Regeringens stöd för upprustning och energieffektivisering av utsatta områden presenterades år 2016, då med en summa på en miljard kronor som stöd till bostadsbolag för att effektivare kunna rusta upp utemiljöer, renovera bostäder och fungera som subvention för de boende under en sjuårsperiod.
Stödet består av renoveringstillägg och energieffektiviseringstillägg. Renoveringsbonusen går bland annat till subventionerade hyror för boende, medan hyresvärden får ta del av energieffektiviseringsbonusen om särskilda villkor uppfylls.
För att bolaget och hyresvärden ska kunna ta del av de pengarna i form av en miljöbonus måste energiförbrukningen i bostäderna minska med minst 20 procent, detta i samma veva som renoveringen pågår. Huset måste också anses ligga i ett utsatt område.
Anne-Jeanette Johansson är handläggare för bostadsstöd på länsstyrelsen i Stockholms län och berättar att få har sökt bidraget. Anledningen är, tror hon, att många upplever det som krångligt att söka.
– I Stockholm är det bara Sigtunahem som sökt bidraget, men de fick avslag för att kriteriet på särskilt utsatt område inte uppfylldes. I hela landet är det bara 18 kommuner som hittills sökt, säger hon till Arbetaren.
I Stockholm är det bara Sigtunahem som sökt bidraget, men de fick avslag för att kriteriet på särskilt utsatt område inte uppfylldes.
Anne-Jeanette Johansson, handläggare för bostadsstöd på länsstyrelsen i Stockholms län
Inget bolag hann dock beviljas stöd innan årsskiftet 2016 och i år har endast 60 av de 778 miljoner som budgeterats godkänts och portionerats ut. Av de 18 sökande bolagen har bara åtta fått beviljat stöd. Den höga andelen avslag beror på att det är mycket som måste klaffa samtidigt om stöd ska beviljas, säger Anne-Jeanette Johansson.
– Vissa fastighetsägare har redan gjort en energieffektivisering och vill bara renovera, men det måste göras samtidigt om de ska ta del av medlen.
Vad som behöver göras för att underlätta för bolagen får framkomma i dialog mellan departementet och Boverket, säger Ann-Jeanette Johansson.
– Boverket har upprättat en kalkyl på sin hemsida där sökande själva kan se hur mycket stöd som beviljas i just deras område.
Therese Rydstedt är energiexpert på allmännyttans paraplyorganisation Sabo. Hon tycker att fastighetsägarna får en för liten del av kakan i förhållande till det arbete som utförs.
– De borde kunna ta del av både effektivitets- och renoveringsbidraget för att underlätta den stora administration som krävs. Det skulle inte innebära hyreshöjningar för de boende utan bara att alla behövande får ta del av stödet, säger hon till Arbetaren.
Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson tror att det rör sig om brist på intresse hos hyresvärdarna att söka stödet.
– Framför allt privata hyresvärdar kanske anser att de får ut en för liten del av kakan i och med att renoveringsstödet går till att hålla hyresnivåerna nere. Det har de inget intresse av att göra, säger han till Arbetaren.
Regeringen har valt att omfördela 300 miljoner till stödet för upprustning av utemiljöer där intresset varit betydligt större. Peter Eriksson intygar att justeringar av renoveringsstödet arbetas fram.
– Vi satsar på att presentera dessa justeringar i nästa budget. Till dess väljer vi att omfördela en del av summan till mer efterfrågade stöd.
Som det ser ut nu är det ett bättre alternativ för privata hyresvärdar att renovera på eget initiativ och ta ut högre hyror.
Dominika Polanska, docent i sociologi, Uppsala universitet
Dominika Polanska är docent i sociologi vid Uppsala universitet. Hon tror inte att förordningen är en lösning på renoveringsbehovet i utsatta områden.
– Det är många villkor de sökande hyresbolagen måste uppfylla om de ska ha rätt till stödet. Som det ser ut nu är det ett bättre alternativ för privata hyresvärdar att renovera på eget initiativ och ta ut högre hyror, säger hon till Arbetaren.
Resultatet blir, menar hon, att segregationen fortsätter när de som inte har råd att betala den ibland 110 procent högre hyran trängs bort till fattigare områden.
En rapport har beställts av regeringen som särskilt utreder hyresgästers ställning. Utredningen föreslår bland annat att högre krav ställs på hyresvärdens informationsspridning och att större hänsyn tas till hyresgästers intressen vid prövningen av om en ombyggnation ska tillåtas. Hyresgästerna ska också kunna delta i bedömningen hur omfattande renoveringarna ska vara.
– Rapporten är på remiss till september innan riksdagen får besluta om de ska följa dess rekommendationer. Bland annat föreslår den särskilda villkor för hyresvärdar som höjder sina hyror med över 50 procent efter en renovering. Det måste tas fram en annan lösning som verkligen ser till att människor kan bo kvar i sina bostäder, säger Dominika Polanska.
