De anställda på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge kan inte riktigt förstå vilken personal som är överflödig och kan sägas upp.
– Det har varit mycket nedskärningar de senaste åren så det är svårt att se var de ska kunna skära ned ännu mer, säger Maja Fuchs som är biomedicinsk analytiker och fackligt förtroendevald inom Vårdförbundet.
– Nu förväntas vi utföra lika mycket vård med mindre personal vilket gör att vi måste springa dubbelt så fort.
Nyligen meddelade sjukhusledningen att verksamheten måste spara omkring en halv miljard kronor och att totalt 900 av de i dag nästan 16000 anställda ska bort. Sedan dess har personalen dragits med en dubbel oro. Både oron över att själva sägas upp, men också oron för att kollegor sägs upp och att arbetsbördan ökar.
Annika Gunnestad, ordförande för Vårdförbundets sektion på Karolinska i Solna, har nu täta förhandlingar med sjukhusledningen för att försöka mildra effekterna av varslet. Hon tycker att det i viss mån är rätt att göra besparingar.
– Vi måste dra ner kostnaderna, men inte på personalen. Det finns andra saker att spara på, som att använda billigare material och se över inköpen. Dessutom måste den avancerade sjukvård som Karolinska bedriver få kosta pengar. Vi borde få mer ersättning för den vård vi utför.
Det anser även Maja Fuchs som också tror att de flesta inte skulle ha något emot att betala lite mer skatt om pengarna gick till vården.
Sedan varslet kom har Kommunal sett en ökad tillströmning till a-kassan. Folk som gick ur när a-kasseavgiften höjdes kommer nu tillbaka, berättar Mirja Räihä Järvinen, sekreterare för Kommunals sektion på Karolinska. Hon menar att sjukhusledningen inte har någon kontroll på utgifterna och att de senaste årens löneökningar gjort att kostnaderna skenat. Det är framför allt det som är skälet till de besparingar som nu ska göras. Också hon är orolig för hur arbetsmiljön kommer att påverkas och fruktar att sjukskrivningarna bland personalen kommer att öka till följd av en tuffare arbetssituation. Även patienterna riskerar att märka av detta, säger Mirja Räihä Järvinen.
Landstingsrådet Maria Wallhager, fp, lovar dock att de nedskärningar som görs inte kommer att påverka varken vården eller de anställdas arbetssituation.
– Det finns mycket som kan göras på ett smartare sätt, man ska inte behöva springa snabbare. Man måste studera vart flaskhalsarna finns och ta bort det dubbelarbete som görs i dag.
Enligt Maria Wallhager handlar besparingarna enbart om att Karolinska inte har kontroll på sin budget.
– Åtta av de senaste tio åren har man haft underskott. Och det finns inget som tyder på att man har presterat bättre vård, oavsett hur mycket pengar man fått.
Det håller inte oppositionslandstingsrådet Birgitta Sevefjord, v, med om.
– Det grundläggande problemet är att det skjutits till för lite pengar till hälso- och sjukvården.
Hon pekar på den skattesänkning på 17 öre som den borgerliga majoriteten i Stockholms läns landsting gjort och som ungefär motsvarar det sparbeting som Karolinska nu har fått.
– Tillsammans med de andra oppositionspartierna vill vi rulla tillbaka den skattesänkningen, säger Birgitta Sevefjord.
Varken majoriteten eller oppositionen vill skylla nedskärningarna på Karolinska på den ekonomiska krisen. Men på många andra håll i landet är det just denna som anges som skäl till de massiva personalneddragningar som står för dörren. En granskning av Aftonbladet visar att totalt 4 000 vårdjobb ska bort i Sverige de närmaste åren.
När lågkonjunkturen får effekt minskar skatteintäkterna och kommuner och landsting tvingas, om inte staten går in med stöd, att klara sig med mindre pengar.
