och liberaler, skriver David Walch.
Hur stor påverkan resultatet har, beror, enligt honom, på huruvida det konservativa partiet Österrikes folkparti, ÖVP, kan tänka sig att regera tillsammans med FPÖ.
– Före valet, fanns det ett beslut om att det inte skulle skulle göras med den nuvarande partiledaren för FPÖ, Herbert Knickel. Men det finns exempel som visar på hur ÖVP vid upprepade tillfällen bildat koalitioner med FPÖ på både federal och statlig nivå, trots att man hävdat motsatsen, menar David Walch.
Attac är finansiellt oberoende, men enligt David Walch, skulle organisationer som får statligt stöd påverkas av en koalition mellan de konservativa och de högerextrema.
– Om en högerregering med FPÖ och ÖVP skulle bli verklighet skulle det innebära en stor fara för civilsamhällesorganisationer i Österrike. Särskilt alla organisationer som får statligt stöd och arbetar med migration, integration och asyl, kvinnors rättigheter och jämställdhet skulle bli direkt drabbade.

David Walch beskriver hur man i hela samhället ser en rörelse högerut.
– Det beror såklart mycket på om FPÖ kommer regera. Men även utan FPÖ i regeringen ser vi att särskilt de konservativa har anammat de flesta av FPÖ:s frågor. Det är en tydlig hegemoni av högerkrafter i Österrike. Detta är såklart extra tydligt när det gäller den omänskliga attityden mot flyktingar och migration, säger David Walch.
Trots att FPÖ vill ge sken av att man representerar ”vanligt folk”, anser David Walch att deras politik gynnar de rika.

– I sin ekonomiska politik representerar FPÖ tydligt rika personer och företagsintressen. De arbetar mot högre skatter för de rikaste och vill se sänkta företagsskatter. Här finns det mycket gemensamt med de konservativa, beskriver David Walch.
Har ni några strategier gällande valresultatet?
– Redan 2017, under förra koalitionen mellan FPÖ och ÖVP som varade fram till 2019, grundades en solidaritetspakt mellan civilsamhällesorganisationer. Syftet var att skydda och utvidga civilsamhällets handlingsutrymme för aktioner, social säkerhet och demokrati, säger David Walch.
Med i solidaritetspakten finns bland annat Autonomt centrum för och av migranter, radiokanaler, Reportrar utan gränser och Greenpeace. Tanken är att samarbeta för att bevara och stärka grundläggande rättigheter samt de rättsliga, ekonomiska och sociala villkoren för civilsamhället, fackligt agerande och demokrati.
– Skulle enskilda grupper i befolkningen eller organisationer utsättas för statligt förtryck kommer vi solidariskt att stå tillsammans och vidta åtgärder. Efter valet 2024 kommer vi säkerligen att ha kontakt med fler delar av civilsamhället för att se hur vi kan vidta ytterligare åtgärder, skriver David Walch.
Kan du se en ökning av högerextremism i Österike?
– Under flera år har det varit otaliga fall där representanter för FPÖ varit inblandade i tydligt högerextrema händelser. Alla FPÖ-väljare är förstås inte högerextremister, men i och med FPÖ:s framväxt har högerextremismen i viss mån normaliserats i Österike, skriver David Walch.
Han beskriver att agitationen mot flyktingar har ökat i såväl media som från politiskt håll.
– Människor som flyr från krig beskrivs som den största faran mot social fred och personlig säkerhet. Krav på att begränsa deras politiska och sociala grundläggande rättigheter, som rätten till asyl och tillgång till välfärdssystemet, har blivit acceptabla i många delar av samhället.
Slutligen trycker David Walch på vikten av att organisera motstånd.
– Vi har att göra med ett politiskt landskap där det kommer att bli nödvändigt att organisera motstånd på många områden under de kommande åren, säger han.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.