Innanför entrén på Arbetsförmedlingen i Lund står ett tidningsställ med veckans nummer av Platsjournalen. Tidningen innehåller bland annat en enkät om annorlunda sätt att söka jobb (en arbetsförmedlare tipsar om att man kan framföra sitt cv med sång och lägga upp på Youtube), en kort intervju med Lars Ohly samt en uppsjö jobbannonser.
Vid Arbetsförmedlingens självbetjäningsdatorer berättar en handskriven lapp om att skrivaren är ur funktion.
Jobbsökande personer avlöser varandra i rask takt, trots att klockan passerat två och den värsta ruschen torde vara över. Vissa väljer att slå sig ned vid en dator för att på egen hand orientera sig bland jobbannonserna. Deras idoga knappande på tangenterna ackompanjerar de många konversationer som pågår i det öppna kontorslandskapet. Även i konferensrum med lundensiskt anstrukna namn som Kulturen och Lundagård samtalar hoppfulla arbetssökande med arbetsförmedlare.
Ingen av dem som samlats vid entrén i väntan på assistans behöver vänta särskilt länge på sin tur. Den till synes effektiva rådgivningsprocess som pågår i lokalen kan vara en frukt av de arbetssökandes och arbetsförmedlarnas ackumulerade målmedvetenhet, men den för onekligen tankarna till löpande bandprincipen. Där de arbetssökande är varorna som arbetsförmedlarna förser med en ryggdunkning och några handfasta tips innan det är dags för nästa person i kön.
Enligt arbetsförmedlaren Andreas Ragger är social kompetens, som han definierar som förmågan att ta alla typer av människor, en viktig egenskap i deras yrkesroll.
– Du måste kunna lyssna, vara empatisk, ha förståelse och kunna ta in vad personen som sitter framför dig har för livshistoria, kunnande och kompetens, säger han.
Andreas Ragger arbetar stående och utgår från ett skrivbord i lokalens mitt, emellanåt rör han sig iväg för att hjälpa till med något innan han återvänder. Han säger att social kompetens blivit ett schablonuttryck i jobbannonser.
– Arbetsgivarna tittar på hur andra arbetsgivare har utformat sina annonser och vad de har skrivit. Det blir som att använda sig av en mall när man skriver cv, säger han.
Andreas Ragger tror att de som är socialt kompetenta enligt hans definition klarar sig bra på arbetsmarknaden.
– Det kan bli en utslagningseffekt, men det behöver inte bli det. Jag vet inte om social kompetens är något man kan lära sig. Vissa har kanske förmågan att utveckla den egenskapen, säger han.
Vissa av jobbannonserna på Arbetsförmedlingens platsbank för Skåne med krav på social kompetens rör jobb där en god kommunikationsförmåga kan anses relevant för själva yrkesutövandet, som säljjobb. Men även för att söka tjänster som fastighetsskötare, taxiförare, livräddare, larmtekniker och städare bör man enligt annonserna vara socialt kompetent.
I en annons för en tjänst som fastighetsskötare i Lund står att läsa: ”Erfarenhet av arbete inom trädgård och bygg krävs. Exempel på arbetsuppgifter kan vara att byta köksfläktar, laga tvättmaskiner, enklare måleriarbete och grundläggande kunskaper i värmecentraler.”
Lite längre ned i annonsen tillkommer dock: ”Det är av stor vikt att du är utåtriktad och innehar god social kompetens”.
Vissa arbetsgivare har gått ännu längre i sin strävan efter socialt kompetenta medarbetare. Hösten 2011 rapporterade ETC om ett pappersbruk i Skutskär där cheferna har utvecklat en metod för att kartlägga de anställdas sociala kompetens. Metoden går ut på att cheferna medelst gröna och röda kort betygsätter sina anställda efter sju kriterier, bland annat hur entusiasmerande och prestigelösa de är.
I en ledare i DN från 2011 med rubriken ”Hellre kompetent än social” ondgör sig skribenten Erik Helmerson över vår tids vurm för social kompetens. Han exemplifierar sin kritiska tes med just jobbet som fastighetsskötare. Han citerar en annons för fastighetsskötarprogrammet på ett gymnasium i Stockholm där det viktigaste är att den sökande är ”utåtriktad och social”.
Erik Helmerson minns sin barndoms fastighetsskötare som en kuf: ”Det sista han utstrålade var social kompetens. Gjorde den karaktärsbristen honom till en sämre problemlösare? Tvärtom – han lade sin energi betydligt mindre på att samla in pengar till fredagsfikat och diskutera gårdagskvällens curlinglandskamp än på att vädra ut cigarettröken och hålla hissen fri från sådana som mig.”
Men vad händer med kufarna på dagens arbetsmarknad? Är det verkligen relevant att vara socialt kompetent för att arbeta på pappersbruket i Skutskär eller som fastighetsskötare i Lund? Räcker det inte längre med att få jobbet gjort?
Tror man på det är det lätt att göra kostsamma fel, vid val av såväl medarbetare som chefer.
Liisa Keltikangas-Järvinen, professor i tillämpad psykologi vid Helsingfors universitet, apropå den etablerade sanningen att sociala människor är att föredra i arbetslivet
Liisa Keltikangas-Järvinen, professor i tillämpad psykologi vid Helsingfors universitet, är kritisk till den etablerade sanningen att sociala människor är att föredra i arbetslivet. I en intervju med tidningen Chef hävdar hon att det är en felaktig uppfattning som kan vara direkt skadlig för en arbetsplats.
– Tror man på det är det lätt att göra kostsamma fel, vid val av såväl medarbetare som chefer, säger hon.
Liisa Keltikangas-Järvinen menar att chefer måste sätta yrkeskunskapen högst och att de måste skilja på socialitet och sociala förmågor. Enligt Liisa Keltikangas-Järvinen är socialitet något medfött medan sociala förmågor handlar om att behärska sociala situationer, något även en blyg person kan vara skicklig på. Att arbetsgivare blandar ihop begreppen leder till att de ofta väljer bort blyga personer som de betraktar som osociala vid en anställningsintervju. De riskerar då att gå miste om skickliga medarbetare som är mer fokuserade på att få jobbet gjort än på att skvallra och prata.
En av dem som blivit nekad jobb med motiveringen bristande social kompetens är Thorbjörn Karlsson. Han har tidigare arbetat som bland annat egen företagare, försäljare, montör och snickare, men har nu varit arbetslös i ett och ett halvt år. När han nyligen sökte ett jobb som säljare fick han nobben.
– De tyckte att jag inte hade social kompetens för att klara av jobbet och kunderna, säger Thorbjörn Karlsson.
I sammanhanget definierade arbetsgivaren social kompetens som att kunna föra sig mot andra människor, vara lyssnande och klara av kontakten med medarbetare. Egenskaper Thorbjörn Karlsson, som arbetat som säljare till och från sedan 1989, anser sig besitta.
– Det har aldrig varit ett problem. Personer som känner mig säger att social kompetens är bland det starkaste jag har, att jag kan ta människor i alla situationer, säger han.
Thorbjörn Karlsson misstänker att arbetsköparna använder social kompetens för att sålla bort sökande som har egna tankar och idéer och inte passar in i deras mall.
– Det är lättare för dem att säga att du måste ha en bättre social kompetens än att du måste följa med strömmen och vara mer medgörlig, säger han.
Det är lättare för dem att säga att du måste ha en bättre social kompetens än att du måste följa med strömmen och vara mer medgörlig.
Thorbjörn Karlsson, som nekats jobb med hänvisning till bristande social kompetens
I boken Social kompetens från år 2000 spårar Anders Persson, professor i sociologi vid Lunds universitet, den första förekomsten av begreppet social kompetens till en artikel skriven 1935. I artikeln presenterar psykologen Edgar A Doll ett instrument för att mäta social kompetens kallat ”The Vineland Social Maturity Scale”. Ett namn som kommer av att instrumentet utvecklats vid The Vineland Training School i New Jersey, en träningsskola för ”svagsinta” barn grundad 1887.
I manualen för mätinstrumentet definieras social kompetens som människans förmåga att vara individuellt självständig och socialt ansvarstagande.
I dag är social kompetens ett modeord i jobbannonser, men först användes alltså begreppet inom vård av lätt utvecklingsstörda barn.
– Jag kan inte låta bli att tänka tanken: ses vi alla i dag som lätt utvecklingsstörda av de som bestämmer? säger Anders Persson.
På arbetsmarknaden dök begreppet social kompetens upp under det sena 1980-talet. I kölvattnet av en stor arbetslöshet blev social kompetens vad Anders Persson kallar för en tröskelkompetens. En kompetens som fäller avgörandet när många med liknande kvalifikationer söker samma jobb. I och med massarbetslösheten på 90-talet levde trenden vidare.
Anders Persson definierar social kompetens som individens förmåga att hantera relationer mellan sig själv, de andra och samhället.
– Om man med social kompetens menar att man kan spela det sociala spelet på ett rimligt sätt så är det väldigt viktigt. Det är viktigt att vara socialt kompetent i den mening att vi tänker på vad vi gör med den andre när vi samspelar, säger han.
Anders Perssons vision med boken var att lyfta fram ett annat perspektiv då han tyckte att en kritisk distans till begreppet behövdes.
– När jag analyserade jobbannonser tyckte jag mig se att social kompetens var ett sätt att säga att ”vi har etablerat en kultur och en anda på vårt företag och i den ska du smälta in”, säger Anders Persson.
Man smörjer in sig med något slags socialt fett och sedan kan man glida omkring som ålar utan att man stöter ihop med varandra.
Anders Persson, professor i sociologi
Om alla anställda på ett företag är socialt kompetenta enligt definitionen anpassliga och beredda att ställa upp på alla möjliga villkor uppstår enligt Anders Persson ett särskilt klimat.
– Man smörjer in sig med något slags socialt fett och sedan kan man glida omkring som ålar utan att man stöter ihop med varandra. Om det blir en konflikt så glider man undan, säger han.
En annan tänkbar orsak till att företag använder sig av begreppet social kompetens kan vara att de inte vill ha anställda som är alltför individualistiska. Anders Persson säger att vi lever i ett starkt individualiserat samhälle i vilket vi fostras till att vara självständiga. En självständighet som kan vara svår att förena med en auktoritär hierarki på ett företag.
Anders Persson menar att vissa kan undslippa kravet på social kompetens. Han nämner barn, vars avsaknad av social kompetens vi finner charmig, som ett exempel. Ett annat är experter.
– Man vill ha deras kunskap. Då kan man köpa att de klär sig konstigt och beter sig märkligt. När min bok kom var it-företagare väldigt aktuella. Många av dem, exempelvis Jonas Birgersson, var lite av nördar och kufar. De hittade ett sätt att finnas till utan krav på social kompetens då de blev sedda som experter på it, säger han.
På Arbetsförmedlingen i Lund fortlöper verksamheten. Klockan närmar sig tre men nya arbetssökande fortsätter alltjämt att trilla in genom entrén. En av arbetsförmedlarna vankar av och an i lokalen medan han gestikulerar och pratar i headset.
Enligt Andreas Ragger har det blivit viktigare att vara socialt kompetent i och med övergången från industrisamhälle till service- och informationssamhälle. Han säger också att de som inte drar sig för att ta kontakt med potentiella arbetsgivare för att sälja in sitt vetande och kunnande har en fördel på dagens arbetsmarknad.
– Som arbetssökande måste du kunna marknadsföra dig själv. Du ska kunna berätta för arbetsgivaren varför de ska anställa dig och vad du kan bidra med i företaget, säger Andreas Ragger.
Denna utveckling beror enligt Anders Persson på bristen på jobb och tyder på att det kapitalistiska marknadstänkandet har trängt in i oss människor.
– När man generellt bara ska lyfta fram det positiva blir det nästan som reklam, som balanserar på en väldigt slak lina mellan lögn och sanning. När det faktum att vi ska ställa upp på alla möjliga påhitt om hur vi ska vara och inte vara paketeras som social kompetens, då måste man börja göra motstånd. Det var min bok ett försök att göra, säger han.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr
