Historiska museet, Stockholm
Pågår t o m den 9 december 2018
Fri entré
I en gång där väggarna pryds av bilder från demonstrationer föreställer en av bilderna från 1938 hembiträdenas kamp för åttatimmarsdag. Vidare kommer besökaren på Historiska museets utställning 100% kamp in i ett rum där framträdande personer presenteras med foto och textskyltar.
Intill finns sittplatser för den som vill slå sig ned ett slag, bland annat en soffgrupp i sammet kring ett pelarbord, på vilket utställningskatalogen ligger inbjudande att bläddra i. En trattgrammofon och tillhörande stenkakor står på ett bord bredvid. Måhända ska möblemanget föra tankarna till finrum och salonger från förr, där alla inte haft en självklar plats?
Barn har rätt! Sportlov på Historiska museet
24 februari – 4 mars
Under vecka 9 när det är sportlov i Stockholm visas utställningen 100% kamp – Sveriges historia som under lovet särskilt tar upp barns rättigheter. Fokus ligger på frågor om huruvida vuxna alltid har rätt, när får barn och unga vara med och bestämma och hur man kan göra sin röst hörd? Under sportlovsveckan kan barn som besöker utställningen också passa på att skriva brev till Kultur- och demokratiministern.
Historiska museets utställning tar med start år 1800 upp olika rättighetskamper i Sveriges historia. Slående är hur många strider som förts och fortfarande förs. Utställningen tar med besökaren in i samtiden, vilket ger känslan av ett ständigt pågående skeende.
Den som vill kan gå på visning, då en guide möter upp innanför museets entré. När jag är där är det visning på lätt svenska och barnvagnsvisning. Man kan också beställa audioguide, eller orientera sig på egen hand. Cirklar på marken visar vägen genom utställningen.
Det är åtskilliga kamper som tas upp på samma gång: om lika rösträtt, säkra arbetsförhållanden, rätten till språk, religion och asyl, för att nämna några och jag skulle nog rekommendera att som komplement investera i utställningskatalogen som tar upp 50 rättighetskamper i Sverige från 1890 till 2017.
Det som mest hjälper till att berätta historien i utställningen, blir ändå de föremål som finns representerade. I det stora utställningsrummet innanför ”salongen” återfinns bland annat temat rätten till kroppen.
De fysiska föremålen i montrarna ger precis den dimension som behövs för att levandegöra historien. Som ett par paket fosfortändstickor från slutet av 1800-talet bredvid den flera decimeter långa metallspruta man kunde köpa att fylla med tvållösning, olika medel för att genomföra illegala aborter.
På skylten invid kan besökaren läsa att aborterna var farligare för kvinnan ju sämre ekonomi hon hade, eftersom de billigaste illegala abortörerna hade de osäkrare metoderna. Ofta var det arbetarklassens kvinnor, vars illegala aborter hade dödlig utgång under 1930-talet då aborter var totalförbjudna i Sverige.
Längst in i lokalen finns en avdelning, lite avsides och undangömd i en mörk skrubb men ändå närvarande, med titeln ”Mot rättigheter”. På en relativt liten yta informeras besökaren om reaktioner som kamp för olika rättigheter väcker i form av allt från osynliggörande och diskriminering, till fysiskt våld och mord och att det alltid finns ”krafter som vill vrida klockan tillbaka”.
Avdelningen är nog så viktig i sammanhanget, men kanske kunde museet gjort mer av denna påminnelse till besökarna?
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.