Det var tidigare i höstas som ja-sidan, med bland annat den sittande regeringen och Farc-gerillan, förlorade den jämna folkomröstningen om fred i Colombia med knapp marginal. Ett nederlag som förvånade många efter fyra års utdragna förhandlingar.
Nu har delar i fördragit skrivits om och under onsdagen röstade underhuset i kongressen igenom avtalet med siffrorna 130 mot 0. Detta sedan den tidigare presidenten Álvaro Uribe och hans konservativa högerparti, som varit de drivande krafterna mot ett fredsavtal, lämnat omröstningen i protest.
– Äntligen har vi lyckats lösa det här som vi kämpat för så länge. Det är lovande men också en stor utmaning. Nu gäller det avtalet implementeras i samhället, säger Guillermo Baquero, ordförande i Latinamerikagrupperna och har sina rötter i Colombia, till Arbetaren.
De paramilitära grupperna är fortfarande de största hoten mot freden. Regeringen har helt misslyckats att bekämpa de.
Guillermo Baquero, ordförande i Latinamerikagrupperna
Sedan ja-sidans förlust i folkomröstningen i början av oktober har både regeringen med president Juan Manuel Santos och Farc fortsatt säga att de vill arbeta för en fredlig lösning på den blodiga konflikten. Men de senaste veckorna har våldet i landet trappats upp igen och flera lokala människorättsaktivister har mördats.
Misstankarna har riktats mot paramilitära högergrupper som hela tiden motsatt sig fredsavtalet. Därför har Juan Manuel Santos skyndat på processen att arbeta fram ett nytt avtal, det som kongressen nu alltså godkänt.
I och med avtalet, som bland annat innebär att gerillan blir tvungen att redovisa all sin inblandning i narkotikahandeln, kan Farc nu komma att etablera sig som ett legalt parti. Avtalet innebär också vissa landreformer och att Farc helt lägger ned sina vapen och ger upp sina tillgångar och att pengarna i stället går till de många offren för konflikten. FN kommer även att ha inspektörer på plats för att se till att inga överträdelser sker från det 297 sidor långa avtalet.
Trots avtalet har Colombia, enligt flera människorättsexperter, lång tid kvar innan landet är tryggt. Droghandel och de många paramilitära grupperna som fortfarande opererar är ständiga hot mot en varaktig fred. Dessutom har regeringen fortfarande inte slutit något avtal med landets andra största vänstergerilla, ELN.
– De paramilitära grupperna är fortfarande de största hoten mot freden. Regeringen har helt misslyckats att bekämpa dem och vi ser nu hur områden som gerillan nu lämnat tagits över av paramilitära grupper, säger Guillermo Baquero.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr