I över 25 år har vårdarbetare i Göteborg nätverkat för papperslösas rätt till hälso- och sjukvård genom mottagningsverksamhet och opinionsbildning. Arbetaren besöker mottagningen och Rosengrenska stiftelsen som i år tilldelas Ottarpriset.

Vid första anblicken ser det nästan ut som en helt vanlig vårdcentral. Inskrivningen sker på bottenplan. Runt hörnet från entrén sitter patienter tålmodigt och väntar på att det ska bli deras tur. Vid kassan hanteras kvitton, recept och kontanter. Men detta är ingen vanlig vårdcentral. I stället för att betala så får patienterna små ersättningar, bland annat för att täcka kostnader för mediciner.

Även mottagningens interna rutiner skiljer sig från den vanliga vårdens digitaliserade vardag. Här är det små färgglada lappar som skickas runt, från fack med skyltar som ”sjuksköterska”, ”psykolog”, och ”tandläkare” vid inskrivningen, till respektive undersökningsrum en trappa upp, och i slutändan till journalarkivet.

Mottagning för papperslösa

Arbetet flyter på, det är uppenbart att teamet är väl inkört. De flesta av det tjugotal personer som sköter mottagningen har bakgrund inom vården, men arbetet de utför här i kväll sker helt ideellt. Detta är Rosengrenska stiftelsens mottagning för Göteborgs papperslösa. Varannan vecka erbjuder teamet av sjuksköterskor, läkare, tandläkare, psykologer och tolkar vård åt personer som lever i Sverige – men utanför systemet.

Stiftelsen har ett tätt samarbete med flera andra ideella aktörer, som också finns på plats under mottagningen. Diakoner från Svenska kyrkan erbjuder socialt stöd, en grupp vid namn Rosenjuristerna ger råd i rättsliga frågor, och en optiker från biståndsorganisationen Vision for All utför synundersökningar och utrustar patienter med begagnade glasögon. Av säkerhetsskäl hålls adressen för mottagning hemlig.

Rosengrenska stiftelsen grundades 1998. Dess namn inspirerades av ett kassaskåp av märket Rosengren som hade donerats till verksamheten vid grundandet.

– Vi följde den göteborgska traditionen med mecenat-namn som Sahlgrenska. Det blev lite av ett uttryck för en slags humor och värme som jag tror att vi bär med oss i arbetet också, berättar en av medgrundarna, barnläkaren och folkhälsoprofessorn Henry Ascher.

Enligt honom är det viktigt att hålla fast vid positiva känslor för att orka ge stöd åt människor i en ofta mycket desperat situation. Hans drivkraft i arbetet föddes bland annat ur den egna familjehistorien. Henry Aschers morföräldrar, som hade judisk bakgrund, anlände till Sverige som flyktingar från Nazityskland.  

Papperslösa har rätt till sjukvård i Sverige

Sedan etableringen har Rosengrenska följt tre mål: Att ge papperslösa tillgång till vård, att sprida kunskap om deras situation, och att avskaffa sig själv som organisation. Eftersom alla människor har rätt till sjukvård anser man att det egentligen inte borde finnas någon ideell och underjordisk specialmottagning för utestängda personer.

• #9/2025
• Inrikes

SD-ledda Gävleborg bolagiserar länets vårdcentraler

Ett steg i denna riktning kom 2013, då riksdagen beslöt att även personer utan tillstånd att vistas i Sverige har rätt till sjukvård. För Rosengrenska innebar det ett skifte från att själva erbjuda många sjukvårdstjänster till att numera framför allt stötta papperslösa i att ta tillvara sina rättigheter inom den offentliga sjukvården. Trots att papperslösa enligt lag i dag har rätt till en relativt bred tillgång till vård har många nämligen fortfarande svårt att utnyttja denna rättighet.

– Utan det här stödet hade jag aldrig klarat mig, då hade jag varit död nu, säger exempelvis en kvinna i 60-årsåldern som besökt mottagningen i ungefär ett år.

Hon kom till Sverige för ett antal år sedan men saknar uppehållstillstånd, och vill förbli anonym. Tipset om mottagningen fick hon av en bekant.

Utöver finansiellt stöd för köp av diabetesmediciner, får hon av Rosengrenska hjälp med att få behandling hos den offentliga vården, där kunskapsbrist om papperslösas rättigheter ofta blir ett hinder. I handen håller kvinnan en lapp hon fått på Rosengrenskas mottagning, som hon ska visa vid sitt nästa besök på vårdcentralen. På den förklaras hennes hälsosituation och vad det är hon behöver.

Tog del av Ottars sexualupplysning i skolan

Enligt Henry Ascher är det i många fall sådana små, till synes symboliska insatser, som gör stor skillnad för patienternas hälsa.

– Det kan ju tyckas banalt, men den där lilla lappen vi ofta utrustar folk med, den är jätteviktig, säger han.

Även denna insikt, om vikten av upplysning kring hälsofrågor, inspirerades bland annat av hans mammas tidiga år i Sverige, och en händelse som Henry Ascher säger gör honom särskilt glad över att organisationen han är med i tilldelas Ottarpriset: I den svenska skolan fick hans mor ta del av sexualupplysning med Elise Ottesen-Jensen.

Ottars besök på mammans skola ska ha väckt en del kontroverser bland elevernas föräldrar, berättar han. Men Henry Aschers morföräldrar, som satte högt värde på utbildning, och vars beslut att fly från Tyskland togs när det infördes raslagar som skulle gjort det omöjligt för deras dotter att plugga på universitet, uppskattade Ottars insatser i skolan.

• #10/2024
• Inrikes

Första Ottar­pris­tagaren om arbetet för jämlik vård

Vikten av kunskap för människors fysiska välbefinnande tycker Henry Ascher sig även funnit stöd för i sin forskning i folkhälsa. 

– Att veta att man har rättigheter, och med självförtroende kunna utkräva sin rätt, det är otroligt viktigt för en människas hälsa, säger han.

Uppmuntrar till egenmakt genom information

Hans kollega Lina Lönnberg, psykolog och styrelsemedlem i Rosengrenska, håller med. Samtidigt understryker hon vikten av att kontakten med patienterna även i det lilla ska präglas av Rosengrenskas mål om självavskaffande.

– Vi försöker ju alltid uppmuntra en slags egen makt, alltså att folk inte känner att de måste gå via oss.

Det är en strävan som på senare år har motverkats av de allt mer repressiva tongångarna i den svenska migrationsdebatten. Enligt Lina Lönnberg och Henry Ascher har diskussionen kring förslaget om en angiverilag, alltså att offentliganställda skulle vara tvungna att anmäla papperslösa patienter till polisen, redan skapat stor osäkerhet kring att söka vård bland papperslösa. Detta trots att någon sådan lag ännu inte klubbats.

• #97/2022
• Inrikes

Vårdpersonal rasar mot regeringens angiverilag

Är Rosengrenskas slutmål om att bli överflödiga mer avlägset i dag än tidigare, med tanke på den politiska utvecklingen?

– Både ja och nej, säger Lina Lönnberg.  

– På ett sätt finns det ju krafter i dag som inte fanns för tio år sedan, som ifrågasätter de mänskliga rättigheterna, och menar att de skulle vara något man måste förtjäna.

Ny mottagning öppnar under våren

Men å andra sidan menar hon sig även se en annan utveckling. Mot slutet av mars kommer nämligen en ny mottagning att slå upp portarna i Göteborg. Det är ett samarbete mellan Rosengrenska, Röda korset och Västra Götalandsregion. Projektet, som omfattar två sjukskötersketjänster, finansieras av regionen.

– Vår förhoppning är så klart att det kan bli en del i det här att avskaffa oss själva, säger Lina Lönnberg.

• #19/2025
• Inrikes

Rosengrenska stiftelsen får Ottarpriset 2025

Ottarpriset tilldelas i år Rosengrenska stiftelsen för deras arbete för att papperslösa ska ha rätt till vård. Lina Lönnberg är psykolog och har varit aktiv i 20 år. Hon berättar för Arbetaren om hur de arbetar för att papperslösa ska få tillgång till såväl blöjor som mediciner.

Rosengrenska stiftelsen i Göteborg började erbjuda vård för papperslösa 1998. På frivillig basis arbetar ett nätverk av vårdpersonal för att papperslösa ska få samma tillgång till vård som övriga invånare. 

Nu tilldelas de Ottarpriset, ett pris som Arbetaren delar ut årligen för att uppmärksamma personer eller organisationer som verkar i andan av Elise ”Ottar” Ottesen-Jensen. Priset, som består av en summa på 10 000 kronor, instiftades 2017.

– Det är med stor glädje och stolthet, respekt och ödmjukhet som vi nåtts av beskedet att Rosengrenska stiftelsen tilldelas årets Ottarpris. I en tid när demokratiska fri- och rättigheter runt om i världen är under attack, och just nu mer än 122 miljoner människor är på flykt undan krig, konflikter och förföljelse, drabbas tyvärr som alltid kvinnor och barn ojämförligt hårdast, säger Gunnar Henning, ordförande för Rosengrenska stiftelsen. 

• #11/2024
• Utrikes

Ottarpriset 2024 går till … Aisha i Gaza!

”Sedan 1998 har detta frivillignätverk av vårdarbetare i Göteborg ihärdigt stått upp för papperslösas rätt till vård. Likt Elise ’Ottar’ Ottesen-Jensen prövar de ständigt nya vägar för att nå de mest behövande med livsviktig vård och kunskap”, skriver Arbetaren i sin motivering.

– I dag är Ottar nog mest känd för sitt arbete med sexualupplysning, hon grundade ju RFSU. Men hon var också en aktiv antifascist som hjälpte flyktingar, bland annat genom att låta dem bo hemma hos henne. Hon gjorde skillnad i praktiken och nådde de mest utsatta, precis som Rosengrenska, säger Amalthea Frantz, Arbetarens chefredaktör. 

”Bristande kunskap tvingar fram absurda val”

Arbetaren träffar psykologen Lina Lönnberg som sitter i styrelsen för Rosengrenska och som varit aktiv i nätverket sedan 2005. Likt Gunnar Henning pekar hon på att papperslösa kvinnor är en särskilt utsatt grupp och att en stor andel av besökarna på Rosengrenska är kvinnor.

Visserligen har papperslösa sedan den 1 juli 2013 rätt till viss subventionerad vård. Lina Lönnberg pekar på att bristande kunskap om papperslösas rätt till subventionerad vård och subventionerade mediciner tillsammans med den utsatthet och fattigdom som präglar ett liv i papperslöshet gör att människor ställs inför absurda val.

– En nybliven mamma kan tvingas välja mellan att ge mjölkersättning till sitt barn och att hämta ut antibiotika för lunginflammation till sig själv. En gravid kvinna kan tvingas välja mellan att avstå från att genomgå en medicinskt nödvändig sen abort och att sätta sig i skuld till personer som utnyttjar hennes utsatthet, säger Lina Lönnberg.

Lag ger papperslösa rätt till vård

Den 1 juli 2013 fick papperslösa laglig rätt till viss subventionerad vård, när det gäller vård ”som inte kan anstå”.

– Det blandas ibland ihop med akutsjukvård, men egentligen handlar det om en ganska omfattande tillgång till vård, säger Lina Lönnberg.

Regionerna, som har ansvar för sjukvården, har skyldighet att erbjuda papperslösa vård och tandvård ”som inte kan anstå”, mödravård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning, samt läkemedel som förskrivs i samband med vården. Dessutom har regionerna även skyldighet att erbjuda hälsoundersökning om detta inte är ”uppenbart obehövligt”. Vad detta innebär behöver avgöras av den behandlande läkaren eller tandläkaren i varje enskilt fall, skriver Socialstyrelsen på sin hemsida.

Lina Lönnberg vill tillägga där att ”vård som inte kan anstå” innefattar: minst vård som kan motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd, vård för att undvika mer omfattande vård och behandling samt vård för att minska användningen av mer resurskrävande akuta behandlingsinsatser.

Rosengrenskas arbete omfattar att kontakta vårdgivare som feldebiterar patienter. De ger även ersättning för läkemedelskostnader och delar ut vad de kallar barnpeng till nyblivna föräldrar.

– Vi hjälper till med barnpeng för att nyblivna föräldrar ska ha råd att köpa blöjor och mjölkersättning och samtidigt ha råd till mat och mediciner för egen del. Ingen ska behöva välja mellan blöjor och mediciner. Prispengarna kommer att gå direkt in i verksamheten och komma patienterna till nytta, säger Lina Lönnberg.

– Sverige har skrivit under de mänskliga rättigheterna. Det innebär att alla ska ha rätt till hälsa och samma rätt till vård, påpekar hon.

Samtidigt ser hon med oro på utvecklingen som skett de senaste tio åren.

