Orterna där deltidsbrandmännen fått nog och nu säger upp sig blir allt fler. Trosa, Arboga, Valdemarsvik, Oxelösund och Eskilstuna är bara några av de orter där antingen samtliga eller nästan alla sagt upp sig i protest.

Den främsta anledningen är det kollektivavtal som börjar gälla i maj och som bland annat innebär en helt slopad OB-ersättning. För en yrkesgrupp som i huvudsak arbetar just obekväm arbetstid får det naturligtvis effekt i lönekuvertet.
– Resultatet i avtalsrörelse efter avtalsrörelse har sänkt modet i kåren. Vad händer nästa år? Hur mycket ska vi ta och ställa upp? När lönekuvertet blir mindre och mindre och vad vi haft försvinner då är det många som tappar sugen helt enkelt, säger Carl Miemois, brandman på Knivstastationen, som tillhör Brandkåren Attunda.
När lönekuvertet blir mindre och mindre och vad vi haft försvinner då är det många som tappar sugen helt enkelt.
Carl Miemois, brandman, Brandkåren Attunda
För deltidsbrandmännen i Attunda kommer det nya avtalet, som undertecknades i oktober förra året att innebära en inkomstsänkning på mer än 25 procent. Det fick 67 av 72 deltidsbrandmän att i förra veckan säga upp sig.
Avtalet, det så kallade Rib17, är tecknat mellan arbetsköparorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, på den ena sidan och facken Vision, Kommunal och Brandmännens Riksförbund, BRF på den andra. Magnus Sjöholm från BRF säger att även om de undertecknade avtalet gjordes det i protest. De upplevde sig både pressade och lurade av SKL och de andra fackförbunden. De var kritiska då och är kritiska nu. Även om de inte som fackförbund stödjer massuppsägningarna säger Magnus Sjöholm sig förstå att många fått nog.
– Utifrån deras situation när de förlorar så mycket pegnar och man plockat av dem flera förmåner, det är klart att ur det perspersktivet har jag förståelse för att de inte har råd att jobba kvar, säger han.
Vi vill göra om avtalet.
Magnus Sjöholm, Brandmännens Riksförbund
Men samtidigt anser Magnus Sjöholm att protesten i sig inte kommer leda till förbättrade villkor. I stället vill förbundet nu lägga krut på att teckna lokala avtal som överstiger och kan reparare lite av den skada det centrala avtalet gjort. Det har redan skett på ett par orter och runt om i landet har nu också flera arbetsköpare inlett förhandlingar.
– Vi satsar nu lokalt i väntan på att hantera det centrala avtalet. Men vi är villiga att när som helst möta upp för att förändra det rådande avtalet. Vi vill göra om avtalet, säger Magnus Sjöholm.
Det är också den hållning som fackförbundet Vision nu sällar sig till. På sin hemsida skrev tidigare biträdande förhandlingschef Karl Lundberg att förbundet först nu insett vilken effekt avtalet skulle få. De vill nu ”göra om och göra rätt” och ska ta kontakt med motparten. Men motparten, det vill säga SKL, är inte villig.

– Vi har inget uppdrag att förhandla om avtalet. Vi har precis ingått det. Vi ser nu i stället positivt fram emot att förstärka verksamheten, i enlighet med det nya avtalet, säger Niclas Lindahl, förhandlingschef på SKL.
Han har ingen förståelse för brandmännens reaktion och säger att missnöjet grundar sig på en felaktig och inkomplett bild av avtalet. Att nu inte parterna står upp för det avtal som skrivits kallar han en ”bekymmersam situation”.
När Arbetaren på tisdagen ringer upp Carl Miemois visar det sig att situationen, åtminstone i delar av Attunda, tagit en ny vändning. Arbetsköparen har nyligen presenterat ett förslag på ett lokalt avtal, vilket innehåller en särskild ersättningslösning som ska täcka upp för förlusten i centrala avtalet. På Knivsta och Upplands Bros stationer har i dagsläget samtliga återtagit sina uppsägningar och avvaktar fortsatta förhandlingar.