Sveriges äldsta kulturhus fyller 60. Förutom föreläsning om arkitekten Hans-Erland Heineman får besökare bekanta sig med kulturhusets dolda vrår, och ett bortglömt konstverk av en känd italiensk skulptör. Bibliotekschefen Anna Gullstrand berättar om kulturhuset som behöver fler läsplatser, och som får konkurrens av Petter Stordalens hotellprojekt.
I dag har Skövde kulturhus funnits i 60 år. Det firar ni bland annat med att besökare får komma bakom kulisserna och höra berättelser från förr. Vad har hänt de senaste 60 åren?
– Det har hänt jättemycket. Huset har utvecklats och ändrat såväl form som innehåll. Rundvandringen lockade över 60 personer som fick se de platser man vanligtvis inte ser i huset, som konstmagasinet och bokmagasinet. Många är regelbundna besökare och nu visade vi det maskineri som inte syns när man besöker biblioteket dagligdags, svarar Anna Gullstrand.
Hon berättar hur diskussionen för att få till ett Kulturhus började redan på 50-talet.
– Något som också intresserar, särskilt nya Skövdebor, är att huset från början var två. Det byggdes i ett ambitiöst projekt av en till slut enad politikerkår. Tomten var så stor att kommunen inte vågade satsa på att bygga allting själva, så Folketshusrörelsen var en aktör som byggde den ena huskroppen. Och den andra var kommunens satsning med stor scen för stadsteatern, möteslokaler i källaren, ett folkbibliotek med för tiden modern inredning och en fantastisk konsthall.

Hans-Erland Heineman är husets arkitekt. Tillsammans med sin kollega Bo Boustedt har han ritat flera offentliga byggnader, skolor och ålderdomshem runt om i Sverige.
– När det gäller kulturhuset kunde Heineman blomma ut och använda sina inspirationer från bland annat politiska och radikala strömningar han mött i Frankrike, där kulturhus med fokus på folkbildning och utveckling stod i centrum, säger Anna Gullstrand.
Hon berättar att kommunen senare köpte det hus som ägts av Folketshusrörelsen och 1995 så byggdes husen ihop.
– Jag tror att Heineman redan innan hade idéer i sitt huvud. Han var fortfarande aktiv som arkitekt och kunde göra ritningarna för hur husen skulle smälta samman.
Hellre låga trösklar än kommersiella projekt
I samband med det såg man även behovet av att bygga ut kulturhuset i en stad som växt från 24 000 till 57 000 invånare.
– Det är något som vi fortfarande hoppas på, vi har till exempel inte tillräckligt med läsplatser.
Men detta råder det ingen enighet om i kommunen. På den mark där vissa vill att kulturhuset ska växa planeras nu ett hotellprojekt av Petter Stordalen.
– Det är ju ett kommersiellt projekt medan vi är många som skulle föredra en publik plats med låga trösklar.
Visst är det Sveriges första kulturhus. Vilka tankar fanns bakom byggandet av huset?
– Ja, det stämmer, Skövde fick ett kulturhus före både Stockholm och Borås. Det är coolt, säger Anna Gullstrand och fortsätter berätta om den radikala arkitekten som lyckades få med sig kommunen på visionen om ett hus där olika kulturella aktiviteter skulle stråla samman.
– Heineman pratade mycket om överspridning, att just öppna upp rum så att flera aktiviteter kommer samman. Han ville att man skulle kunna gå in i ett rum för att låna en bok och sedan ramla in på en konstutställning. Dessutom ville han egentligen att det skulle finnas mer kreativa ytor. Platser för det mer praktiska där amatörer kunde möta professionella. Vi försöker använda oss av mellanrum som entréhallar och foajéer för att binda samman verksamheterna. Så att man exempelvis kan sitta och läsa tidskrifter i en miljö fylld av konst. Det tror jag Heineman skulle gillat.
Omsluter kulturen
Anna Gullstrand säger att många beskriver husets arkitektur med dess sluttande fasad som jordad. Teglet är specialslaget efter speciella mått, här finns även detaljer i furu, smide, koppar och skiffer.
– Huset kan upplevas som slutet. Det omsluter kulturen, konsten och litteraturen som behöver värnas i en välfärdsstad.

Vad betyder Skövde kulturhus för dig?
– Jag har varit bibliotekschef här i 15 år och följt kulturhuset som mötesplats i staden, kommunen och regionen. Fantastisk plats att vara i, där det händer mycket, exempelvis har vi haft residenskonstnärerer på besök från Taiwan. Det är viktigt att få kommunorganisationen att prioritera kulturhuset. Tillsammans med mina kollegor är jag beredd att tala för huset, säger Anna Gullstrand.
Och vad betyder huset för Skövde?
– Det är verkligen en plats där man kan möta människor man annars inte skulle ha mött. Man kan läsa en tidning och hamna bredvid någon man aldrig skulle ha träffat i ett annat sammanhang. Den typen av mötesplats betyder mycket. Kulturhuset ligger också nära resecentrum och blir därmed något av ett väntrum. Skaraborg är en region där många pendlar, här kan kulturhuset vara en nod.
Hon pekar också på att det är en icke-kommersiell plats.
– Hit kommer hemlösa som inte har någon annanstans att vara, här blir det tydligt när samhället inte räcker till. Kulturhuset är också en plats där man kan möta författare och starta en bildningsresa. Det händer att folk kommer fram och säger att de vill börja läsa klassiker. Då är det roligt att få ge råd om vilken bok de ska börja med, säger Anna Gullstrand.
Vad händer nu i veckan i samband med jubileet?
– Det är ett digert program. Dels med allt som var bokat sedan innan – filmfestival, teater och näringslivsgala, dels har vi även ett speciellt jubileumsprogram. Författaren Donia Saleh var här i går och pratade om kulturhusets betydelse och författaren Dan Hallemar och fotografen Bert Leandersson om betydelsen av svenska folkbibliotek. Claes Waxberg är tidigare Stadsarkitekt i Skövde kommun som samarbetat tätt med Hans-Erland Heineman och föreläser om kulturhuset och dess skapare som höjdpunkt i veckans jubileumsfirande. Dessutom kommer konstmuseet ha release för den nya boken om konstnären Luciano Minguzzis verk Monument över människan, säger Anna Gullstrand och berättar att det modernistiska verket som stod på torget under kulturhusets första år inte var särskilt populärt bland lokalbefolkningen.
Verket återupptäcktes 2016 och hade vid den tidpunkten stått glömt i ett förråd i över 20 år. Utöver en bok kommer även det som återstår av det skadade verket ställas ut under vintern på Skövde kulturhus konstmuseum.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.