– I dag finns det fler som ifrågasätter mänskliga rättigheter, säger Lina Lönnberg.

Kamp mot angiveri

Något som präglat de senaste åren har varit diskussionen om en angiverilag, som befarades göra vårdpersonal skyldig att ange papperslösa som sökte vård. 

Rosengrenska stiftelsen har varit en av de aktörer som varit med och kämpat mot en angiverilag. De har deltagit i demonstrationer och tillsammans med representanter för 40 olika organisationer uppmanade de regeringen 2023 ”att dra tillbaka förslagen och respektera vårdens yrkesetik samt alla människors rätt till en trygg och säker hälsa- och sjukvård” i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Gunnar Henning menar att bara förslaget om angiverilag fick effekter. 

– Många trodde redan att det var lag, både papperslösa och inom vården. På så vis är syftet nästan uppnått. Det skapar oro och brist på tillit hos en grupp som ofta redan har svårt att lita på myndigheter, säger Gunnar Henning.

I november när regeringens utredare Anita Linder presenterade vad hon kommit fram till i Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet, hörde vårdpersonal inte till den grupp som skulle omfattas av den så kallade informationsplikten. Förslaget i dess nuvarande form innebär att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Pensionsmyndigheten och Skatteverket på eget initiativ ska lämna uppgifter om papperslösa till polisen.

I tider där mänskliga rättigheter ifrågasätts, anser Lina Lönnberg att det är viktigt att rikta strålkastaren mot verksamheter som verkar för att upprätthålla gemenskap och medmänsklighet.

– De mänskliga rättigheterna har inte bara en plats när alla håller med om dem, de kom till för att avslöja maktmissbruk och motverka att grupper ställs mot varandra. Rosengrenska är en plats där människovärdesprincipen gäller och inte bara är ord på ett papper, säger Lina Lönnberg.

Samarbetar med Västra Götalandsregionen

Under förra året inledde Västra Götalandsregionen ett samarbete med Rosengrenska stiftelsen och Röda korset, där organisationerna ska fungera som en brygga som kan se till att papperslösa får den vård de har rätt till av regionen, något som Dagens nyheter rapporterat om. Genom samarbetet ska kunskapen om papperslösas rättigheter stärkas hos vårdgivaren och dessutom anställs två sjuksköterskor, som ska säkerställa att papperslösa får den vård de har rätt till.

Gunnar Henning är positiv till att politikerna tar ansvar för att se till att de uppfyller lagen. Generellt anser han att det är viktigt att lyfta de positiva krafterna.

– Vi har utmärkta samarbeten där vi ser samma problematiska bild men också möjligheter till att förändra, säger Gunnar Henning.

• #19/2025
• Inrikes

Eldsjälar ger papperslösa vård på Rosengrenskas mottagning

Med ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen ska ägaren för den populära sushirestaurangen i centrala Stockholm, enligt facket, ha utnyttjat ukrainska krigsflyktingar. Själv nekar han till alla anklagelser, men de fyra kvinnor Arbetaren pratat med vittnar om både trakasserier och utebliven övertidsersättning. Under onsdagen satte facket därför restaurangen i blockad.

Enligt fyra före detta anställda på en välbesökt sushirestaurang i Stockholm har de arbetat 12-timmarsdagar utan vare sig övertidsersättning eller intjänade drickspengar samt trakasserier från ägaren.

Det är mitt i lunchrusningen vid en tvärgata intill Hötorget mitt i centrala Stockholm. Här, på den populära sushirestaurangen, arbetade fram till alldeles nyligen Olga, Natalia, Alena och Victoria, som inte vill uppge sina efternamn, från Ukraina. De kom till Sverige vid krigsutbrottet för drygt tre år sedan och fick genom ett så kallat introduktionsjobb från Arbetsförmedlingen anställning på restaurangen. Tanken med introduktionsjobb är att genom statliga medel hjälpa nyanlända att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

Jobbet blev dock en mardröm.

– Vi var hjälplösa, kände oss förnedrade och orättvist behandlade, säger Natalia i snålblåsten på väg mot sin före detta arbetsplats.

De fyra före detta kollegorna vittnar alla om trakasserier och diskriminering från arbetsköparen, en man som driver flera sushirestauranger i Stockholmsområdet, och som enligt facket Stockholms LS satt i system att utnyttja krigsflyktingar från just Ukraina. Bland annat genom 12-timmarsdagar utan lunchrast och beordrat övertidsarbete utan betalning.

– Det de säger är inte rätt, mer än så vill jag inte uttala mig, säger restaurangägaren till Arbetaren och hänvisar i stället till sin advokat, som tillfälligt befinner sig på fjällresa.

Facket uppmanade dokumentera diskriminering

När de fyra kvinnorna vände sig till facket fick de uppmaningen att börja dokumentera den påstådda diskrimineringen och i en ljudinspelning hörs hur chefen förklarar att reglerna ser olika ut beroende på varifrån den anställda kommer.

– Så fort vi påpekade något fel blev han arg, säger Olga.

Efter att förhandlingarna mellan facket och restaurangägaren strandade tidigare i veckan försattes serveringen under onsdagen i blockad.

Solidariska byggare i blockaden

Ett trettiotal personer, många av dem ukrainska byggarbetare från det uppmärksammade facket Solidariska byggare, slöt upp med fanor, varselvästar och en stor banderoll framför entrén där de delade ut flygblad till förbipasserande. Många lunchgäster valde att vända i dörren sedan facket informerat om läget.

– Jag är glad att så många är med och att det förhoppningsvis innebär rättvisa för oss, säger Natalia.

Blockaden kommer enligt Stockholms LS att fortsätta fram tills dess att den obetalda övertidsersättningen samt drickspengarna har betalats ut.

Arbetsförmedlingen har stoppat sina utbetalningar till restaurangen och utreder nu missförhållandena.

• #19/2025
• Inrikes

Stärkta rättigheter för papperslösa ska stoppa arbetslivs­kriminaliteten

Vad händer på internationella kvinnodagen? Arbetaren listar några evenemang runt om i landet.

Malmö

• 8 mars med Vänsterpartiet
“Under årets 8 mars uppmärksammar Vänsterpartiet Malmö och Ung Vänster alla kvinnor som farit offer och fortsätter att fara offer för förtryck, krig och våld. Det är med en internationalistisk anda som vi uppmanar Malmöborna att gå ut på gatorna den 8 mars under parollen “Varje kvinna har rätt till liv”. Vi uppmanar dig att gå med oss i demonstrationen. För att visa att alla människor har rätt till ett liv värt att leva. Och varje kvinna har rätt till liv.”
Program:
• Brunch med skapande workshop och barnaktiviteter
Plats: Biograf Panora
Tid: 11.00 – 13.00
• Demonstration med tal och musik
Plats: samling vid Gustav Adolf Torg klockan 14:30, tåget avgår till Möllevångstorget klockan 15:00
• Filmvisning, Sanna från Nablus, Biograf Panora – fri entré! Först till kvarn. Fribiljetter hämtas ut från kl. 17.30 på Panora.

Norrköping

• På internationella kvinnodagen den 8 mars 2025 går Kvinnojouren i Norrköping och Tjejjouren Öst samman med ett antal andra organisationer i en manifestation.
Plats: Drottninggatan 48
Tid: 15:30-19:00

Göteborg

• Internationella kvinnodagen i Göteborg
“8 mars-kommittén vill med årets demonstration stärka kvinnors mod och vilja att kämpa för fred och för social och ekonomisk rättvisa. Årets 8 mars-demonstration samlas under parollen: Välfärd inte krigshets

Demonstrationen samlas på Gustaf Adolfs torg lördag 8 mars kl 14.00. Demonstrationen avgår till Götaplatsen. På Götaplatsen framförs tal och musik.”
Plats: Gustaf Adolfs torg. Demonstrationen avgår till Götaplatsen. På Götaplatsen framförs tal och musik.
Tid: 14.00.

• Folkkök på Syndikalistiskt forum
“Mellan årets 8 mars-demonstration och Ta Natten Tillbaka bjuder Forum in till folkkök och häng! Kom, ät nåt varmt, ha det riktigt trevligt och få med ännu mer pepp vidare ut på gatorna. Kampen fortsätter!”
Tid: 16:00-19:00

Östersund

• Spring för kvinnors rättigheter
“Genom att springa, gå, rulla eller jogga – oavsett tid, plats och distans – visar deltagarna sitt stöd för kvinnors kamp för sina rättigheter världen över. I år fokuserar 8 mars-kampanjen särskilt på att lyfta kvinnors utsatthet i krig och konflikt.
Var: Stortorget
När: 11:00
Arrangör: Amnesty International Sverige

Stockholm

• Bianca Kronlöf och Kontext samlar feministiska krafter på Maxim den 8 mars. Det blir en heldag avsamtal, performance och fest på temat mjukare tag – som ett feministiskt svar på hårdare tag-politiken.

• Höj din röst för Afghanistans kvinnor

Manifestation till stöd för flickor och kvinnors rättigheter i det talibanstyrda Afghanistan. Alla deltagare erbjuds täcka sig i svart tyg som symboliserar landets förtryckande lagar och påtvingade klädval i en perfomativ protest. Tal av bland annat organisationen Kvinna till Kvinna, Unicef Sverige och Vänsterpartiet.
Plats: Norrmalmstorg
Tid: 14.00

• Ta natten tillbaka
“Separatistisk demonstration för kvinnor, icke-binära och transpersoner. Vi tar natten tillbaka från de som inte tycker att natten och staden är vår. Som tjänar på att vi gömmer oss och underkastar oss. Vi tar natten tillbaka från de som utsätter oss för sexuellt våld och som trakasserar oss. Vi tar natten tillbaka från de som vill inskränka våra reproduktiva och kroppsliga rättigheter.”
Plats: Tjärhovsplan
Tid: 20.00
Arrangör: SUF Stockholm, Allt åt alla Stockholm, Allt åt alla Kvinnofront, TransHub

• 8 mars-demonstration
Stockholms tjejjour och resten av 8-marskommittén anordnar en demonstration i Stockholm på Internationella kvinnodagen under parollen ”Internationellt systerskap – din kamp är min kamp”.
Plats: Sergels torg
Tid: 15:00-17:00

Växjö

• Samtal med Nina Björk
“Nina Björk har sedan debuten Under det rosa täcket 1996 varit en av de viktigaste rösterna i den svenska feministiska debatten. Under hösten 2024 utkom hon med Medan vi lever. Tankar om existensen. Till Växjö kommer Nina för att prata feminism, kamp och jämställdhet.”
Arrangör: Vänsterpartiet i Växjö
Plats: Bäckgatan 14
Tid: 18.00

Uppsala

• Fackeltåg 8 mars – #ExposaVåldet
På internationella kvinnodagen uppmärksammar Uppsala tjej- och transjour tjejers utsatthet på nätet genom ett fackeltåg.
Plats: Stora torget. Fackeltåget avslutas sedan på Stora torget med sång av Uppsala feministkör, tal från Uppsala Kvinnojour, samt eldshow av Aurora.
Tid: 17.30

Kroka arm

Kroka arm är en nationell manifestation mot kvinnovåld. Målet är att lyfta fram och belysa det allvarliga samhällsproblemet med våld mot kvinnor, samt att hitta gemensamma lösningar för att stärka stödet för dem som drabbas. “Genom att kroka arm med varandra skapar vi en kraftfull symbol för enighet, empati och solidaritet – från hemmet till arbetsplatsen, på gator och torg”, skriver Kroka arm på sin hemsida.

Den 8 mars arrangerar kampanjen en fest i Tensta.

Förbundet Allt åt Alla i Göteborg har startat en Swish-kampanj för att lägga bud på Göteborgs hamn. Det här efter den uppmärksammade konflikten där Hamnarbetarförbundets vice ordförande Erik Helgeson varslats om uppsägning av företaget Gothenburg RoRo Terminals.

Under parollen “We’ll own it” lägger Allt åt Alla bud på Sveriges största hamn. Berätta!

– Vi menar att privatiseringen av Göteborgs hamn visat sig vara misslyckad. De oseriösa privata aktörer som i dag driver verksamhet i Göteborgs hamn har under många år misskött sig. De utgör, med sin aggressiva personalpolitik och oförmåga att respektera grundläggande mänskliga rättigheter, ett reellt “hot mot rikets säkerhet”. Detta särskilt då de väljer att tjäna pengar på omfattande handel med krigsmateriel till länder som begår brott mot mänskligheten, vilket går emot alla de värden som ett gott samhälle vilar på, säger Oskar Briving från nätverket Allt åt Alla Göteborg och tillägger:

– De senaste händelserna, då ett av de danskägda privata bolagen, Gothenburg RoRo Terminals, GRT, ogrundat varslat och smutskastat en facklig förtroendevald, innebär att förtroendet är helt förbrukat. Det är en fullskalig attack mot föreningsrätten, fackliga rättigheter och den internationella solidaritet som är grunden till fred och frihet för världens folk och det kan vi inte acceptera. Därför väljer vi att samla in pengar för att driften av hamnen ska skötas av de som vet hur det ska gå till, nämligen hamnarbetarna.

Vad har ni fått för respons?

– Vi har bara fått positiv respons. De flesta förstår att vi måste handla kollektivt nu, en attack på en av oss är en attack på oss alla. Det är Erik Helgeson som är varslad, men hans varsel är ett hot mot hela fackföreningsrörelsen och det inser folk. Dessutom är Nordens största hamn en samhällsviktig och skyddsvärd verksamhet som inte kan misskötas på det här sättet. Några är oroliga för att det kommer kosta väldigt mycket, men vi menar att demokrati, mänskliga rättigheter och kvalitetsstuveri måste få kosta. Vi ser det som att vi inte har råd att låta bli.

Ni uppmanar alla som vill stötta budet att Swisha valfri summa till er. Om det inte skulle bli någon affär, vad kommer pengarna att användas till då?

– Allt eventuellt överskott från Swishkampanjen kommer gå till solidaritetsarbete för fackliga rättigheter och internationell solidaritet.

• #16/2025
• Inrikes

”De är bulvanen som många gigföretag parkerar sina anställda hos”

Kajsa ”Ekis” Ekmans nya stämning ska nu upp i tingsrätten. ”Jag är förvånad att hon tar risken att driva en ny process”, säger Frederick Batzler som företräder Arbetaren.  

Den 12–13 mars är det dags för en ny rättegång i tvisten mellan Arbetaren och Kajsa ”Ekis” Ekman, som under en kort period var chefredaktör på tidningen. Ekman kräver den här gången drygt en halv miljon kronor. 

Hon hävdar att Arbetaren vägrat rätta sig efter tingsrättens förra dom som ogiltigförklarade hennes uppsägning. Även den här gången hålls rättegången i tingsrätten, inte Arbetsdomstolen, eftersom Ekman inte företräds av någon fackförening.

Ekman menar att hon inte fick de arbetsuppgifter hon ansåg föll under chefredaktörens ansvar. Hon menar också att hon ska ha nekats tillträde till arbetsplatsen samt inte underrättats om sin semester i tid. 

”Tar en jätterisk” 

Arbetsrättsjuristen Frederick Batzler som företräder Arbetaren tidnings AB (ATAB) säger att han är förvånad att Kajsa Ekman tar risken att driva en ny process.

– Vid en förlust kommer hon att vara skyldig mycket stora rättegångskostnader. Även om hon vinner delvis, exempelvis i den mindre delen om semester, så kommer hon ju ändå få betala majoriteten av Arbetarens kostnader, säger Frederick Batzler till Arbetaren.

– Det är aldrig bra när en privatperson drabbas så hårt. Hon tar helt enkelt en jätterisk. Jag har ingen åsikt om det förra målet, som hon vann, men hade aldrig rekommenderat henne att stämma Arbetaren på nytt under de här förutsättningarna, säger Frederick Batzler. 

ATAB menar att Ekman varken stängts av från tjänsten eller arbetsplatsen, utan att hon fick träda åter i tjänst under återstående del av sitt kontrakt. I och med att domen föll den 16 juni 2023 fanns det inte möjlighet att ge besked om sommarsemesterns förläggning två månader i förväg. Ekmans semesterdagar lades ut när domen vunnit laga kraft. De resterande arbetsdagarna motsvarade en arbetsvecka.

ATAB accepterade förra domen  

Vid Ekmans första stämning mot Arbetaren, som gällde hennes felaktiga uppsägning, accepterade ATAB domen utan att överklaga och betalade ut över 600 000 kronor till Ekman. Det täckte ett års lön, skadestånd och pensionsinbetalningar. Även sociala avgifter och rättegångskostnader betalades av Arbetaren. 

SAC Syndikalisterna äger ATAB som ger ut Arbetaren. Ninïan Sassarinis-McGowan i SAC:s centralkommitté har i ett tidigare uttalande till tidningen Flamman ställt sig bakom Arbetaren: ”Vi i centralkommittén backar Arbetaren, och tycker att de har rättat sig efter tingsrättens dom.”  

Arbetaren har sökt Kajsa Ekman och hennes advokat.