I januari i år deklarerade ledarna från fyra högerextrema partier att de planerar att bilda ett gemensamt europeiskt parti för att bekämpa ”islamiseringen” av Europa. Ett av de drivande partierna är Vlaams Belang, Belgiens högerextrema parti. Sida vid sida med bland annat Sverigedemokraterna genomförde Vlaams Belang med överstrukna moskéer på plakat och t-tröjor första gemensam europeisk manifestation mot ”islamiseringen” av Europa. Den ägde rum den 11 september förra året utanför EU-parlamentet i Bryssel och arrangerades av det då nybildade nätverket Stoppa Islamiseringen av Europa som samlar islamofoba krafter från flera europeiska länder och som tillkom på initiativ av danska Stop Islamiseringen af Danmark och brittiska No sharia here. Sedan startskottet i Bryssel har flera liknande demonstrationer hållits runt om i Europa och i helgen anordnade den danska avdelningen en demonstration i Ålborg.
Vlaams Belang har sitt starkaste fäste i den norra belgiska staden Antwerpen. De är för ett oberoende Flandern, vill stoppa invandringen och är uttalat islamofoba. Vlaams Belang ersatte Vlams Blok som 2004 dömdes för att vara rasistiskt och de övriga partierna samarbetar sedan länge i en policy som ska förhindra att partiet hamnar i regeringsställning.
Vlaams Belangs muslimhets följer ett bekant tema: Muslimerna utgör ett överhängande hot som kan mätas i antalet moskéer, eller för den delen, slöjor.
I Antwerpen är det sedan förra året förbjudet för kommunalanställda som har kontakt med allmänheten att använda slöja. Dessutom är det förbjudet att bära ansiktsslöja på gatorna. I skolorna gäller inget generellt förbud, i stället har myndigheterna överlåtit åt de enskilda skolorna att besluta om slöjan ska tillåtas eller inte. I dag är det bara ett par skolor som tillåter slöjan.
– Du tvingas välja mellan utbildning och slöjan, om du vill gå i skolan så måste du göra något som du inte vill göra, ta av slöjan, säger en ung kvinna i en marockansk moské i centrala Antwerpen.
Hon har just lyssnat till en föreläsning om islam och deltagit i eftermiddagsbönen. I motsats till de flesta andra kvinnorna i moskén bär hon en slöja som endast täcker håret och bröstet.
Moskén ligger i ett helt vanligt bostadshus och är inhyst i ett långsmalt rum där golvet är täckt med bönemattor. Kvinnor som dröjer sig kvar efter bönen sitter lutade mot väggarna och småpratar, medan andra berättar om en atmosfär de upplever som allt mer fientlig.
– Ju större slöja, desto större problem får du, säger en de unga kvinnorna
– De tror att du är terrorist. Det blir värre och värre. Folk tänker negativt om muslimer på grund av allt som skrivs i media. Först var det bara politiker som pratade nedsättande om oss, men nu börjar allt fler människor följa efter.
– Det är också svårt att få arbete med slöja. Det finns ingen lagstifning om att du inte får använda slöja men ofta måste du ta av dig den för att få ett jobb.
– Du får böta 150 euro om du täcker ansiktet på gatan. Det leder bara till att de kvinnor som vill täcka ansiktet stannar hemma, säger en annan.
Bara några minuters bilresa därifrån skiftar kläderna. Här har männen bredhättade hattar i svart, pojkarna kippa och kvinnorna, som ofta har rakat håret och bär peruk, har sjal på huvudet. Det är ett av Antwerpens judiska kvarter. Vid flera tillfällen har läget varit spänt bland stadens muslimska och judiska invånare. I samband med demonstrationer mot Israel har Israelkritik övergått i ren antisemitism då judisk egendom attackerats. Vlaams Belang har gjort sitt bästa för att utnyttja situationen till sin fördel. Inför lokalvalet i Antwerpen 2004 gjorde partiets ledare Filip Dewinter utspel för att visa ”solidaritet” med stadens judiska befolkning och uttalade stöd för Israel. Partiet har tonat ner antisemitismen till förmån för islamofobin.
Den första stora moderna immigrationsvågen till Belgien kom i slutet av 1950-talet då invandrare från Turkiet, Marocko och Italien lockades av arbete i Belgiens gruvindustri. I dag tillhör deras barn och barnbarn grupper som har sämre utbildningsmöjligheter, löper större risk för arbetslöshet, lider av diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden och som löper avsevärt större risk att på lösa grunder bli stoppade på gatan av poliser. Men de riskerar också att bli utsatta för rasistiskt våld. För två år sedan sköt en person vars familj hade nära koppling till Vlaams Belang ihjäl två personer i en uttalat rasistisk attack. Men det var ett par mord 2002 som kom att utlösa omfattande protester av framför allt invandrarungdomar. När den marockanske muslimske religionsläraren Mohamed Achrak dödades av en äldre belgisk man utbröt två dagars våldsamma kravaller. Huruvida det var rasistiskt motiverat är oklart, men många gjorde kopplingar till ett rasistdåd några månader tidigare då en äldre högerextremistisk man sköt ihjäl ett marockanskt par i Schaarbeek i Bryssel.
Under kravallerna stod Arab European League, AEL, i rampljuset. Organisationen bildades år 2000 och kombinerar arabisk nationalism med muslimsk identitet. Med kontroversiell och spektakulär retorik och en konfrontativ framtoning lyckades de snabbt mobilisera många muslimska ungdomar med invandrarbakgrund, något andra organisationer misslyckats med. Deras framgång brukar framför allt kopplas till rollen som en radikal invandrarorganisation som motsätter sig alla former av vad man menar är assimilering. AEL har lånat delar av sitt språkbruk från Malcolm X och Svarta pantrarna i USA och AEL:s tidigare ledare Dyab Abou Jahjah har kallats ”Belgiens Malcolm X”. AEL:s antisionistiska ställningstagande har varit skäl för mycket kritik, en antisionism som anses ha tagit rent antisemitiska uttryck. De avfärdar dock kritiken och tar avstånd från all antisemitism. De tog också avstånd från den vandalism som ungdomar genomförde efter en Israelkritisk demonstration i ett judiskt område men hävdar att förstörelsen inte var riktad mot judisk egendom.
Trots att Vlaams Belang tillsammans med det islamofobiska europeiska nätverket Stoppa Islamiseringen nu anordnat flera demonstrationer i Belgien är det inte från Vlaams Belang det största hotet kommer, menar Mohamed Benhaddou från AEL.
– Det är mer oroande att mittenpartier tar efter dem i lagförslag och genomför liknande politik för att plocka poäng och vinna röster. Det var till exempel Socialistpartiet som lade fram lagen om förbudet av slöjan.
AEL jobbar för en stark och positiv koppling till det arabiska språket och kulturen. Detta, menar AEL, är grunden för en positiv integration, en integration som sker på ömsesidig respekt och inte kräver likformighet och utplånande av människors ursprung. Därför jobbar AEL för att arabiska liksom andra invandrarspråk som berbiska och turkiska, ska erbjudas som hemspråk i landets skolor.
– Folk är alienerade. De har ingen koppling till sina hemländer och söker en identitet. Utan kultur och språk är det enda som återstår av din identitet religionen. Vissa människor sugs in i religionen och försöker fly från den här världen eftersom de ständigt är under attack, och bryr sig inte längre om att delta i det här samhället på lika villkor eller att kräva lika rättigheter, säger Mohamed Benhaddou.