Efter ett år präglat av lågkonjunktur har både arbetslösheten och antalet medlemmar i Sveriges a-kassor ökat. Samtidigt har flera a-kassor präglats av långa väntetider. I år kommer dessutom en ny inkomstbaserad a-kassa att införas. Arbetaren tar tempen på a-kassorna och reder ut vad de nya a-kassereglerna innebär för den som blir arbetslös.
Arbetslösheten förväntas att fortsätta öka under 2025, visar Arbetsförmedlingens prognos. Enligt deras bedömning kommer ökningen dock avstanna under den första halvåret 2025 för att därefter gradvis minska.
Även antalet långtidsarbetslösa förväntas öka och Arbetsförmedlingen ser behov av insatser och förstärkt stöd riktat mot den gruppen. Fler kommer behöva erbjudas utbildning, praktik och subventionerade anställningar. Extra utmanande väntas det bli för den som varit arbetslös i två år eller mer.
Rekordmånga medlemmar i a-kassan
I november 2024 var 3 969 378 personer med i a-kassan. Det är fler personer än någonsin tidigare. Fram till samma månad hade Sveriges 24 a-kassor tillsammans fått över 24 000 nya medlemmar under 2024, enligt Tomas Eriksson som är kanslichef på a-kassornas gemensamma service- och intresseorganisation Sveriges A-kassor.
– Det är inte så konstigt, när arbetsmarknaden är orolig brukar det medföra ett intresse att säkra sitt medlemsskap, säger Tomas Eriksson.
Han berättar att a-kassorna sedan hösten 2023 fått hantera en ökande arbetslöshet.
– Generellt är min upplevelse att man sett till att klara av utmaningen med en hög arbetslöshet. A-kassorna har bland annat behövt ta höjd för att ha rätt bemanning när arbetslösheten ökar som den gjort i ett och ett halvt års tid, säger Tomas Eriksson och tillägger:
– Vissa branscher har haft det extra tufft och fått lite snabbare ökningstakt, byggbranschen är en sådan bransch som har påverkats av ränteläget och inflationen.
Hur mår a-kassorna?
Enligt statistik från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) från 2024 har hälften av de som fick sin första utbetalning från a-kassan väntat fyra veckor eller mer. I 25 procent av ärendena fick ersättningstagarna vänta sju veckor eller mer.
De längsta väntetiderna har Kommunal och Livsmedelsarbetarnas a-kassor där ersättningstagarna, i hälften av alla ärenden, har fått vänta minst 6 veckor på att få sin första utbetalning.
Cathrine Carlberg är chef för granskningsenheten på IAF som har i uppdrag att kontrollera att a-kassorna fungerar som de ska. I december avslutade IAF ett tillsynsärende mot Kommunals a-kassa.
– Vi har följt hur kassan på olika sätt arbetar för att komma till rätta med situationen med långa väntetider, och ser inte längre skäl för att hålla ärendet öppet, säger hon till Arbetaren.
När det gäller Livsmedelsarbetarnas a-kassa har man fortsatt ett tillsynsärende som rör långa väntetider.
Utifrån lagen om arbetslöshetskassor kan IAF lämna erinringar, vilket innebär att man påtalar brister hos a-kassorna. Nästa steg är ett föreläggande, att IAF kräver en rättelse där a-kassan i fråga inkommer med en handlingsplan och sedan visar att man har gjort de ändringar som krävs.
– I sista hand kan vi hålla inne statsbidrag. Gör man fel och inte rättar till problemet, det ska handla om större och allvarligare fel, får inte a-kassan hela stadsbidraget utbetalat utan får finansiera ersättningen med eget kapital, säger Cathrine Carlberg och tillägger att IAF hittills aldrig har sett anledning att använda denna sanktion.
– Utifrån vårt perspektiv som tillsynsmyndighet så är arbetslöshetskassorna generellt sätt välfungerande organisationer. Men utifrån statistiken kan vi konstatera att om man tittar på kassorna så har de tillsammans haft längre väntetider än man har haft tidigare, säger Cathrine Carlberg.
Enligt henne sticker år 2023 ut, vilket var första året med ett nytt systemstödet för handläggning.
– Vi vet att det var en utmaning för kassorna, säger hon.
Att väntetiderna fortsatt vara höga 2024 menar hon kan bero på detta men även på andra faktorer som personalomsättning, nyrekrytering men även ett högre tryck på grund av ökad arbetslöshet.
A-kassornas nya system ledde till förseningar
Cathrine Carlberg berättar att det uppstod problem då alla a-kassor bytte handläggningssystem i slutet av 2022. Många a-kassor upplevde att systemet inte var lika effektivt och användarvänligt som det tidigare systemet, vilket innebar att det tog längre tid att handlägga ärenden.
Det blev framför allt utmanande för a-kassor som hade många medlemmar i behov av ersättning. Systemet har sedan det infördes uppdaterats och förbättrats. Tomas Erikson ser tillbaka på vad som hände.
– Tillsammans med a-kassorna bestämde vi att vi behövde modernisera och byta ut it-systemet. När vi tittar i backspegeln kan vi se att det ledde till problem på vissa håll. På några kassor, framförallt stora, blev det längre väntetider än vad någon tycker är rimligt. Sedan dess har vi haft fokus på att få systemet smidigare, säger Tomas Eriksson och tillägger:
– Nu hör jag inte att systemet är en stor bromskloss för att kunna hantera ärenden längre. Det finns fortfarande önskemål om förbättring, men det rullar ändå på.
Ny arbetslöshetsförsäkring 2025
I oktober 2025 kommer en ny arbetslöshetsförsäkring, som baseras på inkomst i stället för arbetad tid, att införas. Det kommer innebära att fler kommer att omfattas av den nya arbetslöshetsförsäkringen, men ersättningen i försäkringen kommer att trappas ned snabbare än tidigare.
Den som är arbetslös längre än 100 dagar kommer i stället för att få 80 procent av sin tidigare lön i stället att få 70 procent av lönen. Efter ytterligare 100 dagar trappas det ner till 65 procent.
Louise Olsson första vice ordförande på LO, är kritisk till den nya arbetslöshetsförsäkringen.
– Vi vill se ett högre tak och en längre ersättning. Det är ett problem när nedtrappningen går så fort. Man kan säga att du blir dubbelbestraffad i och med att du både blivit av med din trygghet genom anställning men du blir också väldigt sårbar. Särskilt när det är lågkonjunktur. Vi ser att antal varsel och lediga tjänster inte matchar. Då blir det en dubbelbestraffning när man blir utelämnad på det sättet och det inte finns arbete att söka, säger Louise Olsson.
Louise Olsson tycker inte heller att det nya systemet är rättvist.
– De som tjänar lite ska få piska och de som tjänar mycket ska få morot för att man ska vilja anstränga sig, säger hon och lägger till att man inte kommer kunna veta exakt hur de nya reglerna kommer påverka innan de prövats.
– En stark a-kassa är ett incitament till att vi har en bra arbetsmarknad så att personer inte hamnar i trångmål och blir desperata. Det är vår farhåga. Dessutom finns risk för lönedumpning när människor blir desperata efter arbete, säger hon.
Sveriges a-kassor positiva till inkomstbaserade a-kassa
Sveriges a-kassor är i stort sett positiva till vad de ser som en förenkling när a-kassan går över från att baseras på inkomst i stället för arbetad tid. Detta då man kan använda sig av uppgifter från Skatteverket, vilket förenklar hanteringen hos a-kassorna. Men även Sveriges a-kassor har ställt sig kritiska till den snabba nedtrappningen.
– Vi var kritiska utifrån att vi menar att det hade räckt med den befintliga nedtrappningen tillsammans med ett välfungerande kontrollarbete hos Arbetsförmedlingen. Där Arbetsförmedlingen är ett bra stöd men också lite pådrivande för den som söker arbete att få det så fort som möjligt, säger Tomas Eriksson.
Cathrine Carlberg berättar att i och med den nya försäkringen så kommer personer som inte omfattats av den tidigare försäkringen på grund av att man inte arbetat tillräckligt länge att kunna omfattas av den nya försäkringen.
– Den stora poängen som regering och riksdag vill göra är att fler ska omfattas, då kommer man lättare in i försäkringen. Men det kan också vara fler som får en kortare ersättningsperiod. Personer som i dag inte skulle kvalificera sig alls för försäkringen har nu, i större utsträckning, möjlighet att göra det. Men det blir kanske inte alltid den längre ersättningsperiod som andra har och som man känner igen från den tidigare försäkringen, säger Cathrine Carlberg.
En utmaning för a-kassorna
Samtidigt innebär den inkomstbaserade a-kassan en stor förändring.
– Man måste ha respekt för att ett nytt regelverk innebär en ganska stor förändring för arbetslöshetskassorna. Det kräver förberedelser, kompetensutveckling och att återigen anpassa sitt systemstöd så att det stödjer de här olika kontrollerna som behöver göras, säger Cathrine Carlberg.
På Sveriges a-kassor ser man att det finns ytterligare förenklingar och moderniseringar i regelverket.
– Som regelverket kommer se ut dag ett när det införs, kommer det nog finnas en hel del krångligheter kvar, på grund av att en hel del av de befintliga reglerna lever vidare, säger Tomas Eriksson.
Hur kommer införandet av regelverket påverka a-kassorna, vad är de största utmaningarna och kan man tänka sig att det blir längre väntetider?
– Det pågår ett gediget förberedelsearbete. Både vi och a-kassorna vill göra allt som är möjligt för att det ska bli en smidig uppstart. Något jag vet att vi är överens om som den stora utmaningen är att de som har ersättning som är påbörjad innan den 1 oktober i år kommer att fortsätta att få ersättning utifrån det nuvarande regelverket. Det innebär att man under en längre tid kommer att behöva jobba med två olika regelverk. Det är en utmaning som alla funderar på hur man ska lösa på bästa sätt, säger Tomas Eriksson.
Även Cathrin Carlberg ser en utmaning i att a-kassorna kommer behöva hantera två regelverk samtidigt.
– Man kan behöva leva med båda systemen samtidigt, så det kan fortsatt göra saker lite komplexa. Då behöver man ha medarbetare som kan båda, säger Cathrin Carlberg.
Tomas Eriksson pekar också på att det finns faktorer utanför a-kassorna som kommer avgöra hur systemet kommer att fungera, till exempel osäkerhet kring hur väl arbetslösa och arbetsgivare förstår vad de behöver göra i det nya systemet.
– Jag tror man ska vara ödmjuk inför så här stora förändringar. Någon form av hack i vägen kommer det att bli, något som visar sig inte fungerar som det var tänkt. Men ambitionen är att få det att rulla på så smidigt som vi kan.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
