I rapporten, från FN-organet Desa, uppmärksammas fyra stora trender som påverkar orättvisorna – tekniska innovationer, klimatförändringar, urbanisering och internationell migration.
– I rapporten betonas att dessa megatrender kan utnyttjas för att skapa en mer rättvis och hållbar värld – eller så kan de ignoreras, vilket gör att klyftorna ökar ytterligare, sade Elliott Harris, som är biträdande generalsekreterare för ekonomisk utveckling vid Desa, i samband med lanseringen av studien.
Han underströk att den globala klimatkrisen i hög grad påverkar arbetet för att minska orättvisorna mellan olika länder och innebär ett stort hinder i kampen mot fattigdomen. Ofta är det ursprungsbefolkningar som drabbas hårdast av klimatförändringarnas konsekvenser och som löper störst risker, enligt Elliott Harris.
Dessutom har den tekniska utvecklingen enligt honom en tendens att driva fram ökande inkomstskillnader.
– Vid sidan av de stora möjligheterna skapar teknologiska förändringar vinnare och förlorare och den hastighet med vilken utvecklingen sker skapar nya utmaningar.
Det finns en stor ”digital klyfta” som handlar om huruvida människor får tillgång till den nya tekniken och dess verktyg. Enligt den nya rapporten har nästan 90 procent av befolkningarna i världens mest utvecklade länder tillgång till internet, medan siffran för dem som bor i världens minst utvecklade länder endast ligger på 19 procent.
Vi måste få till en samlad insats för att de ska komma ikapp, det behövs ett stort hopp framåt, vi kan inte fortsätta med samma hastighet som tidigare.
Elliott Harris, biträdande generalsekreterare för ekonomisk utveckling vid Desa
Många av de minst utvecklade länderna finns i Afrika, en region där den teknologiska utvecklingen samtidigt snabbt går framåt. Elliott Harris påpekar att mycket arbete återstår att göra i de länder som halkat efter.
– Vi måste få till en samlad insats för att de ska komma ikapp, det behövs ett stort hopp framåt, vi kan inte fortsätta med samma hastighet som tidigare.
Rapporten lyfter också fram att de människor som ligger allra längst efter i utvecklingen är de fattiga som fortfarande saknar tillgång till utbildning och sjukvård. Rapportförfattarna understryker att dessa förhållanden gör det mycket svårt för människor att bryta sig ur fattigdomen, vilket gör att orättvisorna ofta går vidare från en generation till nästa.
Särskilt oroande är detta, enligt Desa, med tanke på att världens redan mycket stora flyktinggrupper fortsätter att växa, bland annat på grund av klimatförändringar och konflikter. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR är den globala flyktingkris som världen nu upplever ”oöverträffad” då det handlar om sammanlagt 70,8 miljoner människor som har tvingats bort från sina hem.
Elliott Harris säger att den globala flyktingkrisen är mycket oroande.
– I många fall är dessa flyktingar koncentrerade på platser där de extra resurser som behövs för att ge stöd till flyktingar saknas, vilket gör att de blir väldigt beroende av hjälp från det internationella samfundet.
Enligt Elliott Harris är det ofta svårare att mobilisera de resurser som krävs för flyktingar som tvingas bo i läger år efter år, än i samband med akuta kriser.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.