I en av de senaste stora opinionsmätningarna inför presidentvalet i USA, vilken genomfördes av Washington Post och ABC News, har Donald Trump gått förbi Hillary Clinton med en procentenhet.
Anledningen uppges vara de nya turerna i den infekterade mejlhärvan som följt den hårt pressade Hillary Clinton genom hela presidentvalskampanjen. Bakgrunden är att hon under sin tid som utrikesminister använt en privat mejlserver när hon skickat mejl, vilket föranledde en utredning om huruvida hon misskött sina sekretessbelagda uppgifter. Information som Trump-lägret utnyttjat flitigt under både debatter och politiska möten.
Så sent som i fredags gick FBI ut med att utredningen, som lades ned i somras, ska återupptas. Något som riskerar att påverka slutspurten i Hillary Clintons valkampanj. Samtidigt visar andra större opinionsundersökningar att hon fortfarande har störst stöd bland väljarna, men att hennes popularitet minskar. Tidigare under året har Clinton haft ett övertag på omkring 5-7 procentenheter beroende på undersökning.
Elizabeth Walentin är statsvetare och har tidigare arbetat med PR för Demokraterna. Hon säger till Arbetaren att det är svårt att riktigt veta hur man ska tolka alla de mätningar som nu kommer.
– Båda sidor lyfter fram olika undersökningar, men min slutsats är att det börjar jämna ut sig. Och så är det vid alla amerikanska presidentval den sista veckan, säger hon.
Hon förklarar bland annat att en av lagarna som de många undersökningsföretagen måste förhålla sig till gäller förbudet mot att ringa till väljare på deras mobiltelefoner. Undersökningar får endast göras på fasta telefoner, något som gör att mätningarna missar en stor del av väljarna.
Andra undersökningar som presenterats i veckan pekar på att Donald Trump och Hillary Clinton är de minst populära presidentkandidaterna i modern tid. Men inte heller den undersökningen tror Elizabeth Walentin är riktigt tillförlitlig.
– Det är många som hävdar det, men jag skulle vilja säga att det finns en otrolig entusiasm bland många. I till exempel Hillary Clintons fall har hon starkt stöd bland många äldre kvinnor, men media har aldrig varit särskilt intresserande av att prata med den gruppen av väljare.
Oavsett mätningar, som ofta görs på nationell nivå, så handlar valet om att vinna delstater genom så kallade elektorer. Sammanlagt har de 50 delstaterna 538 elektorer, eller ombud som väljarna utser. För att vinna presidentvalet krävs minst 270 elektorsröster.
Den kandidat som får flest röster i en delstat får alla elektorer, vilket gör att vissa stater anses viktigare än andra. Till exempel har den folkrikaste delstaten Kalifornien 55 elektorer medan till exempel den mest glesbefolkade staten Wyoming endast har tre elektorer.
Systemet gäller i hela landet förutom i Main och Nebraska där elektorerna fördelas efter resultatet i delstatens olika valkretsar. Det komplicerade systemet innebär att den kandidat som får flest röster nationellt sett inte nödvändigtvis blir nästa president.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr