Har du svårt att hänga med i allt som händer i världen just nu? Ta det lugnt! Här sammanfattar Ulf B Andersson, tidigare redaktionssekreterare på Arbetaren och chefredaktör på Amnesty Press, den senaste tidens internationella händelser.
Enligt UCDP, konfliktdataprogrammet vid Uppsala universitet, är antalet väpnade konflikter nu det högsta sedan andra världskriget. Konflikterna fortsätter år efter år, med svåra lidanden för civila, och fredsavtal är sällsynta.
Israel har anklagats för folkmord i Gaza och frågan utreds av ICJ, Internationella domstolen i Haag, men det väntas ta lång tid innan ett utslag kommer.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och Rysslands president Vladimir Putin är efterlysta av ICC, Internationella brottmålsdomstolen, för krigsförbrytelser i Gaza respektive Ukraina. Respekt för krigets lagar fortsätter att urholkas och det beräknas att antalet hjälparbetare som dödades under 2024, omkring 300 personer, var det högsta någonsin.
Afrika fortsätter att plågas av långvariga väpnade konflikter. I Demokratiska republiken Kongo har våldet mellan milisgrupper och armén pågått i sedan 1990-talet och förra året beräknades över sju miljoner människor vara på flykt.
Militärregimer i Sahel-området
I Sahel-området, gränsområdet söder om Sahara, har militärregimer de senaste åren stärkt sitt grepp över Mali, Burkina Faso och Niger. Den 31 december 2023 tvingades FN-styrkan MINUSMA, som bestått av över 15 000 personer från bland annat Sverige, att lämna Mali på begäran av militärregimen.
Enligt Human Rights Watch har både Malis armé, den ryska Wagner-styrkan och jihadistgrupper knutna till al-Qaida och IS, gjort sig skyldiga till övergrepp mot civilbefolkningen i det fortsatta kriget.
Under antikolonial retorik har regimerna skickat hem fransk militär och franska bolag som har exploaterat naturtillgångar, till exempel uran i Niger, kastats ut. I Niger stängdes också den sista USA-basen i augusti 2024.
Mali, Burkina Faso och Niger har beslutat att lämna Ecowas, en västafrikansk politisk och ekonomisk union med 15 medlemsstater. De tre militärstyrda staterna har bildat AES, alliansen för Sahel-stater, och samarbetar nu med den ryska Afrikakåren, som har ersatt den privata Wagnergruppen sedan grundaren Jevgenij Prigozjin dog 2023.
President Emmanuel Macron höll den 6 januari ett tal i Paris där han vidhöll att det var rätt av Frankrike att ingripa i Sahel för att slå tillbaka jihadistgrupper och anklagade afrikanska ledare för brist på tacksamhet. Talet möttes av hård kritik, också från ledare i Senegal och Tchad, där fransk militär närvaro nu ska avslutas.

Sudan är sedan april 2023 indraget i ett inbördeskrig som enligt FN har lett till den värsta humanitära katastrofen i världen med elva miljoner sudaneser på flykt. Det är en komplex konflikt mellan arméchefen, general Abdel Fattah al-Burhan, och milisen RSF, ledd av Mohamed Hamdan ”Hemedti” Dagalo. Sommaren 2019 lyckades fackföreningar och civilsamhället efter månader av protester tvinga bort diktatorn Omar al-Bashir, som hade styrt sedan 1989. Optimismen då om en ny framtid har krossats.
Supervalåret 2024: Hur gick det för Botswana, Senegal och Sri Lanka?
Demokratin i världen har gått tillbaka och bara 30 procent av världens befolkning lever i dag i demokratier. År 2024 blev ett så kallat supervalår, då rekordmånga invånare kunde delta i val i omkring 60 länder. Resultaten gav flera överraskningar. Här några exempel:
I Botswana har Botswana Democratic Party, BDP, styrt sedan självständigheten 1966. Men den 30 oktober erkände sig avgående presidenten Mokgweetsi Masisi besegrad av Duma Boko som leder Umbrella for Democratic Change, UDC. Missnöje med hög arbetslöshet utpekades som orsaken bakom det överraskande maktskiftet.
Även i Senegal blev det maktskifte då 44-årige Bassirou Diomaye Faye i mars vann en jordskredsseger på en vänsterinriktad panafrikansk agenda och blev landets yngste president. Han hade frigetts från fängelse bara två veckor före valet. Efter politisk oro kunde valet ändå hållas under lugna former och de tidigare maktinnehavarna runt ex-president Macky Sall lämnade sina poster.
Indien räknas som världens största demokrati och när val hölls våren 2024 var det historiens största val då över 968 miljoner invånare var röstberättigade. När valet efter sex veckor var över hade 642 miljoner, 66 procent av de röstberättigade, gått till valurnorna och Narendra Modi, ledare för hindunationalistiska BJP, kunde den 2 juni konstatera att hans valkoalition NDA behåller makten. Modi förlorade dock över 60 mandat i parlamentet och resultatet ses som ett tecken klart missnöje med BJP:s polariserande politik och Modis allt mer auktoritära åtgärder mot opposition.

I Sri Lanka innebar presidentvalet den 21 september och parlamentsvalet den 14 november en politisk jordbävning. Under årtionden efter självständigheten 1948 dominerades politiken av två partier; vänsternationalistiska SLFP och borgerliga UNP, vilka växlat vid makten. Nu är dessa partier utan inflytande liksom de politiska familjer som dominerat. År 2022 tvingades bröderna Rajapaksa lämna makten efter omfattande protester sedan landets ekonomi kollapsat.
Vid valen i höstas vann Anura Kumara Dissanayake, ”AKD”, presidentposten och vänsteralliansen NPP gick med 61,5 procent av rösterna i parlamentsvalet från tre till 159 mandat. NPP domineras av marxist-leninistiska JVP, Folkets befrielsefront. 1971 gjorde JVP uppror vilket slogs ned skoningslöst av den dåvarande vänsterregeringen. Ett nytt uppror, 1987-1989, ledde till ett blodigt lågskaligt inbördeskrig. Nu återstår att se hur AKD ska infria förväntningarna om nya tider i Sri Lanka.
Protester i Sydkorea och strejker i USA
2024 var ett dystert år i många delar av världen. Men i Sydkorea varade militärdiktaturen denna gång bara i 2 timmar och 35 minuter. President Yoon Suk Yeols överraskande besked om krigslagar den 3 december möttes av enorma folkliga protester och fackföreningsrörelsen KCTU utlyste generalstrejk. I Sydkorea visade människor att landets långa period av auktoritärt styre tillhörde historien och inte framtiden.

I USA varnade Joe Biden vid sin avgång för det ”techindustriella komplexet” och den oligarki av några få ultrarika människor som hotar ”hela vår demokrati”. Donald Trump och Elon Musk kan dock vänta sig motstånd från fackföreningar.
På Starbucks har facket Workers United lyckats organiserat arbetare på över 500 kaféer och i slutet på december gick omkring 5 000 anställda ut i strejk. På ehandelsföretaget Amazon gick arbetare i Teamsters ut i en historisk strejk i december mot de urusla arbetsvillkoren.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.