Almega är vana vid strejkvarsel i avtalsförhandlingar. Av 15 lagda fackliga varsel 2017 tog Almega emot elva. I de pressmeddelanden som arbetsköparorganisationen skickar ut som svar på varslen anlägger de oftast tonen av den ansvarstagande parten, medan facken beskrivs som de oansvariga.
Men Arbetaren har tagit del av det dokument som är grunden i Almegas rådgivning till sina medlemsföretag i konfliktsituationer och där är tonen helt annorlunda. Där pratar man om krig.
– Det här handlar ju om att hetsa sina medlemsföretag. Men både talet om ansvar och det här dokumentet är båda retorik. Men att de hetsar och talar om krig hjälper ju knappast till att hitta lösningar på en konflikt, säger Per Persson, avtalssekreterare på Hotell- och restaurangfacket, HRF.
”En konflikt är en ’krigssituation’ /…/och i krig (och kärlek) är ju som bekant allt tillåtet”. Det är den mening som inleder avsnitt 5 ”Under konflikt”.
Vad Almega menar med detta låter Arbetaren Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, förklara.
– Det var väl onödigt starkt uttrykt. Strejk och lockout är den konfliktlösningsmekanism som finns mellan arbetsköpare och arbetssäljare och det finns inte så mycket reglerat kring vad som gäller. Men, jag tycker kanske att det var ovanligt krigiskt beskrivet, säger han.
I ”konfliktinformationen” eller formellt ”Praktisk konflikthantering – information till berörda företag” sammanfattar Almegas jurister och experter vad medlemsföretagen bör veta och hur de bör agera i samband med en konflikt. Där bifogas även de formulär för kartläggning av fackligt medlemskap som Arbetaren rapporterat om sedan 2013.
Konflikthandledningen ger handfasta tips i hur företagen ska göra allt för att göra strejkens effekter så små som möjligt. Bland annat skriver de att arbetsköparen är skyldig att göra allt för att minska konsekvenserna av en strejk. De ger sedan tipset ”att kräva att arbetstagare” jobbar övertid för att kompensera för en eventuella strejkens negativa effekter.
I konfliktinformationen så är man tydlig med att upplysa om att en varslad stridsåtgärd är grundlagsskyddad och att deltagande i strejk inte kan ”föranleda någon arbetsrättslig åtgärd”. Men samtidigt uppmanar Almega till åtgärder som blir kännbara för den enskilda.
De skriver: ”Alla löneförmåner ska dras in”. Samma sak gäller övriga förmåner såsom mobiltelefoner, bärbara datorer, läsplattor, bilar, kreditkort och arbetskläder, det sista för att undvika att företaget exponeras vid demonstrationer.
I det huvudavtal som LO och SAF (numera Svenskt Näringsliv) tecknade 1938 ges rätten för anställda som inte är medlemmar i facket, så kallat ”oorganiserade” att ställa sig neutrala vid en konflikt. Den innebär att en oorganiserad som inte arbetar under konflikten inte kan sägas upp för att ha vägrat utföra ett visst arbete eller varit frånvarande från arbetet.
Det är också något som Almega skriver i sin konfliktinformation, men i efterföljande stycken blir plötsligt vad som egentligen gäller för Almegas medlemsföretag svårförståeligt. I texten läggs stor vikt vid att en oorganiserad är skyldig att utföra samma arbete som tidigare.
Men i sista stycket skriver de ändå att om den anställda vägrar kan agerandet ”också ses som arbetsvägran och/eller olovlig frånvaro” och att det kan innebära ”arbetsrättsliga konsekvenser för arbetstagaren”. Med arbetsrättsliga konsekvenser avses vanligtvis att få sparken.
Då står det konstigt. Man har rätt att ställa sig neutral och ställa sig solidarisk.
Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega
När Arbetaren frågar Stefan Koskinen hur rådgivningen till medlemsföretagen ska tolkas svarar han att inte ens han förstår innebörden.
– Då står det konstigt. Man har rätt att ställa sig neutral och ställa sig solidarisk. Rent praktiskt brukar de lösa det genom att någon dag innan gå in i fackföreningen, säger han.
Per Persson på HRF säger att han egentligen inte är förvånad över innehållet i konfliktinformationen. Effekterna har han redan sett i samband med de konflikter förbundet haft med Almega. Han misstänker att texten med flit är luddigt skriven för att sedan låta medlemsföretagen tänja på gränserna.
– Det är ju helt åt skogen. I grunden går de ut med dubbla budskap. Sedan är det upp till deras företag att tolka. Det har vi ju också sett – hur en del företag kliver över gränsen. Det finns också fall där de hänvisat till att de uppfattat att Almega tyckt att de ska agera på det viset, säger han.
Arbetaren ställer frågan rakt till Stefan Koskinen.
Är det inte viktigt att ni är tydliga mot medlemsföretagen vad de får och inte får göra för att inte kränka neutralitetsrätten? Är det så att ni medvetet lämnar det öppet för tolkning?
– Så kan det vara, men i praktiken har jag inte varit med om något annat än att de som valt att ställa sig neutrala har kunnat solidarisera sig. Det här resonemanget kanske man inte hade behövt ha med i det här dokumentet utan i våra interna dokument möjligen. Men om någon upplever det som oklart så ringer de oss och då får de rätt rådgivning.
Ger inte sådana här formuleringar intrycket av att ni ger carte blanche till medlemsföretagen?
– För en ledningsgrupp att minimera skadeverkningarna av en strejk så långt det går, absolut.
Författarna till Almegas konfliktinformation inskärper på flera ställen att begreppet ”strejkbryteri” enbart är ett fackligt ”moraliskt” synsätt. Även om de skriver att det är viktigt att arbetsköpare inte direkt uppmanar en anställd att inte delta i konflikten, lägger de samtidigt till: ”det är viktigt att veta att det inte finns några rättsliga konsekvenser av ”strejkbryteri” eller ”konfliktbrott”. Konsekvensen kan ”enbart bli att den uppretade parten kan komma att överväga att utvidga konflikten”.
– Har facket varslat om konflikt söker de skada företaget så mycket det går för att få igenom vad de har krav på. De förstör vår verksamhet. Vi brukar också säga till företagen att ni har full rätt att minimera de här skadeverkningarna, säger Stefan Koskinen.
Ni brukar ju själva trycka hårt på ansvarstagande. Är det ett ansvarstagande sätt att uttrycka sig till medlemsföretagen?
– Vi uppmanar inte våra våra medlemmar att lägga sig ned och dö om de får varsel. Deras uppgift är att se till att företaget går så oskatt genom strejken som möjligt. Det är del av spelet.
