Det norska Vinmonopolet fick samma rapport om missförhållanden på den sydafrikanska vingården Leeuwenkuil som Systembolaget. Men till skillnad från sina svenska motsvarighet valde de att omedelbart agera på informationen.
– Det första vi gjorde var att informera den norska importören om att vi fått en orosanmälan och bad honom kontakta Leeuwenkuil. Det andra var att be om ett möte med det sydafrikanska facket CSAAWU, säger Kristian Hogstad, chef för verksamhetsstyrning och ansvarig för Vinmonopolets etiska arbete.
En vecka efter att de fått rapporten mötte en anställd på Vinmonopolet fackförbundet på deras kontor i Kapstaden. Där presenterade han monopolets plan om att redan nästa månad få till ett möte mellan facket, vingården Leeuwenkuil och en medlande konsultfirma för arbetsmarknadsrelationer.
Kristian Hogstad berättar att han chockerades av bilderna i rapporterna från CSAAWU och från en aktivist i organisationen Rättvis vinhandel.
– Dialogen mellan CSAAWU och Leeuwenkuil verkar frånvarande trots att den är en del av uppförandekoden och sydafrikansk lag. Vi planerar därför att genomföra ett upplägg där vi får parterna att mötas och bli eniga om omedelbara åtgärder för att undanröja risken för fara för liv och hälsa, säger han.
Vinmonopolet ser de lokala fackföreningarna som en resurs.
Kristian Hogstad, chef för verksamhetsstyrning och ansvarig för Vinmonopolets etiska arbete
Arbetaren rapporterade i veckan att Systembolaget inte hade för avsikt att vidta några åtgärder med anledning av uppgifterna om missförhållanden på Leeuwenkuil. Bolagets presschef Lennart Agén uppgav då att missförhållandena ännu inte nått Systembolagets ”nolltoleransnivå,” vilket krävs för omedelbara åtgärder.
Det faktum att de ändå kunde se en förbättring var, enligt Systembolaget, skäl att låta den pågående långsiktiga processen ha sin gång.
– Vi ser ju att det har blivit förbättring i utbildningen av arbetarna för att hantera kemikalier. Man har skapat ett ledningssystem kring hur man ska jobba med kemikalierna, men nu måste man se till att man implementerar det gentemot medarbetarna, sade Lennart Agén till Arbetaren.
Men agerandet visar på flera skillnader mellan Systembolagets hållning och norska Vinmonopolets. En av dem, som varit föremål för kritik från fackligt håll både i Sverige och Sydafrika, är Systembolagets inställning till att involvera lokala fackliga organisationer i det etiska arbetet.
I Arbetaren, som svar på en debattartikel, skrev bolaget 2012: ”Arbetstagarna är indirekt delaktiga genom att uppförandekoden utgår från bland annat ILO”, det vill säga Internationella arbetsorganisationen, inte i sig ett fackligt organ.
Sedan dess har vissa närmanden gjorts, men i oktober 2016 ifrågasatte Systembolaget att CSAAWU skulle motarbetas av vingårdsägarna.
I augusti förra året slöt Systembolaget ett avtal med Internationella livsmedelsarbetarfederationen, IUF, att övervaka att fackliga rättigheter respekteras på vingårdarna. Fortfarande är dock relationen med de lokala facken, däribland CSAAWU, sparsmakad.
Kristian Hogstad säger att dokumentären Bitter Grapes, som sändes i SVT:s Uppdrag Granskning i oktober 2016, blev ett uppvaknande.
– Vinmonopolet ser de lokala fackföreningarna som en resurs. Dokumentationen från fackföreningarna gav ny information. Där har vi ett litet annat ingångssätt än Systembolaget. Som vi förstått det vill de gärna prata med paraplyorganisationer och inte direkt med fackföreningarna. Vi vill föra den dialogen direkt, säger han.
Vinmonopolet är, precis som Systembolaget, anslutna till Amfori BSCI och förlitar sig på den information som framkommer genom organisationens kontroller. Men genom att inte bara gå genom den parten har de upplevt att de kunnat få mer direkt och relevant information genom att inhämta fackens upplevelser direkt från gårdarna.
Men, i likhet med Systembolaget, vill de inte hörsamma fackets krav att tillsammans med dem inspektera gårdarna. Enligt Kristian Hogstad handlar det om att vårda relationen till både fack och gårdsägare.
– Vi måste ha en god relation till facket, men också en konstruktiv relation till producenten. Även om det förmodligen hade gett mycket att åka runt med fackföreningen kan det provocera producenten och göra att vi förlora möjligheten att genomföra förbättringar. Så har vi resonerat, säger han.
