Trumpadministrationen bärs upp av kraftfull rörelse bland konservativa republikaner i USA:s kongress som vill sätta USA först. Nu väntas en ny strid med FN om vem som bestämmer vad USA ska bidra med till fredsbevarande insatser.
USA:s skuld till FN ökar igen efter att en tillfällig budgetförlängning i USA löpte ut den 28 april.
Den amerikanska FN-ambassadören Nikki Haley har tagit alla tillfällen att tala om att USA kommer att stå för högst 25 procent av budgeten för fredsbevarande insatser. För närvarande står USA för omkring 28 procent av budgeten.
Nikki Haley, som arbetat som revisor, har också uppgett att hon kommer att syna FN:s fredsbevarande uppdrag för att undersöka hur kostnader kan minska.
Den amerikanska isolationismen var tydlig även i mitten av 1990-talet. Då var det North Carolinas senator Jesse Helms som inte ville att några pengar skulle gå till FN. Han tvingade den politiskt försvagade Bill Clinton att genomföra förändringar av flera amerikanska institutioner som arbetade med internationella frågor och bland annat att avskaffa en myndighet för vapenkontroll.
Vid den tiden utgjorde det amerikanska bidraget 31 procent av budgeten för FN:s fredsbevarande insatser. Tidigt i FN:s historia utgjorde bidraget 40 procent av budgeten. Den amerikanska kongressen antog en lag 1995 som begränsade bidraget till 25 procent av budgeten och efter det började landet samla på sig stora skulder till FN.
När USA till följd av skulderna riskerade att förlora sin plats i FN:s generalförsamling 1999 presenterades en tidsplan för att börja betala av de 926 miljoner dollar i skulder som landet hade till FN och andra internationella organisationer.
Under de tidiga åren av Bushadministrationen höjde kongressen taket för det amerikanska bidraget flera gånger. När Barack Obama tog över som president 2009 var taket för det amerikanska bidraget 27,1 procent av budgeten för FN:s fredsbevarande insatser. FN uppgav dock att bidraget utgjorde 25,9 procent av budgeten.
Under de sista Obama-åren fastställdes taket för det amerikanska bidraget till 28,6 procent, enligt uppgifter från FN:s avdelning för fredsbevarande insatser.
Pengar till FN tas från utrikesdepartementets budget. Den budgeten har president Donald Trump lovat att skära ned med omkring 31 procent, men det kommer kongressen troligen att ha invändningar mot.
FN:s budget för fredsbevarande insatser för 2016 och 2017 uppgick totalt till mellan 7,2 miljarder dollar och 7,9 miljarder dollar.
Hur stort ett lands bidrag ska vara beräknas utifrån landets budget. Ett antal faktorer, bland annat ett lands bruttonationalinkomst, tas med i beräkningen. De som räknas till de minst utvecklade länderna betalar mindre medan länder med en hög inkomst per capita betalar mer.
De fem permanenta medlemmarna av FN:s säkerhetsråd – Storbritannien, Kina, Frankrike, Ryssland och USA – är specialfall och betalar mest eftersom de kan lägga in sitt veto eller ändra resolutioner om fredsbevarande insatser.
Beräkningar av hur stora ländernas bidrag till de fredsbevarande insatserna ska vara görs vart tredje år av FN:s generalförsamling. Nästa stora översyn sker 2018. Som reglerna är nu kan inga större förändringar göras innan dess.
Det utländska biståndet utgör 1,4 procent av USA:s federala budget. USA:s bidrag till världsorganisationen uppgår totalt till 0,2 procent av den nationella budgeten.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.