Sommaren 1967 strömmade ungdomar på jakt efter frihet och kärlek till korsningen Haight-Ashbury i San Francisco, USA. De kom i tiotusentals, och deras sökande blev en mytomspunnen rörelse, gränslös och flummig.
[BOK] Flickorna
Emma Cline
Natur & Kultur, 2016
Fortfarande är kvarteren där Janis Joplin fann sitt musikaliska uttryck tillsammans med The Doors, Jefferson Airplaine och Crosby, Stills, Nash and Young något av en tidsmaskin tillbaka till The Summer of Love. De psykedeliskt målade fasaderna och affärerna med sammetskaftaner, schalar, rökelse och haschpipor lockar turister från hela världen.
Många av de som sökte sig hit var trasiga unga människor på rymmen. En av dem som bodde här under The Summer of Love var 32-årige Charles Manson, som hade tillbringat mer än halva sitt liv i fängelse.
Här började han bygga upp sin ”familj” genom att knyta till sig unga och vilsna ungdomar, med hjälp av religiösa predikningar (bland annat scientoligilära), knark och sexuella övergrepp. Två år senare skulle han skicka flera av ”familjemedlemmarna” på massmord uppe i några av de lyxiga husen ovanför Los Angeles. Tidningsbilderna av de skrattande unga kvinnorna efter sina dödsdomar skrämde och fascinerade människor över hela världen.
Emma Cline berättar i sin roman Flickorna om hur en ung flicka som av en magnetisk kraft dras in i sektlivet kring de lätt maskerade ”Russel”, ”Suzanne” och de andra i en familj som inte är som andra.
Fjortonåriga skilsmässobarnet Evie är in i döden trött på kraven och dödsnacket från föräldrar, skola och kompisar. När hon träffar på några äldre flickor i smutsiga klänningar som drömlikt rör sig i parken blir hon omedelbart förtrollad och förälskad. Ett fritt och bejakande liv utan väninnornas kontroll och bedömning av kläder, planer, begränsningar och moral är vad hon tycker sig se.
Hon dras snart in i gänget. Men lärdomarna av hur en flicka måste ”finna sig” i andras sexuella behov, av behagfullhet och tystnad kring det som inte borde accepteras har redan format henne – strömmen av droger trubbar också av när den karismatiske Russel tar för sig och bjuder ut henne till andra män när det passar hans intressen.
Flickorna är en berättelse om hur det är att växa upp som ung flicka, att lära sig stå ut med att gå halvblind och halvvaken genom sina tonår.
Flickorna är en berättelse om hur det är att växa upp som ung flicka, att lära sig stå ut med att gå halvblind och halvvaken genom sina tonår, att leva ”på känn”, lägga energi på att parera sin omgivning och samtidigt försöka få någon smula av egen lust med på vägen. Ibland bara genom att låtsas – också för sig själv – att andras lust är ens egen.
Lilla Evie besitter en enorm kraft i sitt sökande och sin vilja, och hon pendlar alltför skickligt för sitt eget bästa mellan drogkollektivet och hemmet där hon spelar lydig, ren och drogfri. Hennes förvirrade tankar om moral och integritet är en perfekt spegel av allt hon lärt sig.
Autonomin hon tror sig finna tillsammans med de andra flickorna är förstås en chimär, de är minst lika inskolade som hon, ingenstans hittar hon det hon söker och behöver. Den verkliga revolten vore förstås att våga kräva friheten som något som inte har en prislapp att betala om och om igen – ständigt dessa utopier.
Emma Clines roman är en skrämmande studie, inte i första hand över brottet som gav rubriker i hela världen som utgör fond till berättelsen, utan över tragedin att en ung människa så lätt kan gå vilse utan att någon bryr sig. Utom rovdjuren.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr