När SD kom in i riksdagen fick de tillgång till en ny värld, och då menar jag inte den politiska. En värld av prestigefyllda, välbetalda jobb och av karriärmöjligheter.
Det går till och med bra att börja som ung fascistradikal i Nordisk Ungdom och sedan traska över till Sverigedemokraterna när tiden är mogen.
Sedan dess har den världen växt. I dag kan vilken ung människa som helst räkna med att kunna försörja sig på främlingsfientlig politik, att bli någon, om han eller hon bara lägger manken till.
Det går till och med bra att börja som ung fascistradikal i Nordisk Ungdom och sedan traska över till Sverigedemokraterna när tiden är mogen.
Det är en kraft som inte ska underskattas. Den är förstås nära sammankopplad med den allmänna normaliseringen. Bara under hösten har vi sett flera överraskande exempel på dörrar som öppnats mellan fascisternas värld och vår. Tendens i P1 bjöd in nazister att prata i radio. Biblioteket i Hornstull arrangerade ett publikt samtal med nazisten Patrik Forsén. Folket i Bild bjöd in fascisten Vávra Suk att tala i tidningens monter på bokmässan.
Även Sveriges Television har förflyttat sina gränser.
Den 28 november sände SVT ett avsnitt av Korrespondenterna. Programmet kallades ”Boermorden” och handlade om Sydafrika. För den som inte har ett specialintresse i ämnet verkade innehållet säkert journalistiskt rimligt.
I själva verket var inslaget ungefär lika sakligt som om sydafrikansk statlig tv hade intervjuat Nordisk Ungdom om brottslighet och invandring under rubriken ”Svenskmorden”. SVT intervjuar brottsoffer och låter sedan rasister och den högerextrema organisationen Suidlanders prata på om ”folkmord på vita”, ”halvblod” och stundande ”raskrig”.
Jordbruket beskrivs av SVT som en ”traditionellt vit miljö”. Hur kan det bli så vinklat och fel?
Fascisten Jonas Nilsson, tidigare medlem i NMR som stridit i Azovbataljonen i Ukraina och vapentränat sydafrikanska nazister, har en teori som han presenterar på Youtube.
Enligt Johan Nilsson sändes programmet som resultat av att högerextrema aktivister bedrivit en lyckad lobbykampanj riktad mot SVT:s Korrespondenterna. ”Tack alla ni som ringt in och tvingat SVT att rapportera om detta”, säger han.
I somras arrangerade samme Nilsson en konferens där sydafrikanska extremister som Suidlanders kom till Stockholm för väcka opinion om just de så kallade boermorden.
När jag mejlar den journalist på SVT som gjort Korrespondenternas Boermorden skriver han att ämnet är intressant eftersom till och med Trump talar om det.
De vitas situation i Sydafrika är fokus i en ambitiös global kampanj för extremhögern. Trots att morden på vita gårdsägare utgör 0.3 procent av morden i Sydafrika, trots att den vita minoriteten på åtta procent äger över 70 procent av all mark i landet och i övrigt har mer pengar, bättre boenden, lägre arbetslöshet, bättre hälsa och högre livslängd än befolkningen i stort, så basuneras boernas fattigdom och offerroll ut i alt-rightfilmer på Youtube, Netflix och allehanda kampanjsidor.
Donald Trump har anammat kampanjen och twittrat ut att det pågår ett ”storskaligt folkmord mot vita i Sydafrika”. När jag mejlar den journalist på SVT som gjort Korrespondenternas Boermorden skriver han att ämnet är intressant eftersom till och med Trump talar om det. Cirkeln är sluten.
Vad som följer på normalisering är ingen hemlighet. I 80 år har det debatterats varför så många i trettiotalets Tyskland, trots att de personligen var helt emot nazismen, beredde väg för den genom sin yrkesutövning och sina samhällspositioner. Frågan om medlöperi är både komplex och banal.
Den kan på sätt och vis översättas till: Varför offrade inte fler människor trygghet, pengar och anseende på grund av sin moraliska övertygelse? Nja, hur ofta gör folk det egentligen?
Ju mer belönande det blir att tillmötesgå fascister, desto fler människor kommer rimligen att göra det. Därför är det viktigt att se till att kursändringen också har ett pris.