Marta Breen och Jenny Jordahl tar avstamp i en kongress mot slaveriet i England 1840. Tillresta amerikanskor sattes bakom ett skynke och fick inte tala – ett stort misstag. Två av kvinnorna skrev ett upprop för kvinnors rättigheter som presenterades på ett möte i New York 1848, vilket räknas som det första mötet i kvinnorörelsens historia.
[BOK] Kvinnor i kamp. 150 års kamp för frihet, jämställdhet, systerskap!
Marta Breen och Jenny Jordahl
Översättning Hanna Hellquist
Natur & Kultur, 2019
Serieboken Kvinnor i kamp. 150 års kamp för frihet, jämställdhet, systerskap! påminner med sina serieillustrationer om Historieboken (Annika Elmqvist, Gittan Jönsson, AnnMari Langemar och Pål Rydberg, 1970) som blivit en klassiker och kommit ut i många upplagor, senast på Ordfront 2009. Det är en stil som kan roa och upplysa alla åldrar. Och också vågar illustrera grym repression i kampen.
Här presenteras en lång rad enskilda kvinnor som riskerat rykte och liv för rätten till kvinnors jämställdhet med männen.
Olympe de Gouges (1748–1793) och Mary Wollstonecraft (1759–1797) stred vid tiden för franska revolutionen för att även kvinnor skulle räknas in när rättigheter för alla människor skulle skrivas in i lagen.
Ad Tahírih avrättades 1852 i Persien för sitt engagemang för kvinnors rättigheter. I USA föddes Harriet Tubman (ca 1822–1913) som slav och organiserade efter att ha rymt norrut ”den underjordiska järnvägen” som befriade hundratals slavar, även slavfödda Sojourner Truth (ca 1797–1883) kämpade efter att ha frigetts för att även svarta kvinnor skulle ha rösträtt.
Trots enskilda kvinnor som gått till historien är det den organiserade kampen som verkligen gett resultat.
I början av 1900-talet började kvinnor från arbetarklassen på allvar organisera sig i kvinnokampen, och den började nu koppas till de socialistiska rörelserna. Den första internationella kvinnodagen den 8 mars manifesterades 1911.
Efter första världskriget började kvinnokampen på allvar ta upp frågor som om sexualpolitiska frågor, preventivmedel, rätt till abort och förlossningsvård.
Under de senaste decennierna har krav på lagar om övergrepp och sexuellt våld fått större fokus. Frågor som boken inte ens hunnit få med är MeToo-rörelsen, och samtyckeslagen som infördes i Sverige så sent som 2018. Det är en påminnelse om att det fortfarande finns många kamper i kvinnorörelsen att föra även i framtiden.
Där som här, då som nu – kampen är i högsta grad global.
Boken slutar i Mellanöstern, med bland andra Malala Yousafzai (född 1977) som överlevt mordförsök för sina krav bland annat på att flickor ska få tillgång till skolundervisning. Det är extra glädjande att författarna under hela sin historieskrivning ger stort utrymme för flickor och kvinnor i Syd som många gånger har en lång bit kvar – och som behöver synliggöras. Där som här, då som nu – kampen är i högsta grad global.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr