Det var i måndags som irakisk militär tillsammans med landets shiamilis, Hashd al-Shaabi, intog den tidigare kurdkontrollerade staden Kirkurk i norra delarna av landet. Staden är både strategiskt och ekonomiskt viktig för såväl den irakiska regeringen i Bagdad som för de kurdiska grupper som kämpar för självständighet i området – inte minst på grund av oljan.
FAKTA | Kirkuk
När olja upptäcktes i Kirkuk i slutet av 1920-talet skedde en snabb inflyttning av flera stora folkgrupper.
Kurderna ser staden som sin och i den senaste någorlunda tillförlitliga folkräkningen utgjorde de också den största befolkningsfolkgruppen med 48 procent.
Andra stora befolkningsgrupper i Kirkuk är turkmener och araber. Trots att staden enligt kurderna tillhör dem omfattas den inte av det kurdiska självstyret, KRG.
Under Saddam Husseins brutala tid vid makten tvångsförflyttades flera hundra tusen personer från staden.
Källa: Landguiden
Nu riskerar maktövertagandet att leda till hårda interna stridigheter i irakiska Kurdistan. Kurdiska peshmergastyrkor som stridit mot terrorgruppen IS har kontrollerat staden och dess betydelsefulla oljefält sedan 2014, och i och med folkomröstningen om självständighet som hölls i slutet av september har trycket ökat för ett självständigt Kurdistan. Besvikelsen var därför stor när peshmergastyrkorna retirerade i måndags.
– Egentligen var det väntat med tanke på folkomröstningen, säger Ingmar Karlsson, som är Mellanösternexpert och tidigare svensk generalkonsul i Istanbul, till Arbetaren.
Han är aktuell med boken Inga vänner utom bergen: Kurdernas historia och följer utvecklingen i regionen noga. Nu menar han att den irakiska arméns intåg i Kirkuk kan bli början på en våldsam och turbulent tid av interna motsättningar bland den kurdiska befolkningen.
– Det kan vara början på en ny kurdisk tragedi vi ser.
Anledningen, säger han, är att det kurdiska självstyrets president Massoud Barzani lovat försvara staden. Ändå tog det knappt ett dygn innan de kurdiska flaggorna ersatts med irakiska på flera viktiga byggnader. Något som kan leda till ytterligare missnöje.
Peshmergatrupperna har de senaste åren framgångsrikt slagits mot terrorsekten IS och har fått hjälp, inte bara av den irakiska armén utan även från USA. Ett land som nu sitter på den viktigaste nyckeln för att ytterligare strider inte ska bryta ut. Amerikanska vapen används nämligen av båda sidor i kampen om Kirkuk och övriga områden i regionen.
– USA har ju en president som knappt vet var Kurdistan ligger och de har militärstrateger som nu ställer sig på Bagdads sida. Det känns återigen som att man droppar kurderna när de har gjort sitt, det vill säga besegrat IS, säger Ingmar Karlsson.
Som Arbetaren rapporterat tidigare har stora delar av omvärlden fördömt den folkomröstning om självständighet som hölls i irakiska Kurdistan den 28 september.
USA har ju en president som knappt vet var Kurdistan ligger och de har militärstrateger som nu ställer sig på Bagdads sida.
Ingmar Karlsson
Förutom USA spelar Turkiet och Iran en nyckelroll i den kommande utvecklingen. Turkiets allt mer auktoritäre president Recep Tayyip Erdoğan har sedan folkomröstningen valt att stänga luftrummet för samtliga flyg från landet som vill till den turkiska regionen i Irak.
Även Iran står på Bagdads sida och vill inte se ett självständigt Kurdistan – något som gör situationen ännu mer komplicerad. Vissa menar att det skulle kunna leda till ett nytt irakiskt inbördeskrig, något som i sådana fall befaras sprida sig till övriga länder i den redan hårt drabbade regionen.
Även Ingmar Karlsson är orolig för det upptrappade läget.
– Kirkuk kan komma att bli Iraks Sarajevo. Bollen ligger hos USA, som stött bägge sidor, men det ser ut att bli svårt med något rationellt beslut med Donald Trump i spetsen, säger Ingmar Karlsson.