Finlands Fackförbunds Centralorganisation har kallat till protester mot den finska regeringens nyinförda krav för att få arbetslöshetsersättning. Under fredagen förväntar sig organisationen 10 000-tals personer sluter upp på Senatstorget i hjärtat av Helsingfors.
Men flera av förbunden har velat gå längre och lägger ned arbetet under dagen.
– Det kommer att vara över 100 000 som är ute i strejk, kanske till och med mycket fler, säger Tapio Bergholm, specialforskare på FFC.

Bland de strejkande förbunden finns det nybildade Industrifacket, som har lovat stänga ned flera av de större industrierna. Transportarbetarförbundet AKT, avser både att stänga ned kollektivtrafik och stänga hamnarna.
Utöver det kommer både Byggnadsförbundet och tågförarna i Lokmannaförbundet göra gemensam sak under strejkens 24 timmar. Även offentliganställdas förbund JHL ansluter, men med en kortare strejk. Övriga förbund har kallat sina medlemmar att delta i manifestationen i Helsingfors mot den nya aktiveringsmodellen för arbetslösa.
– Med den här ovanliga åtgärden vill vi tydligt markera vår syn på förutom aktiveringsmodellen också Juha Sipiläs borgarregerings tillvägagångssätt, säger Industrifackets ordförande Riku Aalto till Yle.
Ingen motiveras av att bli straffad. I stället borde människor erbjudas chanser, möjligheter och utbildning.
Tapio Bergholm, specialforskare på FFC
Finlands nya lag om arbetslöshetsskydd innebär införande av den så kallade aktiveringsmodellen. Den innebär att full arbetslöshetsersättningen villkoras mot krav på den arbetslöse att arbeta, driva företag eller delta i arbetsmarknadsåtgärd. Om den arbetslöse under en 65-dagarsperiod inte kan uppvisa 18 timmars utfört avlönat arbete på minst 241 euro, eller praktiserat i minst fem dagar, sänks ersättningen med 4,65 procent för nästkommande period.
– Vi anser att det är kontraproduktivt. Ingen motiveras av att bli straffad. I stället borde människor erbjudas chanser, möjligheter och utbildning. Någon sådant har vi inte sett från regeringen, säger Tapio Bergholm.
Men Tapio Bergholm menar att det finns ytterligare problem. Arbetsförmedlingen har, enligt honom, inte tillräckliga resurser för arbetsmarknadsåtgärder eller möjligheter att erbjuda tillräckligt många subventionerade anställningar.
Dessutom ser han stora svårigheter med att företagen skulle bereda jobb med en så liten anställningsgrad. Systemet leder helt enkelt till att många kommer att få sin ersättning sänkt utan att ha en chans, resonerar Tapio Bergholm.
Även om den nya lagen har sina förkämpar, finns det samtidigt en opinion emot utanför facken. Enligt finsk lagstiftning finns möjligheten att genom tillräckligt många namnunderskrifter lämna in ett medborgarinitiativ som riksdagen då är tvungen att hantera. Ett sådant initiativ togs redan dagen efter beslutet om införande och hade på torsdagen samlat in över 140 000 underskrifter, som samtliga gett sitt stöd för lagens återdragande.
Men det finns också ytterligare anledningar till fackens hårda svar. 2016 slöt facken och regeringen det så kallade konkurrenskraftsavtalet, som bland annat innebar en förlängning med årsarbetstiden med 24 timmar utan löneförhöjning och en sänkning av semesterersättning för offentliganställda på 30 procent.
I samband med överenskommelsen lovade också regeringen att inte skära i arbetslöshetsförsäkringsvillkoren. Det löftet upplever facket nu att regeringen svikit.
– Det har skett värre nedskärningar än denna, men för många och framför allt våra medlemmar var det här droppen. Man kan helt enkelt inte lita på regeringen. Det är en protest mot att regeringen inte håller avtal, säger Tapio Bergholm.