Även flera andra organisationer har nyligen fått sina kontor stormade av polis, däribland ACIJLP och BAHRO – två Kairobaserade ickestatliga organisationer som dokumenterar korruption och övergrepp som begås av landets styrande militärråd.
Mobiltelefoner, datorer och dokument har även beslagtagits från den tyska stiftelsen Konrad-Adenauer Stiftung och tre USA-baserade organisationer, däribland Freedom House.
David kramer, ordförande för Freedom House, beskriver tillslag-en som ”en eskalering” av en form av repression som till och med är värre än den som rådde under den förre presidenten Hosni Mubarak. Enligt Kramer försöker nu militärrådet, som tog över makten i landet i feb-ruari, att lägga skulden på det civila samhället för dess egna ”urusla misslyckande” med att få till stånd ett maktövertagande i landet.
Flera av de aktivister som deltog i revolutionen i Egypten för elva månader sedan menar att landets militära ledare har fortsatt – och i vissa fall förvärrat – den repressiva politik som Hosni Mubarak använde sig av under sina 30 år vid makten. Militärrådet anklagas bland annat för brutala tillslag mot fredliga demonstrationer, för att åtala kritiker i rättsvidriga militära domstolar och för att ha utökat Mubaraks gamla undantagslagar.
– Efter revolutionen har militären attackerat vem som helst som går ut på gatan för att protestera mot regimen, säger den välkände juristen och människorättsaktivisten Negad el-Borai.
Enligt honom ingår de senaste tillslagen i en långvarig smutskastningskampanj mot de organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter och demokrati. Räderna utfördes efter att företrädare för landets militärråd anklagat flera ickestatliga organisationer och politiska grupperingar för att ha mottagit ”illegal finansiering” från utlandet som syftat till ökad instabilitet i landet.
Företrädare för militärrådet har till och med gått så långt att de hävdat att det våld som förekom både innan och efter det uppror som ledde till att Mubarak störtades framkallades av provokatörer som fått betalt av ickestatliga organisationer.
I december meddelade justitiemi-nister Adel Abdel Hamid att en utredning visat att över 300 ickestatliga organisationer varit direktfinansierade från utlandet på senare år. Vissa av dessa organisationer uppgavs även sakna tillstånd för att bedriva verksamhet i Egypten.
Enligt en lag som genomdrevs 2002 måste alla civila organisationer söka tillstånd hos myndigheterna innan de mottar bidrag från utlandet. Lagen skärptes sedan 2006, och blev ännu hårdare 2010.
– Egypten har inget emot utländsk finansiering av ickestatliga organisationer så länge landets och internationella lagar följs. Finansieringen måste dock vara ämnad för utveckling, inte politiska ändamål, sade Fayza Aboul Naga, minister med ansvar för internationellt samarbete, i november.
Aboul naga, som utsågs av Mubarak och som blivit kvar på sin post trots flera regeringsombildningar sedan dess, har anklagat USA för att finansiera 14 amerikanska och 12 egyptiska ickestatliga organisationer som saknar licenser. Människorättsaktivisten Negad el-Borai menar dock att militärrådet i första hand är ute efter att försöka minska utrymmet för organisationer som arbetar för demokrati.
– Det är tydligt att detta är en kampanj mot de grupper inom det civila samhället som uppmanar till demokrati, medborgarrätt och en civil stat. När säkerhetsstyrkorna stormar kontor så riktas tillslagen mot dessa grupper och inte mot organisationer som mottar pengar från Gulfstaterna, säger han till IPS.
Enligt tidningen al-Akhbar har den grupp som mottagits mest utländska pengar sedan revolutionen fått över motsvarande 50 miljoner dollar från institutioner i Qatar och Kuwait, och enligt tidningen har dessa pengar stöttat den ultrakonservativa salafistiska rörelsen.
El-Borai menar dessutom att tanken att ickestatliga organisationer inte ska finansieras med utländska pengar är absurd, med tanke på att den egyptiska militären varje år mottar närmare 1,3 miljarder dollar i amerikanskt bistånd.
